Jag är programansvarig Miljövetarprogrammet, ett grundutbildningsprogram på Linköpings universitet. Jag är speciellt intresserad av hur man kan integrera teori och praktik i kurser och program, men också av studentcentrerat och studentaktivt lärande, problembaserat lärande, problemorienterade laborationer, portfölj-metoden (portfolio), case, tvärvetenskaplig utbildning och kvalitetssäkring av högre utbildning.
Klorets kretslopp i mark
Mark är centralt för jord- och skogsbruk, ekosystemfunktioner och biogeokemiska kretslopp. Därför är det viktigt att förstå markens funktion och markprocesser för en hållbar markanvändning. Min forskning handlar framför allt om hur klor omsätts i naturen. Det är väl känt att det sker en omfattande naturlig klorering av organiskt material i många miljöer och inte minst i ytliga marklager. Detta kan ha stor betydelse för omsättning av organiskt material i mark, riskbedömningar och hantering av radioaktivt avfall, näringsupptag, och hur vi ser på klororganiska föreningar.
Vår forskargrupp har bland mycket annat undersökt betydelsen av vegetationen för omsättning av klor i skogsekosystem (Montelius et al 2015). Vi har också studerat retention, dvs kvarhållande, av klorid i mark, transport av klor i mark och avrinningsområden och utbyte av klor mellan mark, vatten och luft (t ex Montelius et al 2016). Vi har, både i lab- och fältstudier, sett att klorerat organiskt material inte är särskilt rörligt (Bastviken et al 2006, Svensson et al 2007), vilket påverkar synen på klorid som konservativt och dess användning som spårämne (Svensson et al 2012). Det verkar också som att markanvändning påverkar mängden klor i mark eftersom omsättningen av klor tycks förändras både av gödsling och avverkning (Svensson et al 2013).
