Athletics Research Center (ARC)

En bild på människor som löper

Friidrott är ur ett globalt perspektiv en av de mest populära individuella sporterna och den största idrotten vid OS. Athletics Research Center (ARC) är en internationell samlingspunkt för tvärvetenskaplig friidrottforskning. Tillgång till friidrottsanläggningar både inomhus och utomhus på universitetsområdet är en grund för den tillämpade forskningen vid centret.

Forskningen vid ARC avser att främja hållbarhet i prestation och hälsa bland friidrottsutövare och parasportare över hela världen. Det vill vi uppnå genom att resultat från idrottsnära forskning systematiskt överförs till friidrottspraktik genom insatser som sträcker sig från utbildningsprogram till kliniska behandlingar och ny hälsofrämjande teknik.

Traditionella forskningsmetoder inom idrottsepidemiologi, klinisk idrottsmedicin, beteendevetenskap samt pedagogik och informationsteknik integreras i ARC för att generera ny kunskap inom området.

Verksamheten inom ARC planeras tillsammans med nationella och internationella friidrottsförbund och utövare. Forskningsprogrammet omfattar epidemiologiska studier av ungdomar, elitidrottare och motionärer, kliniska studier och undersökningar av samband mellan beteende och prestation samt hälsa.

Till grund för programmet ligger en vision om en ren idrott, dvs. en friidrott fri från övergrepp och doping. ARC bidrar till utbildningar på Master-nivå inom idrottsmedicin samt ett flertal grundutbildningar. En forskarklubb finns för studenter och ett forskningsanslutningsprogram inom idrottsmedicin för kliniker verksamma inom sjukvården.

ARC publicerade 2014 i samarbete med Internationella friidrottsförbundet (IAAF) ett konsensusdokument för definition och registrering av skador och sjukdomar i forskning inom friidrott samt riktlinjer för datainsamling och analysprocedurer. Sedan 2014 har ARC samarbetat med IAAF i forskningsprojekt vid världsmästerskap i friidrott från ungdom till vuxennivå.

Timpka T, Alonso JM, Jacobsson J, et al. Injury and illness definitions and data collection procedures for use in epidemiological studies in Athletics (track and field): consensus statement. Br J Sports Med. 2014 Apr;48(7):483-90

Konståkning

Konståkning är en olympisk idrott med miljontals utövare världen över. Svensk konståkning har flest deltagare per capita i världen, med knappt 53 000 utövare, främst unga flickor.

Konståkning är i ständig utveckling, vilket ökar både de fysiska och psykiska kraven på idrottarna. Trots sportens popularitet finns en global brist på vetenskaplig forskning om konståkares hälsa. Forskningsfältet är mycket begränsat och fragmenterat. Frågor om skador, psykisk hälsa, teknik och idrottsmiljö studeras ofta isolerat och utan tvärvetenskaplig samverkan. Detta gör att tränare, aktiva och organisationer saknar en tydlig vetenskaplig kunskapsbas att luta sig mot.

​Sedan december 2017 strävar Athletics Research Center efter att fylla kunskapsluckan om konståkningsforskning. Forskningen utförs och finansieras oberoende, men har stöd av Svenska Konståkningsförbundet.

En avhandling som publicerades 2025 av ARC-forskaren Moa Jederström undersökte hälsan hos svenska tävlingskonståkare. Avhandlingen undersökte riskfaktorer för idrottsskador och psykologiska besvär, samt idrottarnas upplevelser från sporten. Sammanfattningsvis belyser avhandlingen att unga svenska konståkare möter betydande hälsorisker som verkar intensifieras med åldern om de inte åtgärdas.

Athletics research center 2026 seminar – Figure skating frontiers

Med finansiering från Centrum för Idrottsforskning (CIF) arrangerar ARC ett forskningsseminarium om konståkning den 26-27 september 2026. Seminariet hålls i hybridform, i Stockholm och online. Deltagande på plats arrangeras i samarbete med Svenska Konståkningsförbundet (SKF), parallellt med SKFs Convention.

Seminariet kommer särskilt belysa fyra teman:
• Hälsa (fysisk, psykisk, social) och välbefinnande (inklusive skador och psykosocial hälsa)
• Trygg idrott och våld
• Tekniska innovationer, biomekanik och utrustning
• Ökad inkludering, med ansatsen ”En idrott för alla genom livet”

Forskningsseminariet har därutöver fyra mål:
1. Samla svenska och internationella forskare med intresse för konståkning
2. Synliggöra och diskutera aktuell forskning om aspekter av konståkning
3. Skapa ett internationellt forskningsnätverk: en varaktig plattform för samarbeten, gemensamma projekt och långsiktig kunskapsbyggnad
4. Sprida resultaten till aktiva, tränare, organisationer och förbund
Vi välkomnar forskare med erfarenhet av konståkning till seminariet. Seminariet är särskilt tänkt för forskare som antingen har publicerat peer review-artiklar om konståkning eller närliggande områden, eller som har manus som kommer att skickas för publikation.

Tillsammans med SKF kommer vi hålla en kortare paneldiskussion med Convention-deltagare om ämnesområden att forska vidare inom.

Är du intresserad av att forma framtidens forskning om konståkning?

ANMÄL DIG HÄR

Seminariet är öppet för alla intresserade att delta i, gratis (online) eller till självkostnadspris (på plats). Seminariet kommer hållas på engelska.

Själsliga ärr ökar idrottares skaderisk

Själsliga ärr ökar idrottares skaderisk

Aktiva elitfriidrottare som utsatts för sexuella eller fysiska övergrepp någon gång i livet löper större risk för att drabbas av skador. Sambandet ses främst hos kvinnliga idrottare, visar en ny studie från Athletics Research Centre vid LiU.

Publikationer

I urval

Jenny Jacobsson, D. Bergin, Toomas Timpka, J. M. Nyce, Örjan Dahlström (2018)

Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports , Vol.28 , s.348-355 Vidare till DOI

Toomas Timpka, Jenny Jacobsson, Victor Bargoria, Julien D. Periard, Sebastien Racinais, Ola Ronsen, Karin Halje, Christer A. Andersson, Örjan Dahlström, Armin Spreco, Pascal Edouard, Juan-Manuel Alonso (2017)

British Journal of Sports Medicine , Vol.51 , s.272-+ Vidare till DOI

Toomas Timpka, Jenny Jacobsson, Örjan Dahlström, Jan Kowalski, Victor Bargoria, Joakim Ekberg, Sverker Nilsson, Per Renström (2015)

British Journal of Sports Medicine , Vol.49 , s.1472-1477 Vidare till DOI

Forskargruppen

Samarbeten

Organisation