Fotografi av Ingela Thylen

Ingela Thylen

Affilierad forskare, Docent

Jag är adjungerad biträdande professor på avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa och bedriver patientnära forskning inom hjärtområdet.

Presentation

Jag är affilierad forskare på Avdelningen för Omvårdnad och Reproduktiv Hälsa (ORH) och bedriver patientnära forskning inom hjärtområdet. Jag kombinerar forskningen med tjänstgöring inom Region Östergötland där jag är specialiserad inom pacemaker- och ICD området och möter patienter och närstående som drabbats av rytmrubbningar.

Forskning

Jag disputerade 2006 inom området pre-hospitalt agerande vid insjuknande i akut hjärtinfarkt och har sedan fortsatt att studera hur patienters, närståendes och sjukvårdens agerande kan påverka utfallet för patienten. Jag har ett särskilt fokus på hur det är att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp och att leva och dö med en inopererad hjärtstartare (s.k. ICD). Även här är jag intresserad av såväl patientens, närståendes som vårdpersonalens perspektiv.

Min forskning inbegriper också erfarenheter av att drabbas av spontan kranskärlsdissektion (SCAD), hur det påverkar fysisk aktivitet och välmående, och hur sjukvården på bästa sätt ska organisera patienternas rehabilitering. Tillsammans med andra forskare och doktorander studerar jag även olika interventioner för att främja egenvård, och förbättra och stötta livssituationen hos patienter med hjärtsvikt och deras närstående.

Pågående forskning

Närståendebevittnat hjärtstopp på sjukhus

Detta forskningsområde fokuserar på hur patienter, anhöriga och vårdpersonal påverkas av, och hanterar situationer, där en familjemedlem bevittnar ett hjärtstopp på sjukhus. Genom att kombinera kvantitativa, kvalitativa och interventionsbaserade metoder har forskargruppen utvecklat en unik och kliniknära kunskapsbas om familjers närvaro vid återupplivning och dess konsekvenser för alla involverade.

En webbaserad utbildningsintervention utvecklad av forskargruppen visade att riktad utbildning kan stärka personalens självförtroende och förbättra attityderna till familjers närvaro vid återupplivning Närståendes närvaro vid hjärtstopp på sjukhus.

Forskningen har lagt grunden för utveckling av utbildningsmaterial, kliniska rekommendationer och stödinsatser som syftar till att förbättra vården för patienter, anhöriga och vårdpersonal i en av vårdens mest kritiska och känslomässigt laddade situationer.

Att leva och dö med inopererad defibrillator (ICD)

Detta forskningsområde belyser hur det är att leva och dö med en implanterbar defibrillator (ICD) och hur denna livräddande teknologi påverkar patienter, närstående och vårdpersonal, från vardagsliv och psykisk hälsa till etiska överväganden och beslut i livets slutskede. Genom att kombinera epidemiologiska studier, psykologisk forskning, kvalitativa intervjuer och internationella kohorter har forskargruppen byggt upp en omfattande och kliniskt relevant kunskapsbas om livet med ICD.

För att möta dessa behov har forskargruppen utvecklat EOL ICDQ - ett instrument som mäter patienters erfarenheter, attityder och kunskap om ICD i livets slutskede. Instrumentet är unikt i sitt slag och finns tillgängligt på svenska och engelska och används både i Sverige och internationellt för att identifiera kunskapsluckor, stödbehov och möjligheter till förbättrad kommunikation.

Digitalt stöd efter hjärtstopp (CARDIS)

Det tredje forskningsområdet fokuserar på att utveckla, utvärdera och implementera digitala stödinsatser för personer som överlevt ett hjärtstopp. Trots att allt fler överlever ett hjärtstopp, saknas fortfarande strukturerade uppföljningsprogram som kan möta de komplexa behov som uppstår efter utskrivning. Många drabbas av kognitiva svårigheter, trötthet, oro, minnesproblem, relationsförändringar och existentiella frågor. Samtidigt beskriver både patienter och anhöriga att de ofta lämnas ensamma med sina frågor och sin oro när den akuta vården är avslutad. CARDIS (Cardiac Arrest Digital Support) har utvecklats för att möta just dessa behov CARDIS-Studien - Vi hjälper Hjärtstoppsöverlevare till ett bättre liv. I en randomiserad kontrollerad studie undersöker vi om ett internetbaserat stödprogram som samskapats tillsammans med patienter, närstående och vårdpersonal kan bidra till bättre välbefinnande och hälsa hos personer som överlevt ett plötsligt hjärtstopp Hem - Hjärtstoppsöverlevare.

