Mot ett grönt digitalt folkhem

En hand håller en glasbubbla
Fotograf: claudio.arnese

Digitaliseringen förändrar hur människor lever sina liv, i hemmet och i samhället. Förändringarna handlar inte bara om ny teknik, utan också om nya sätt att lösa uppgifter, hur vi organiserar vårt samhälle och vilka institutioner som krävs för att tillsammans skapa ett gott liv.

Mot ett grönt digitalt folkhem – nya institutionella arrangemang som stöttar innovativ
resurshushållning med digitala tjänster i kommuner. Projektet bidrar till att identifiera och analysera digitala innovationer och samordnad resurshushållning i gränslandet mellan hushåll och kommuner. Projektet utgår från tre tillämpningsområden, som identifierats i dialog med deltagande kommuner: återvinning, skolskjutsar och vård i hemmet. Samtliga tre berör lösningar som kräver möten mellan enskilda invånare och kommunen då den senare har ansvar för att leverera välfärd. Syftet är att samskapa teoretiskt förankrad och praktiskt användbar kunskap om digitala innovationer och visa hur institutionella arrangemang i kommuner kan utvecklas för att människor i sin vardag ska samordna och dela resurser. Tre övergripande frågor vägleder projektet.

1. Hur organiseras aktiviteterna kring återvinning, skolskjutsar och hemvård i kommunerna respektive de hushåll som nyttjar tjänsterna idag?

2. Vilka digitala delningstjänster diskuteras och vad hindrar dessa idag, lagstiftning och/eller brukare, anställda och andras tillit till tjänsterna och dess design? 
Detta analyseras med fokus på legitimitet och styrning.


3. Hur kan identifierade utmaningar mötas och kanske lösas för att på nya sätt skapa välfärd genom att dela, samordna och spara på resurser? Här använder vi analyser
tvärvetenskapliga analyser och designmodeller med fokus på policyimplikationer.

Resultat och nytta

Digitalisering förändrar hur människor lever sina liv, i hemmet och i samhället. Förändringarna handlar inte bara om om ny teknik, utan även nya sätt att lösa uppgifter hur vi organiserar vårt samhälle och vilka institutioner som krävs för att tillsammans skapa ett gott liv. För att bygga ett hållbart digitalt folkhem krävs att vi tar tillvara digitaliseringens möjligheter för att på innovativa sätt hushålla med, dela och samordna våra resurser. Det kallar vi hållbara digitala delningstjänster i folkhemmet. Kommuner och regioner är de främsta välfärdsorganisatörerna i Sverige idag. Kommunerna organiserar tjänster som gör det möjligt för människor att få vardagen att fungera. Därför är det viktigt hur digitala tjänster utformas. Samtidigt framhåller Sveriges kommuner och regioner att digitala innovationer är viktiga för att klara kostnaderna för kärnverksamhet som skola, hälsovård och omsorg. Projektet fokuserar på tre kritiska områden där vi tillsammans med kommuner har identifierat en potential för digitala delningstjänster och samordning: återvinning, skolskjuts och hemsjukvård.

Forskningsområden

Återvinning - Digitala delningstjänster för ökad återvinning

Återvinning har blivit en viktig vardaglig handling i många hushålls hållbarhetsarbete, något vi fokuserat i tidigare projekt. Men här visar det sig att möjligheten att hantera avfall hemma upplevs som ett hinder för många. Därför fokuserar projektet empiriskt utmaningar och möjligheter med delningstjänster för att hantera återvinningsmaterial inklusive lagkrav och ansvarForskning har identifierat en potential att stödja nya sätt att återvinna, återanvända och dela resurser särskilt genom att koordinera transporter.

Aktörer som kommuner, medborgare, handels- och tillverkande företag samt transportnäringen behöver finna smartare lösningar kring transporter av avfall, särskilt i spåren av ökande e-handel. Vi kommer här kunna peka på möjligheter för innovation i hemmet och i lokalsamhället för att hantera globala resursflöden.

En stor och växande andel av våra utsläpp av växthusgaser kommer från godstransporter och transporter har stor negativ miljömässig och social påverkan. Ambitionerna här är att i samverkan hitta digitala delningstjänster som syftar till att minska transporterna genom samordning, som samtidigt fungerar i kommunerna med olika förutsättningar som ingår i studien.

Skolskjuts – Miljölogistik i gränslandet mellan privat och offentligt

Svårigheterna att på smarta sätta organisera lagstadgad skolskjuts med flexibilitet har lyfts av flera kommuner. De saknar idag verktyg för att möta de behov som elever och föräldrar uttrycker, de förutsättningar som entreprenörer inom transportområdet har och de modeller för offentlig upphandling av tjänsterna som lagen kräver. Här kan det finnas möjligheter att med digitala lösningar, som redan finns, samordna och minska antalet resor. Idag hanteras planering av tider och rutter av skolskjutsar nästintill helt manuellt i många kommuner, och kräver därmed stora resurser.

Omkring 250 000 barn i grundskolan reser dagligen med skolskjuts och än fler i den ordinarie kollektivtrafiken. Vi kommer att undersöka organisering av skolskjuts i vardagen ur familjernas, chaufförernas, skolans och kommunernas perspektiv. Vi kommer att söka potentiella lösningar baserade på delningsekonomi med en mix av privata och offentliga aktörer för att undersöka möjligheterna till så kallade sömlösa sätt. Miljölogistikens digitala modeller nyttjas för analys. Ambitionerna här är att hitta digitala delningstjänster för att kunna koordinera skolskjuts mellan hem och skola, samt att hitta innovativa sätt att samordna olika transporter.

Hemsjukvård – Hållbar välfärd när vården flyttar hem

Detta område handlar om digitalisering och delningslösningar av hälso- och sjukvård som utförs i hemmet. Nya digitala lösningar inom detta område, som till exempel nätläkartjänster, omfördelar användningen av resurser, ansvar och krav liksom gränserna mellan det privata och offentliga. Information om hälsa och sjukdom hanteras alltmer i digitala kanaler där patienter förväntas diagnosticera och sköta sjukdomar, boka tid och följa ärenden.

Internationella entreprenörer har utvecklat digitala tjänster för vård men betalningssystemen för dessa är inte alltid anpassade till offentliga sammanhang och kan bli kostsamma för sjukvårdsregioner. Här finns också en tydlig “digital hälsoojämlikhet” som handlar om att de som upplever störst sjukdomsbörda oftast också är minst online, med sämre uppkoppling och lägre digital kompetens.

Genom att kartlägga aktivitetsmönster i vardagen kommer vi att synliggöra hemmets (privata) roll för digital välfärd och hållbar hälsa. Här kommer flera utmaningar kring organisering, tillit och ansvarsfördelning att kunna adresseras i innovativa designmetoder. Vår ambition är att hitta och bidra till utveckling av digitala delningslösningar som kan spara på begränsade resurser, bibehålla hälsa och upprätthålla trygg välfärd.

Relaterad information

Föreläsningar

Karin Skill
Karin Skill under föreläsningen. Klicka på länken nedan för att se föreläsningen.

Webbinarium om välfärdsteknik

Karin Skill, lektor vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet, berättar om sin forskning. Arrangerat av nätverket Välfärdsbiblioteket.se och modererat av Terese Raymond. 

Från webbinarium om välfärdsbibliotek 3 maj 2023

Webbinarium om skolskjuts

Karin Skill, lektor vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet, tillsammans med Tove Sigfridsson, forskningsassistent på Tema Teknik och Social förändring, håller i ett webbinarium om skolskjuts i landsbygder.

Nyheter

Kontakt

Organisation