Strategiskt arbete mot ökad energi- och resurseffektivitet är central för svensk massa- och pappersindustri på en global marknad med knappare resurser. Syftet med forskningsprojektet är att analysera hur energiledning bedrivs i svensk massa- och pappersindustri, samt studera hur detta arbete kan utvecklas för att bidra till industrins omställning mot hållbara energisystem.

Strategiskt arbete mot ökad energi- och resurseffektivitet är av stor vikt för svensk massa- och pappersindustri på en global marknad med knappare resurser. Det är också av central betydelse för att industrin ska vara långsiktigt konkurrenskraftig. I detta sammanhang spelar företags interna energiledningsarbete en central roll för att nå ökad effektivitet, inte minst för de energiintensiva massa- och pappersföretagen. Det föreligger idag ingen generell definition av begreppet energiledning, men vanligtvis avses det systematiserade arbete som bedrivs av t.ex. energiansvarig med att finna ständiga förbättringar avseende företagets energiprestanda. Sådant arbete innefattar både hårda och mjuka parametrar t.ex. effektivisering av ångsystem, processinnovationer, energitjänster, utbildning av personal samt spridning av kunskap till olika nivåer av den industriella organisationen.

Kunskapen om hur massa-och pappersindustrin arbetar med energiledning är idag bristfällig, med ett fåtal studier gjorda på området, som främst fokuserat enstaka processer, eller enstaka anläggningar. Exempel på andra tidigare studier är verktyg och metoder för effektivare processer såsom pinchanalys, optimering, samt värmesamarbeten och TSA (Total Site Analysis) (Bengtsson 2004, Karlsson 2002, Svensson 2011, Hackl 2014). En av få studier som studerat frågan på en högre aggregerad nivå är Thollander & Ottossons (2010) studie av hur svenska massa- och pappersbruk arbetar avseende energiledning. Studien fann bl.a. att cirka 50 % av de studerade massa- och pappersbruken saknade en energistrategi som var längre än tre år (Thollander och Ottosson, 2010). I en tidigare studie visade Thollander och Ottosson (2008) att en av de högst rankade drivkrafterna för ökad energieffektivisering i den svenska massa- och pappersindustrin var förekomsten av en långsiktig energistrategi, samt en dedikerad energiansvarig som arbetar med energiledning i form av ständiga förbättringar. Ytterligare en studie är Thollander och Ottosson (2011) rörande energitjänster bland svenska massaoch pappersbruk.

Att studera hur, varför och under vilka förutsättningar, som energifrågan bland svenska massa- och pappersbruk blir en strategiskt viktig fråga. Dels för att möjliggöra ännu effektivare arbetssätt i det interna arbetet bland svenska massa- och pappersbruk för främjandet av effektivare energianvändning, men också för att politiska beslutsfattare ska kunna fatta adekvata rationella beslut angående styrmedel kopplade till energiledning i den i särklass mest energianvändande industribranschen i Sverige. Vidare för att se under vilka förutsättningar det är mer lämpligt att outsourca, t.ex. en barkpanna till en ESCO.

Potentialen för energieffektivisering har historiskt varit fokuserad kring investeringar i ny energieffektivare teknik. Senare forskning har dock ifrågasatt detta och poängterat att det finns en ytterligare energieffektiviseringspotential genom att kontinuerligt arbeta med energiledningsarbete. Problemet med att enbart fokusera på investeringar i ny teknik är att man bortser från att tekniken återfinns i ett vidare system. 

Energieffektiviseringspotentialen för energiledning har estimerats till mellan 25-50 % av den totala energieffektiviserings-potentialen inklusive ny teknik, både av forskare, och av industrin själva. Det finns därmed en betydligt högre total energieffektiviseringspotential om både investeringar i ny teknik och energiledning prioriteras. Vad som driver och hindrar operationalisering av energiledning i industrin är därmed av stor vikt att beforska.

Sverige var ett av de första länderna i världen att införa ett standardiserat energiledningssystem. Mycket talar för att ett företag som ska nå framgång i sitt energiledningsarbete måste sträva efter att energi blir en integrerad del av strategi, implementering och användning av kontrollsystem, organisation och kultur.