Korta fakta om mig

CV

  • Biträdande professor 2023
  • Docent i omvårdnad 2013
  • Medicine doktorsexamen i kardiologi 2006
  • Magisterexamen i hälso- och sjukvårdsinformatik 2001
  • Kandidatexamen i omvårdnad 1999
  • Legitimerad sjuksköterska 1993

Nätverk

  • SweSCAD är ett nationellt forskningsnätverk om spontan kranskärlsdissektion som bildades 2018 för att förbättra diagnostik, behandling och uppföljning efter SCAD. Den centrala forskargruppen är baserad vid Linköpings universitet och leds av professor Eva Swahn. Nätverket är ett nationellt forskningssamarbete som samlar kliniker och forskare från sjukhus över hela Sverige. Det bygger på ett brett tvärprofessionellt samarbete där kardiologer, radiologer, sjuksköterskor, fysioterapeuter, kliniska fysiologer, bioinformatiker och genetiker bidrar med sin expertis https://liu.se/forskning/swescad
  • CESAR [Collaboration and Exchange in Swedish cardiovascular caring Academic Research] består av en grupp forskare som samarbetar i ett nätverk i den sydöstra sjukvårdsregionen för att bedriva gemensam omvårdnadsforskning https://liu.se/forskning/cesar-network
  • iCARE [the innovative Cardiac Arrest REsearch group] är ett forskarsamarbete som utgår från Linnéuniversitetet för att bedriva forskning kring hjärtstoppsöverlevare och deras närstående https://lnu.se/forskning/sok-forskning/the-innovative-cardiac-arrest-research-group-icare/
  • LiU CircM är ett strategiskt forskningsnätverk för forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland inom forskningsområdet cirkulation och hjärt-kärlrelaterade metabola riskfaktorer. Nätverkets syfte är att stimulera och stärka forskning inom området cirkulation och hjärt-kärlrelaterade metabola riskfaktorer med mål att förbättra prevention och behandling av hjärt-kärlsjukdom https://liu.se/forskning/liu-circm

Publikationer

2026

C. Hermansson, Ingela Thylen, B. Grossmann (2026) Reliability and Validity of the Swedish Version of the Parents' Postoperative Pain Measure (PPPM-S): A Cross-Sectional Psychometric Study Scandinavian Journal of Caring Sciences, Vol. 40, Artikel e70236 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.1111/scs.70236
Karin Alpkvist, Sofia Stenberg, Sofia Sederholm Lawesson, Sabina Borg, Eva Swahn, Ingela Thylen (2026) Patients' perceptions of physical activity and cardiac rehabilitation after spontaneous coronary artery dissection (SCAD): a focus group study in Sweden BMJ Open, Vol. 16, Artikel e116811 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2026-116811
Annette Waldemar, Anders Bremer, Johan Israelsson, Katarina Heimburg, Per Nordberg, Erik Blennow Nordström, Kristofer Årestedt, Ingela Thylen (2026) Cardiac Arrest Survivors' Perspectives to Inform the Co-Design of a Web-Based Support and Learning Platform: Qualitative Content Analysis JOURNAL OF MEDICAL INTERNET RESEARCH, Vol. 28, Artikel e84432 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.2196/84432
Susanne Ahlstedt Karlsson, Jenny Helleblad, Hanna Jarbrink, Ingela Thylen, My Engstrom (2026) Navigating missed nursing care in surgical wards: Nurses' experiences and strategies for improvement - A focus group study Applied Nursing Research, Vol. 89, Artikel 152084 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.1016/j.apnr.2026.152084
Annette Waldemar, Johan Israelsson, Katarina Heimburg, Erik Blennow Nordstrom, Per Nordberg, Anders Bremer, Kristofer Arestedt, Ingela Thylen (2026) CARDIS (Cardiac ARrest DIgital Support): study protocol for a randomised controlled trial of a web-based support intervention for cardiac arrest survivors Resuscitation Plus, Vol. 28, Artikel 101235 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.1016/j.resplu.2026.101235

Forskning

Kollegor

Samarbete med externa forskare

Internationellt samarbete

Organisation