Klimatförändringar

Översvämning.
Fotograf: Dean Moriarty

Klimatfrågan, en av vår tids svåraste utmaningar, karakteriseras av långsiktiga risker, höga politiska insatser och komplicerade återkopplingsmekanismer. Forskningen vid Tema M följer två huvudspår. Det ena handlar om klimatpolitik i vid bemärkelse och utförs främst inom Centrum för klimatpolitisk forskning, det andra om klimatets biogeokemi framför allt med avseende på utsläpp av växthusgaser. Skogars roll som växthusgassänkor och debatten kring geo-engineering är andra projekt inom området klimatförändringar.

Klimatpolitik bedrivs från global till lokal nivå och handlar inte bara om utsläppsminskningar utan också om sårbarhet, anpassning och omställning. Den klimatpolitiska forskningen vid Tema M har som mål att ta fram kunskap och metoder för klimatarbetet i och utanför Sverige. Forskare från Tema M finns med vid såväl FN:s toppmöten som kommunala planeringsmöten. Enskilda organisationers, myndigheters och företags roll i klimatfrågan studeras också.

Klimatets biogeokemi påverkas inte minst av de växthusgaser som vår planet avger, antingen de är naturliga eller mänskligt framkallade. Stora mängder växthusgaser släpps ut inte bara från mark utan också från sjöar och vattendrag. En kraftfull och tidigare underskattad växthusgas i detta sammanhang är metan. Forskare vid Tema M kartlägger och analyserar växthusgasbalanser på hela landskapstyper, mark och vatten inkluderade. Hur metan bildas, transporteras och släpps ut är en central fråga, liksom att kvantifiera dessa utsläpp. Skogsplantering och hållbar energiproduktion är andra faktorer som påverkar klimatförändringarna och som studeras inom detta område.

Teknisk manipulering av jordens klimat diskuteras som en möjlighet för att avvärja klimathotet. Det kan handla om att suga upp koldioxid från atmosfären, att reflektera solljuset, eller simulerade vulkanutbrott. Men teknikerna är riskfyllda och därmed politiskt brännbara. Forskare vid Tema M studerar och analyserar den vetenskapliga och mediala debatten om klimatmanipulering, Climate Engineering, i Sverige och internationellt.

Forskningsprojekt

Kollage föreställande en jordglob på ett växtskott

Transformativ anpassning

Klimatförändringarnas effekter gör behovet av anpassning alltmer akut. Projektet analyserar hur begreppet transformativ anpassning påverkar internationella klimatförhandlingar och vilka möjligheter och utmaningar som följer med dess ökande betydelse.

Skolstrejk om klimatet.

Ungas representation i världspolitiken: klimat, migration och hälsa

De senaste åren har ungas deltagande lyfts fram som avgörande för att finna hållbara lösningar på globala utmaningar om klimat, migration och hälsa. Trots detta fortsätter formerna för ungas representation i internationell politik att ifrågasättas.

Skogsmaskiner i skogen

Alternativa värdekedjor från hyggesfritt skogsbruk

Projektet utforskar alternativa värdekedjor från hyggesfritt skogsbruk för att stärka dess kommersiella hållbarhet. Målet är att ge skogsägare stöd att nå marknaden och främja biologisk mångfald och kolbindning.

hyperspektral avbildning

Tillförlitlig validering av växthusgasmodeller

Projektet utvecklar nya metoder för att förbättra validering av växthusgasmodeller och bedömningar. Fokus ligger på att skapa kostnadseffektiva, mobila och högupplösta metoder som kan användas för att mäta växthusgasflöden och markanvändning.

Hur får vi till fungerande klimatanpassningsåtgärder i bebyggd miljö?

Klimatanpassningsarbetet måste accelerera, särskilt i städer som är sårbara för klimatrisker och extremväder. En utmaning för svenska städer är att genomföra nödvändiga anpassningsåtgärder i befintlig bebyggelse, vilket  behandlas i detta projekt.

Skog.

Premisser för bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring

Klimatscenarierna för att begränsa den globala uppvärmningen till 2°C baseras på en storskalig användning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring (BECCS). Projektet kartlägger scenariernas socio-politiska förutsättningar.

Forskare och kontakt

Relaterat