14 juni 2021

Svensk industri och specifikt massa- och pappersindustrin är stora energianvändare. Om Sverige ska lyckas nå klimatneutralitetsmålet till år 2045, behöver industrin jobba proaktivt med energiledningsfrågor. I en studie vid Linköpings universitet har forskarna tagit fram generella praktiska riktlinjer för framgångsrik energiledning i svensk massa- och pappersindustri.

suddig bild ifrån pappers tillverkning

Målet med forskningsprojektet var att undersöka hur massa- och pappersindustrin kan utveckla arbetet för att bli mer energi- och resurseffektiv och därmed också öka sin långsiktiga konkurrenskraft.

en bild på en man vid Norrköpings strömPatrik Thollander, professor vid Avdelningen energisystem Foto Teiksma Buseva

— I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt har vi studerat energiledningsarbetet inom svensk massa- och pappersindustri. Detta har vi gjort genom att mer djupgående studera styrningsaktiviteter, hinder och drivkrafter, energibenchmarking, energinyckeltal och mervärden, berättar en av forskarna i projektet, professor Patrik Thollander vid avdelningen Energisystem, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

Styrning, energieffektivisering och energiledning

Josefine Rasmussen är en av forskarna i projektet och studerar styrnings- och strategifrågor för energieffektivisering. Forskningen visar att en viktig del i ett framgångsrikt arbete med energieffektivisering är att arbetet sker proaktivt och att det prioriteras av ledningsgrupper.

Josefine Rasmussen, doktorand företagsekonomi.Josefine Rasmussen, biträdande universitetslektor vid avdelningen Företagsekonomi.

— På strategisk nivå spelar organisatoriska strukturer en viktig roll, såsom energistyrgrupper och/eller kommittéer, samt en senior energiansvarig med ett övergripande ansvar. Dessa strukturer fungerar som en länk mellan företagens olika nivåer, förklarar Josefin Rasmussen biträdande universitetslektor vid avdelningen Företagsekonomi.

Studien visar också att tillgängliga resurser i form av särskild investeringsbudget för energi- och energieffektiviseringsprojekt spelar en viktig roll. Dels för att tillgängliggöra resurser, dels för att signalera att energi som en strategiskt viktig fråga.

— På operativ nivå är processer för övervakning, mätning och uppföljning viktigt. Vi har även sett att kommunikation och spridning av resultat mellan strategiska och operativa nivåer är fundamentalt i framgångsrikt energiledningsarbete, tillägger Josefin Rasmussen.

I riktlinjerna står det även att det bör finnas utvecklade rutiner och riktlinjer för energiledningsarbetet på operativ nivå, exempelvis handlingsplaner för att prioritera energiledningsåtgärder, utbildning och rutiner för att fånga upp idéer för det kontinuerliga förbättringsarbetet. En tydlig ansvarsfördelning och rollbeskrivning för energiansvarig och andra relevanta funktioner bör också utformas.

Mervärden för företag

Therese Nehler, biträdande universitetslektor vid avdelningen Energisystem, berättar att mervärden som skapas genom energieffektiviseringsarbetet är någonting som inte berörts i tidigare studier.

— Resultaten visade att massa- och pappersföretagen hade upplevt positiva förändringar för alla testade mervärden till följd av implementeringen av energiledningsaktiviteter, exempelvis, ledningens intresse för energieffektivisering hade ökat mer än förväntat  Det som var lite mer spännande och intressant var att vi observerade ett ökat intresse för energifrågor i olika delar av företagens organisation, säger Therese Nehler. 

Projektet bidrar till generella, praktiska riktlinjer för ett framgångsrikt energiledningsarbete inom massa- och pappersindustrin. Längre ner presenteras ett urval av resultat från dessa riktlinjer. För mer information läs hela rapporten.

