Vid enheten för Folkhälsovetenskap (FH) bedrivs forskning och utbildning inom socialmedicin, folkhälsovetenskap, medicinsk pedagogik, näringslära, implementeringsvetenskap, eHälsa och idrottsmedicin.
Forskningen vid FH
Socialmedicin och folkhälsovetenskap studerar hälsotillståndet, dess fördelning i befolkningen och förändringar i hälsa över tid, såväl lokalt och nationellt som internationellt. Inom ämnesområdet utförs forskning och undervisning kring hälsans bestämningsfaktorer, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande metoder samt implementering av dessa metoder i hälso- och sjukvården och andra samhällssektorer.
Befolkningens hälsotillstånd påverkas av samhällsstrukturer, hälso- och sjukvårdens insatser samt människors livsvillkor, miljö, levnadsvanor och olika sociala och psykosociala faktorer. Ämnesområdet präglas därför av tvärvetenskaplighet, med tillämpning av kunskap från många olika fält och discipliner, bland annat biomedicin, epidemiologi, statistik, beteendevetenskap och samhällsvetenskap. Inom enheten studeras många olika frågor, bland annat ojämlikhet i hälsa, skadeepidemiologi, eHälsa, försäkringsmedicin, levnadsvanor, mental ohälsa, stress och evidensbaserad praktik. Nya forskningsområden som har stor potential att bidra till förbättrad folkhälsa är hälso- och sjukvårdens digitalisering som förändrar vårdens traditionella arbetssätt och tillämpning av precisionsmedicin och AI som åstadkommer mer individualiserad prevention och behandling.
Anställda inom ämnesområdet på enheten har skiftande utbildningsbakgrund, vilket gynnar en bred förståelse för olika hälsorelaterade problem och underlättar nyttiggörande av lösningar i hälso- och sjukvården och samhället i stort. Inom läkaryrket är socialmedicin och folkhälsa en egen medicinsk specialitet som fordrar 5,5 års fortbildning efter läkarexamen.
Medicinsk Pedagogik vid HMV har fokus på pedagogiska relationer som inkluderar studenter, lärare, professionsutövare och patienter i hälso- och sjukvården. Forskningens fokus inbegriper såväl lärandeprocesser inom professionsutbildningarna som pedagogiska processer i den kliniska hälso- och sjukvårdspraktiken. Styrkeområdet Interprofessionellt lärande och samverkan (IPLS-FoU) är en strategisk satsning av Linköpings Universitet (LiU) och Region Östergötland med syfte att stärka forskning och utveckling inom Medicinsk Pedagogik. (IPLS-FoU).
Nutrition (näringslära) är läran om hur kosten påverkar kroppen, om människans energiomsättning och behov av olika näringsämnen samt deras funktion och förekomst i olika livsmedel. Det är en tvärvetenskap som spänner över ett flertal ämnen såsom kemi, biokemi, molekylärbiologi, livsmedelsvetenskap, fysiologi, toxikologi, epidemiologi och folkhälsovetenskap. I dess tidigare skeden handlade näringsläran främst om att identifiera och kartlägga våra näringsämnen till exempel olika vitaminer och mineraler med avsikt att förebygga bristsjukdomar. Numera fokuserar nutritionsforskningen främst på kostens betydelse för att förebygga och behandla vanliga folkhälsosjukdomar. Till exempel undersöks samspelet mellan kost och genetik för uppkomst och behandling av olika sjukdomstillstånd samt komponenter i kosten och tarmflorans betydelse för hälsa. Ett annat viktigt forskningsfält är preventionsforskning för att ge stöd åt en hälsosam livsstil.
”Implementera” härrör från latinets ”implere”, vilket betyder ”att uppfylla” eller ”genomföra”. Ordets ursprungliga betydelse ger en fingervisning om att implementeringsvetenskap handlar om att realisera intentioner – att gå från ord till handling. Dessa intentioner kan vara formulerade i policys, kliniska riktlinjer eller andra rekommendationer; de kan manifesteras i specifika interventioner; och de kan avse nyttiggörande av forskning i beslut av individer och organisationer. Fältets födelse kopplas vanligen till uppkomsten av den evidensbaserade rörelsen på 1990-talet. Denna rörelse populariserade uppfattningen att forskningsresultat och empiriskt stödda (”evidensbaserade”) interventioner behöver implementeras i olika sammanhang som till exempel vård, omsorg och socialt arbete för att uppnå förbättrad hälsa och välfärd hos befolkningen. Intresset för implementeringsvetenskapen har ökat markant under 2000-talet.
eHälsa är ett växande fält såväl inom forskning som hälso- och sjukvård. Det finns flera definitioner men eHälsa definieras av Socialstyrelsen som ”att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa”. Med andra ord är det ett brett begrepp som avser användningen av informations- och kommunikationsteknik inom alla typer av hälso- och sjukvård. eHälsa inkluderar till exempel teknologier för kommunikation mellan patient och vårdgivare, datadriven analys, datoriserat beslutsstöd, tekniska lösningar för att underlätta fjärrövervakning, för att hjälpa patienter att genomföra behandling eller för att ge patienter digitalt stöd för att förbättra sina levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet, rökning, alkohol) det vill säga prevention. Styrkeområdet eHälsa är en strategisk satsning av Linköpings Universitet (LiU) och Region Östergötland med syfte att stärka forskning och utveckling inom eHälsa.
