24 maj 2024

Per Jensen vill förstå djurens behov och beteende och forskar för att förbättra villkoren för djur. Nu får han pris för sin banbrytande forskning av Marcus Edlunds Stiftelse Tuscana.

Forskare håller diplom med två personer från en stiftelse
Per Jensen tillsammans med Lena och Peter Wiström från Marcus Edlunds Stiftelse Tuscana

Marcus Edlunds Stiftelse Tuscana hyllar Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet för hans stora engagemang för djuren och för hans mycket goda förmåga att sprida sina kunskaper och forskningsresultat. Det här är första gången som stiftelsen delar ut ett pris av det här slaget. Priset är personligt och består av 150 000 kronor samt ett erbjudande om att nyttja stiftelsens sommarfastighet på en ö utanför Loftahammar. 

Det är fantastiskt alltihop. Jag menar, det är ju ett otroligt erkännande till forskningsfältet och till verksamheten. Inte minst inom universitetet, så känns det som en slags manifestation över att vi har en viktig verksamhet, säger Per Jensen.

Stiftelsens grundare, Marcus Edlund, föddes för drygt 100 år sedan. Han tyckte precis som Per Jensen, att de djur som vi föder upp för att avla på, eller slaktar för att äta upp, måste få ha ett bra liv. 

– Vi är mycket glada över att Marcus Edlunds Stiftelse Tuscana, i samarbete med Linköpings universitet, idag kan överlämna detta personliga pris till Per Jensen. Hans  gedigna engagemang och banbrytande forskning inom fältet stämmer väl överens med Marcus önskan, säger Lena Wiström från stiftelsen i samband med prisutdelningen som hölls vid Tekniska fakultetens dag för utbildningsutveckling.

Stiftelsens bakgrund

Marcus Edlund bildade aldrig någon egen familj och hade inga barn. På sin ålders höst utformade han ett testamente som föreskrev att hans privata förmögenhet skulle omvandlas till en stiftelse. Han ville att stiftelsen skulle dela ut medel till två ändamål som låg honom varmt om hjärtat. Stiftelsens första och största ändamål syftar till att stödja socialt utsatta barn och ungdomar för att de ska få en trygg uppväxt och integreras i samhället på ett lyckligt sätt. Stiftelsens andra ändamål syftar till att förbättra villkoren för djuren. Därför står det skrivet att stiftelsen ska främja vetenskaplig forskning med syfte att förbättra villkoren för djur som är föremål för uppfödning för avel, slakt och liknande. Sedan 2012 så har stiftelsen årligen delat ut bidrag till organisationer som verkar i linje med dessa två ändamål.  

Marcus Edlunds föräldrahem låg på en liten ön utanför Loftahammar, en ö som i generationer befolkats av fiskare. Idag förvaltas fastigheten av stiftelsen. Per Jensen får som pristagare även möjlighet att nyttja detta hus under en period, själv eller tillsammans med forskarkollegor.

Man med diplom
– Det här kom som en synnerligen fantastisk överraskning, sa Per Jensen då han mottog sitt diplom och en skulptur av konstnären Thomas Lacke kallad Flickan och fågeln.  
– Jag tror jättemycket på sådant här och är en stor vän av att få träffas i en annan miljö under koncentrerade former. Det ska bli väldigt spännande att se vad det finns för möjligheter med detta ställe, säger Per Jensen.

Forskning som påverkar

Den forskning som Per bedriver har gjort ett stort avtryck på den kunskap och insikt som idag finns i samhället kring djurs beteende och deras behov. Standarden i svensk djurhållning har på några decennier förändrats till det bättre. Förr hölls suggor fixerade i små spiltor så att de inte kunde vända sig. Alla värphöns hölls i små burar och alla kor stod inne och på vintern var de bundna på en och samma plats. Inget av det finns kvar idag.