 

Urval av resultat

Styrningsaktiviteter för energiledning

  • Flertalet styrparametrar och aktiviteter, s.k. controls, för energiledning har kunnat identifieras. Majoriteten av dessa är resultatorienterade
    (performance).
  • Organisatoriska stödstrukturer har en viktig roll, särskilt på strategisk nivå. Detta innefattar t.ex. en senior energiansvarig/samordnare.
  • Energi bör inkluderas som ett kriterium vid investeringar.
  • Energi bör formuleras som en strategisk prioritet och integreras i mål och styrningsaktiviteter.

Hinder mot och drivkrafter för energiledning

  • Energiledningsarbetet är som helhet välfungerande inom massa- och pappersbruk enligt den valda metoden för bedömning av detta.
  • Integrerade massa- och pappersbruk har något mer utvecklat energiledningsarbete än massabruk, som i sin tur har något mer utvecklat energiledningsarbete än pappersbruk.
  • De högst rankade hindren mot energiledningsarbete är av organisatorisk karaktär.
  • Efter ekonomiska drivkrafter bedömdes kunskapsdrivkrafterna vara viktigast för ett framgångsrikt energiledningsarbete.
  • För ett framgångsrikt energiledningsarbete krävs en förståelse av processerna som ges av långvarig erfarenhet, utbildning av personal samt utbyte av kunskap i interna och externa nätverk.

Benchmarking av energiprestanda

  • Fördelar med benchmarking är att det ger en positionering inom branschen samt möjliggör identifiering av områden med störst energieffektiviseringspotential.
  • Svårigheter med benchmarking är att massa- och pappersindustrin karakteriseras av att vara en heterogen och processintegrerad bransch där olika taxonomi appliceras.
  • Extern benchmarking inom samma koncern är den vanligast förekommande metoden i svensk massa- och pappersindustri.
  • Intern benchmarking av egen, historisk energianvändning är den metod som upplevs mest relevant i svensk massa- och pappersindustri.
  • Endast en liten del, 7%, av den svenska massa- och pappersindustrin praktiserar ingen benchmarking alls.
  • Företagen som har valt att praktisera benchmarking upplever den också som relevant i hög grad inom energiledningsarbetet.

Energirelaterade nyckeltal

  • De flesta energirelaterade nyckeltalen inom svensk massa- och pappersindustri är applicerade på en aggregerad nivå, det vill säga för en produktionslina eller avdelning och för hela anläggningen.
  • Frekvensen för visualisering av energirelaterade nyckeltal för anställda är månadsvis, vanligtvis genom företagens intranät.
  • Uppföljning av energianvändning och energimål är de största drivkrafterna för att utveckla och använda energirelaterade nyckeltal.
  • Avsaknad av resurser är det största hindret mot att utveckla och använda energirelaterade nyckeltal.
  • För att utveckla och använda relevanta energirelaterade nyckeltal är ökad intern kunskap om de egna processerna viktigt, där nätverk med flera bruk är ett sätt att främja ökad kunskap

Mervärden för energiledning

  • De högst rankade mervärdena för energiledning var ledningens ökade stöd för det interna energieffektiviseringsarbetet.
  • Rankat som det andra viktigaste mervärdet ansåg företagen att energiledningsarbetet resulterat i förbättringar av den yttre miljön.

Läs hela rapporten

Omslag för publikation ''
Patrik Thollander, Mikael Ottosson, Elias Andersson, Josefine Rasmussen, Therese Nehler, Akvile Lawrence, Henrik Nehler, Magnus Karlsson (2019)

Fakta

Forskare

  • Patrik Thollander
  • Mikael Ottosson
  • Elias Andersson
  • Josefine Rasmussen
  • Therese Nehler
  • Akvile Lawrence
  • Henrik Nehler
  • Magnus Karlsson

Finansiering

Projektet heter Energiledning i svensk massa- och pappersindustri – hinder, drivkrafter och generella framgångsfaktorer och finansieras genom Energimyndighetens massa- och pappersforskningsprogram. 

Kontakt

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.