Den lokalhistoriska forskningens former och funktioner

Svartvit bild på barn som ska åka skidor.
Skidtävling för barn i Johannelund. Bilden är från 1962, foto: Arne Gustafsson

Lokalhistoria är vår forskning, vår kunskap och våra berättelser om historiska processer, om det som funnits eller hänt, inom ett lokalt avgränsat område. Lokalhistoria produceras både av forskare inom akademien och av olika utomakademiska aktörer, till exempel inom hembygdsrörelsen. Med andra ord präglas lokalhistoria av en rad olika intressen, och kan ses som historievetenskapligt relevant eller som personligt och lokalt relevant.

Det behövs kunskap om lokalhistoria som fenomen, om lokalhistoriska framställningsformer, och även systematisk metareflektion kring den lokalhistoriska forskarpraktiken. I detta projekt undersöks en rad aspekter av lokalhistorisk forskning, såsom vilka ämnen som står och stått i fokus för lokalhistoriska forskare, hur de lokalhistoriska forskarna (inom och utom akademien) har förhållit sig till olika arkivresurser och till tidigare forskning, och vilka kanaler och arenor som används för att kommunicera lokalhistoriska kunskaper och berättelser.

Genom att ta den utomakademiska lokalhistoriska verksamheten på allvar kan akademiska forskare på ett både konstruktivt och kritiskt sätt bidra till den samtida historiekulturen och även berika lokalsamhället. Men det behövs en kritisk analys också av den lokalhistoriska verksamheten på universitetet. Två konkreta material som undersöks i projektet är studentuppsatser med lokalhistoriskt fokus, samt den lokalhistoriska bokutgivningen.

I principiell mening är avsikten med projektet att undersöka på vilka sätt lokalhistorien används, av vilka aktörer och för vilka syften. Ett övergripande mål är att också bidra till en mer reflekterande lokalhistoria. Projektet genomförs med stöd från Olof Skoglunds stiftelse och från Catharina Högboms och Michael Cocozzas stiftelse.


Medarbetare

Relaterad information