Fortsatt forskning är av stor vikt för att utröna vilka generella framgångsfaktorer som finns för framgångsrik energiledning. Idag finns inte någon publicerad forskning om hur kunskapsintegration inom en industriell organisation sker avseende de energi-relaterade frågorna. Projektet leder således till helt ny vetenskaplig kunskap kring ämnet, som nationellt och internationellt fram till dags dato, varit ytterst sparsamt beforskat. På det sättet leder projektet till att svensk forskning får en ledande roll i den internationella kunskapsutvecklingen inom området

Urval av resultat

Styrningsaktiviteter för energiledning

  • Flertalet styrparametrar och aktiviteter, s.k. controls, för energiledning har kunnat identifieras. Majoriteten av dessa är resultatorienterade
    (performance).
  • Organisatoriska stödstrukturer har en viktig roll, särskilt på strategisk nivå. Detta innefattar t.ex. en senior energiansvarig/samordnare.
  • Energi bör inkluderas som ett kriterium vid investeringar.
  • Energi bör formuleras som en strategisk prioritet och integreras i mål och styrningsaktiviteter.

Hinder mot och drivkrafter för energiledning

  • Energiledningsarbetet är som helhet välfungerande inom massa- och pappersbruk enligt den valda metoden för bedömning av detta.
  • Integrerade massa- och pappersbruk har något mer utvecklat energiledningsarbete än massabruk, som i sin tur har något mer utvecklat energiledningsarbete än pappersbruk.
  • De högst rankade hindren mot energiledningsarbete är av organisatorisk karaktär.
  • Efter ekonomiska drivkrafter bedömdes kunskapsdrivkrafterna vara viktigast för ett framgångsrikt energiledningsarbete.
  • För ett framgångsrikt energiledningsarbete krävs en förståelse av processerna som ges av långvarig erfarenhet, utbildning av personal samt utbyte av kunskap i interna och externa nätverk.

Benchmarking av energiprestanda

  • Fördelar med benchmarking är att det ger en positionering inom branschen samt möjliggör identifiering av områden med störst energieffektiviseringspotential.
  • Svårigheter med benchmarking är att massa- och pappersindustrin karakteriseras av att vara en heterogen och processintegrerad bransch där olika taxonomi appliceras.
  • Extern benchmarking inom samma koncern är den vanligast förekommande metoden i svensk massa- och pappersindustri.
  • Intern benchmarking av egen, historisk energianvändning är den metod som upplevs mest relevant i svensk massa- och pappersindustri.
  • Endast en liten del, 7%, av den svenska massa- och pappersindustrin praktiserar ingen benchmarking alls.
  • Företagen som har valt att praktisera benchmarking upplever den också som relevant i hög grad inom energiledningsarbetet.

Energirelaterade nyckeltal

  • De flesta energirelaterade nyckeltalen inom svensk massa- och pappersindustri är applicerade på en aggregerad nivå, det vill säga för en produktionslina eller avdelning och för hela anläggningen.
  • Frekvensen för visualisering av energirelaterade nyckeltal för anställda är månadsvis, vanligtvis genom företagens intranät.
  • Uppföljning av energianvändning och energimål är de största drivkrafterna för att utveckla och använda energirelaterade nyckeltal.
  • Avsaknad av resurser är det största hindret mot att utveckla och använda energirelaterade nyckeltal.
  • För att utveckla och använda relevanta energirelaterade nyckeltal är ökad intern kunskap om de egna processerna viktigt, där nätverk med flera bruk är ett sätt att främja ökad kunskap

Mervärden för energiledning

  • De högst rankade mervärdena för energiledning var ledningens ökade stöd för det interna energieffektiviseringsarbetet.
  • Rankat som det andra viktigaste mervärdet ansåg företagen att energiledningsarbetet resulterat i förbättringar av den yttre miljön.
Projektet finansieras genom Energimyndighetens massa- och pappersforskningsprogram. Projektledare är Patrik Thollander, Avdelningen för Energisystem, Linköpings universitet.

Avhandlingar inom projektet

Forskare

Nyheter