Människor är olika i hur de uppfattar ljud, hur de rör sig och hur de fungerar tillsammans med andra. Skillnader på ett område följs ofta av skillnader på de andra. Vi kartlägger hur de hänger ihop, vilka av dem som spelar roll i människors liv, och om förklaringen finns i hjärnan, särskilt i lillhjärnan. Vi utgår inte från diagnoser utan från hela spännvidden av variation, från det typiska till det som ger en diagnos. Vi arbetar med enkäter och tester i stora grupper, intervjuer, hjärnavbildning och en ny form av hjärnstimulering.
Igelström Lab
Vi undersöker hur sinnen, rörelse och socialt samspel hänger ihop i hjärnan, och vad det betyder för människor med autism eller autistiska drag.
Forskningsprojekt
Vilka drag hör ihop, och vilka är egentligen olika saker?
Autism, ADHD och motoriska koordinationssvårigheter beskrivs som skilda diagnoser, men dragen överlappar. Vi delar upp dragen i mindre delar och mäter i stora grupper hur delarna hänger ihop med varandra. Starka och specifika samband är de som är värda att följa vidare in i hjärnan.
Hittills har vi visat att olika sinnen hänger ihop med olika drag, inte med autistiska drag i allmänhet, hos både vuxna och barn. Hörseln hade de tydligaste sambanden, men hörselupplevelser är inte en enda sak. Att ha svårt att höra tal i sorl, att tycka illa om starka ljud och att reagera på vissa vardagsljud hänger ihop med olika drag och olika starkt. Hos barn hörde exempelvis ljudkänslighet ihop med ångest, och svårigheter med motorik och kroppsuppfattning hörde ihop med svårigheter i socialt samspel. På den sociala sidan har vi visat att autistiska sociala drag går att förutsäga från mer grundläggande förmågor, som att känna igen ansikten, att vilja umgås och att läsa av vad andra tänker. Förmågorna bidrar olika mycket till den sociala profilen. Ansiktsigenkänning och lusten att umgås betydde mest, förmågan att läsa av andra mindre än väntat.
Just nu: hur olika typer av ljudöverkänslighet fördelar sig över autistiska drag, ADHD-drag och motorik, repetitiva beteenden och hur de döljs, samt rörelseuppgifter som mäter precision och tajming hos vuxna med autism, ADHD och koordinationssvårigheter.
Vad spelar roll för hur man mår?
En diagnos säger lite om livskvalitet, hälsa eller arbetsliv. När vi delade upp de sociala dragen i sex delar visade det sig att bara några få hängde ihop med sämre livskvalitet, framför allt svårigheter att sätta ord på sina känslor och liten lust att umgås. Andra sociala skillnader spelade mindre roll för livskvaliteten. Det säger något om vilket stöd som är värt att erbjuda. Vi undersöker också hur människor själva värderar sina drag. Ett drag kan vara både jobbigt och värdefullt, och det påverkar vilket stöd man vill ha. Genom intervjustudier har vi tillsammans med andra forskare beskrivit hur autistiska vuxna upplever vården och vad som får arbetslivet att hålla vid autism och ADHD.
Just nu: om olika typer av ljudöverkänslighet hänger ihop med livskvalitet hos barn, hur vuxna värderar sina egna drag, och stöd i arbetslivet.
Rubrik: Vad gör lillhjärnan?
Lillhjärnan är kopplad till både sinnen, rörelse och socialt samspel, och ser ofta annorlunda ut vid autism och ADHD. Det gör den till en kandidat för att förklara varför drag inom dessa områden följs åt. Hittills vet vi bara att dragen hänger ihop, inte varför. Med en ny teknik, temporal interferens, kan vi påverka lillhjärnan utifrån utan ingrepp, och mäta om sinnesintryck och socialt samspel ändras. Då kan vi testa orsak, inte bara samband.
Just nu: studier av teknikens säkerhet och genomförbarhet, tillsammans med Princeton University, IT’IS Foundation och CMIV vid LiU.
För dig som vill delta, samarbeta eller forska hos oss
Delta i en studie. Vi söker regelbundet vuxna och barn, med och utan diagnos, till enkätstudier, tester på dator och studier med hjärnavbildning eller hjärnstimulering. Om du är intresserad av att få notiser när vi rekryterar kan du anmäla ditt intresse här.
Forska hos oss. Doktorander, postdoktorer och studenter som vill arbeta med stora datamaterial, hjärnavbildning eller hjärnstimulering är välkomna att höra av sig till Kajsa Igelström. Vi samarbetar med Princeton University, KIND vid Karolinska Institutet och IT’IS Foundation i Zürich.
Journalist? Se listan under I media, eller kontakta oss direkt.
Forskargruppen
Gruppmedlemmar
- Johan Pieslinger, doktorand
- Kristoffer Hagström, doktorand
- Malin Hellesöy Robertsson, ST-läkare i barn- och ungdomspsykiatri, Region Jönköpings län
Alumni
- Peter Bang, före detta doktorand, nu vid Universitetet i Tübingen
Samarbetspartners
- Karin Hjortswang, Linköpings universitet
Externa samarbetspartners
- Mark Pinsk, Princeton University
- Michael Graziano, Princeton University
- Kirsten Ziman, Princeton University
- Andrea Markkula, KIND (Karolinska Institutet) och Region Jönköpings län
- Janina Neufeld, KIND (Karolinska Institutet)
- Karl Lundin Remnelius, KIND (Karolinska Institutet)
- TI Solutions AG, Zürich
- IT’IS Foundation, Zürich
Nyheter
I media
- “Fel att koppla avsaknad av theory of mind till autism.” Special Nest, 2024-09-25 (Lena Marieke Wemar)
- “Så ser adhd och autism ut i hjärnan.” Modern Psykologi 2024/05 (Staffan Eng)
- “Ökat intresse för sinnesintryckens roll vid autism.” Special Nest, 2024-06-12 (Tomas Nilsson)
- “Autistisk hjärnforskning med Kajsa Igelström.” Podden Autism, Autism Sverige, avsnitt 10 (2024, Emil Hjelte)
- “Hej och välkommen!” Omvårdnadsmagasinet, 2023-04-12 (Lotta Engelbrektson)
- “Kajsa Igelström vill studera autism med hjälp av VR.” LiU Magasin 3/22 (2022, Karin Söderlund Leifler)
- “The struggles of women who mask their autism.” The Atlantic, 2018 (Francis Russo)
- BBC World Service Radio, BBC-OS, intervju om camouflaging vid autism, 2018
Publikationer
Senaste publikationer i LiU DiVA
2026
Desired Workplace Support: Perspectives of Adults with ADHD and/or autism
Neurodiversity
(Artikel i tidskrift)
https://dx.doi.org/10.1177/2754633026145617
Work-related support for autistic individuals: patterns and perceived relevance
Disability and Rehabilitation
(Artikel i tidskrift)
https://dx.doi.org/10.1080/09638288.2026.2659552
Relationships between autistic trait dimensions and speech understanding, affective sound intolerance, and self-reported hearing difficulties
Autism in Adulthood, Vol. 8, s. 90-101
(Artikel i tidskrift)
https://dx.doi.org/10.1089/aut.2023.0198
2025
Tingle-Eliciting Audiovisual Properties of Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) Videos
Multisensory Research, Vol. 38, s. 427-452
(Artikel i tidskrift)
https://dx.doi.org/10.1163/22134808-bja10159
Estimating causal effects of neurodevelopmental hyperacusis on anxiety and quality of life
(Manuskript (preprint))
https://dx.doi.org/10.31234/osf.io/rx6bp_v1