Sök på liu.se

Ja det verkar så, i alla fall om man är bananfluga. En hel del forskning visar att miljöpåverkan i en generation kan ge effekter i nästa och eventuellt flera generationer framåt.

Vår forskning handlar om hur hörselorganet "översätter" ljud till elektriska signaler. Denna omvandling, som har grundläggande betydelse för hörselförmågan, beror av små utskott, stereocilier, på innerörats sinnesceller.

Neurodegenerativa sjukdomar orsakar specifika symptom som beror på vilken del av hjärnan som är drabbad. Vi vill förstå hur delar av hjärnan som inte är påverkade motstår sjukdomar, och kunna dra nytta av kunskapen för att skydda mer sårbara delar.

Jonkanaler är avgörande för hjärtats rytm. De genererar och reglerar den elektriska aktivitet som ligger till grund för varje enskilt hjärtslag.

Vi drivs av elektricitet. Varje tanke, varje hjärtslag, varje kroppsrörelse styrs av blixtsnabba elektriska impulser. Dessa impulser beror på att kanaler i cellernas membran öppnar sig och släpper igenom elektriskt laddade joner.

De flesta demenssjukdomar karakteriseras av en kontinuerlig försämring. Det visar sig både som tilltagande symptom och som engagemang av nya nervceller och områden i hjärnan.

Sinnesintryck kan vara överväldigande eller svåra att förstå när en lever med autism eller ADHD. Vi använder psykologiska tester, virtual reality-spel och hjärnavbildning för att testa perception och kognitiv funktion hos dessa personer.

I Pantazis-laboratoriet använder vi banbrytande experimentella tekniker och beräkningsmetoder för att förstå jonkanalernas funktion i relation till deras komplexa struktur.

Systemneurobiologi är en satsning på ett gemensamt styrkeområde mellan Linköpings universitet och Region Östergötland som syftar till att stärka forskningen inom det medicinska området.

Kan stimulering av nervcellens förmåga att bryta ner sina skadade delar förhindra utveckling av nervskada i diabetes och förbättra nervreparationen efter en fysisk skada?