När Formas nyligen delade ut pengar till djurskyddsforskning fick LiU-forskargruppen ledd av Per Jensen drygt 5,3 miljoner kronor. Projektet handlar om att försöka kartlägga hur höns påverkas av erfarenheter tidigt i livet. Under sina första dagar är höns i den kommersiella hönsproduktionen med om många händelser som kan vara stressande för dem, exempelvis transport från kläckeriet till den nya hönsbesättningen.
Forskargruppen vill titta på långtidseffekter av stress tidigt i livet. Framför allt är de intresserade av hur stressen kan ge upphov till epigenetiska förändringar, en sorts modifiering av arvsmassan som styr hur gener översätts till protein. Till skillnad från själva generna är de epigenetiska modifieringarna i ständig förändring och påverkas av stress och många andra miljöfaktorer. Forskarna ska studera epigenetiska modifieringar i blodet.
– Om det fungerar kan man tänka sig att man skulle kunna använda det för en praktisk utvärdering av djurs livshistoria. Vår vision är att man med ett blodprov på hönsen i en besättning kan titta på vilka gener som har epigenetiska förändringar och utifrån det kunna läsa av vad de varit med om tidigt i livet. Vi får se hur långt vi kommer mot den visionen, säger Per Jensen, professor i biologi på IFM.
Forskarna använder höns, men menar att problematiken med stressande upplevelser tidigt i livet även gäller andra sorters djur i lantbruket.
– Om vi kan hitta ett sätt att mäta detta hos höns kan vi förhoppningsvis i nästa steg tillämpa liknande metoder på andra djur, säger Per Jensen.
Stress på gennivå
Per Jensen kammade också hem nästan tre miljoner kronor i forskningsanslag från Formas bredare utlysning av pengar för forskning och utveckling.
– Det projektet handlar om det vi kallar genetisk arkitektur. Vi försöker ta reda på vilka gener som styr variationer i hönornas stressrespons, säger Per Jensen.
Dagens tamhöns har utvecklats från vilda djungelhöns, som generellt är mer känsliga för stress än sina domesticerade släktingar. AVIAN-forskargruppen vid LiU är en av få som har en egen population röda djungelhöns att studera. I det nya projektet kommer forskarna att studera en grupp höns som de har avlat fram på ett speciellt sätt. Ur en grupp djungelhöns har de valt ut de individer som är minst rädda för människor och låtit dem få ungar. Urvalet har upprepats under flera generationer.
– Det är ett slags simulerad domesticering. För varje generation påminner hönsen mer och mer om tama höns när det gäller flera egenskaper. Bland annat minskar deras stressreaktioner, säger Per Jensen.
I sitt sökande efter gener som är viktiga för reaktionen på stress har forskarna tidigare studerat en korsning mellan tamhöns och djungelhöns. De har hittat ett antal genetiska regioner som de vill kolla på mer i detalj. Nu är de redo att jämföra hönskorsningen med de ”tämjda” djungelhönsen.
– Vi är intresserade av att se vilka gener som poppar upp i båda hönspopulationerna, för där har vi våra starka genkandidater, säger Per Jensen.
