Klimatförändringar

Översvämning. Fotograf: Dean Moriarty

Klimatfrågan, en av vår tids svåraste utmaningar, karakteriseras av långsiktiga risker, höga politiska insatser och komplicerade återkopplingsmekanismer. Forskningen vid Tema M följer två huvudspår. Det ena handlar om klimatpolitik i vid bemärkelse och utförs främst inom Centrum för klimatpolitisk forskning, det andra om klimatets biogeokemi framför allt med avseende på utsläpp av växthusgaser. Skogars roll som växthusgassänkor och debatten kring geo-engineering är andra projekt inom området klimatförändringar.

Klimatpolitik bedrivs från global till lokal nivå och handlar inte bara om utsläppsminskningar utan också om sårbarhet, anpassning och omställning. Den klimatpolitiska forskningen vid Tema M har som mål att ta fram kunskap och metoder för klimatarbetet i och utanför Sverige. Forskare från Tema M finns med vid såväl FN:s toppmöten som kommunala planeringsmöten. Enskilda organisationers, myndigheters och företags roll i klimatfrågan studeras också.

Klimatets biogeokemi påverkas inte minst av de växthusgaser som vår planet avger, antingen de är naturliga eller mänskligt framkallade. Stora mängder växthusgaser släpps ut inte bara från mark utan också från sjöar och vattendrag. En kraftfull och tidigare underskattad växthusgas i detta sammanhang är metan. Forskare vid Tema M kartlägger och analyserar växthusgasbalanser på hela landskapstyper, mark och vatten inkluderade. Hur metan bildas, transporteras och släpps ut är en central fråga, liksom att kvantifiera dessa utsläpp. Skogsplantering och hållbar energiproduktion är andra faktorer som påverkar klimatförändringarna och som studeras inom detta område.

Teknisk manipulering av jordens klimat diskuteras som en möjlighet för att avvärja klimathotet. Det kan handla om att suga upp koldioxid från atmosfären, att reflektera solljuset, eller simulerade vulkanutbrott. Men teknikerna är riskfyllda och därmed politiskt brännbara. Forskare vid Tema M studerar och analyserar den vetenskapliga och mediala debatten om klimatmanipulering, Climate Engineering, i Sverige och internationellt.

Forskningsprojekt

En grupp människor som sätter ihop sina händer.

LiU:s gröna demokratilabb

Linköpings universitets gröna demokratilabb är en forskningsmiljö som utforskar huruvida nya former av medborgarengagemang kan stärka stödet för klimatomställningen i en tid av politisk polarisering.

svensk sjö

Strandzoners roll i koltransport och växthusgasbalanser

Strandzoner är mycket produktiva och påverkar både kolinlagring och växthusgasutsläpp, men de förbises ofta i kolcykelstudier. Projektet integrerar dessa zoner i sjöars kolbalanser med hjälp av avancerade mät- och modelleringstekniker.

Drönare över våtmark.

Ny teknik för att mäta växthusgaser från luften

Projektet utvecklar nya metoder för storskaliga växthusgasflödesmätningar med drönare, för att noggrant kvantifiera flöden av metan, lustgas och koldioxid. Detta möjliggör bättre bedömningar och reglering av klimatkänsliga utsläpp från landskap.

hyperspektral avbildning

Tillförlitlig validering av växthusgasmodeller

Projektet utvecklar nya metoder för att förbättra validering av växthusgasmodeller och bedömningar. Fokus ligger på att skapa kostnadseffektiva, mobila och högupplösta metoder som kan användas för att mäta växthusgasflöden och markanvändning.

Skogsmaskiner i skogen

Nya värdekedjor från alternativt skogsbruk

Projektet utforskar alternativa värdekedjor från hyggesfritt skogsbruk för att stärka dess kommersiella hållbarhet. Målet är att ge skogsägare stöd att nå marknaden och främja biologisk mångfald och kolbindning.

Granars siluett mot den röda solnedgången.

Att bruka kol för att nå europeiska klimatmål

EU:s nya ramverk för koldioxidupptag skapar en växande marknad där skogsbruk spelar en central roll i klimatomställningen. Projektet undersöker hur denna marknad formas och vilka möjligheter och utmaningar den innebär för europeiska skogsägare.

Forskare och kontakt

Relaterat