Idag måste vi ha grisar lösgående, kor måste få vara ute på sommarbete och hönsen får inte hållas i bur längre. Allt det här är en konsekvens och en insikt om att djur har behov som går bortom att de bara måste få mat och vatten. De har ett känsloliv och ett naturligt beteende som de måste få utlopp för. Det här tror jag att vår forskning har bidragit med. Forskningen påvisar hur djur fungerar, att de har känslor och kognitiva förmågor som man kanske inte trodde tidigare, säger Per Jensen.

Per berättar med inlevelse om ett favoritområde som de fokuserar på just nu. Det handlar om djurs lek och vad det har för betydelse och de jobbar framgångsrikt med att utveckla metoder och instrument för att på ett objektivt sätt kunna mäta inte bara när djur mår dåligt utan också när de upplever positiva känslor. Per är också oerhört intresserad av beteendegenetik, om hur gener och genetiska mekanismer påverkar djurs beteende. Om vad som exempelvis gör att några kycklingar blir rädda och tillbakadragna, medan andra blir framfusiga och nyfikna. 

Jag brinner för allt det jag forskar om och jag tycker väldigt mycket om att undervisa. Jag har aldrig riktigt kunna sluta att studera och lära mig mer och delar väldigt gärna med mig av mina kunskaper, säger Per Jensen.

Motivering till priset

”Per Jensen får priset för sin banbrytande forskning om djurs beteende, med fokus på de djur vi har i vår närhet. Hans stora engagemang för djuren, och mycket goda förmåga att kommunicera sina resultat, har gjort ett stort avtryck på den kunskap och insikt som idag finns i samhället kring djurs beteende och deras behov. Mottagaren har med sin forskning och sitt engagemang också bidragit till att utveckla konkreta praktiska riktlinjer för djurhantering. Engagemanget har även sträckt sig utanför Sverige och han har även haft en aktiv roll inom EU för att förbättra villkoren för de djur som vi har ett speciellt ansvar för, de som vi har i vår djurhållning för livsmedelsproduktion.”

Marcus Edlunds Stiftelse Tuscana.

Relaterat innehåll

Per Jensen med en kyckling i händerna.

Pionjär med djurens bästa i fokus

Hur gör djur? Vad tänker de? Och har de känslor? Det är frågeställningar som fascinerat människor i alla tider och är ett helt eget forskningsfält. Inom etologi är Linköpingsprofessorn Per Jensen en av de allra främsta.

två kycklingar i närbild.

Kycklingars lek kan berätta om hur de mår

Lek är ett vanligt beteende hos unga djur, mest känt hos däggdjur. Nu har forskare för första gången kartlagt lekens utveckling hos kycklingar. Resultaten visar att de ägnar mycket tid åt lek av olika slag, precis som hundvalpar och kattungar.

kyckling av djungelhöns tittar på mjölmask genom transparent plaströr.

Både tidiga upplevelser och genuttryck påverkar impulsivitet

Skillnader i impulsivitet mellan individer är kopplade till både erfarenhet och genuttryck, enligt en studie på tamhönsens anfader, det röda djungelhönset.

Vill du också göra nya framsteg möjliga?

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Elever och lärare i ett klassrum.

Enkla metoder gjorde lärare bättre på att undervisa

Alla lärares undervisning blev betydligt bättre efter att de fått besök av och återkoppling från experter på sina insatser under lektionen. Det visar en rapport från LiU som sammanställt observationer från 30 grundskolor.

Cellodlingsflaska under ett mikroskop i labb.

De odlar näsvävnad på labbet

LiU-forskare är bland de första i världen att odla mänsklig näsvävnad från stamceller. I den studerar de hur olika virus infekterar luftvägarna. Modellen använder de nu för att undersöka hur en särskild sorts antikroppar kan skydda oss mot infektion.

WASP utökas med initiativet AI for Science

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar WASP 70 miljoner kronor till ett nytt initiativ som ska främja användandet av AI-baserade metoder inom akademisk forskning i Sverige.