Framme vid biogasfabriken i Lidköping. Foto: Mikael Sönne
En fabrik, två företag
- Kan vi dela upp oss här? Ni som står till vänster följer med Lars, ni till höger stannar här hos Mathias. Och så byter vi sen.
Det är tidig eftermiddag på biogasresans första dag. BRC:s föreståndare Mats Eklund delar upp studiebesöket i två grupper. Anledningen är enkel: Lidköping biogas ser ut som en anläggning, men är i själva verket uppdelad mellan de två företagen Gasum och Fordonsgas. Dessa samarbetar visserligen nära, men är ändå två enheter.
Biogasanläggningen i Lidköping. Foto: Gasum
Fabriken byggdes i början av 00-talet och är en av världens första produktionsanläggningar för LBG, flytande biogas. I början mest en distributionsform, enligt Lars Ohlson från Fordonsgas, men i dag mer och mer en produkt i sig.
- Ja, nu får vi avsättning för den flytande gasen till Volvo och Scanias tunga fordon. Vi börjar också se efterfrågan från sjöfarten. Det är något som måste öka för att förbättra lönsamheten i framtiden, säger Lars Ohlson.
Flera framgångsfaktorer
Råvaran i Lidköpingsanläggningen utgörs till största delen av rester från livsmedelsindustrin, i första hand företagen Lantmännen Rappe och Fazer. Upptagningsområdet är lokalt, normalt sett två till fyra mil från fabriken. Processen att röta gasen tar 45 dagar i Gasums del av anläggningen, varefter den skickas över till Fordonsgas, som renar och kyler till minus 160 grader. Vid den temperaturen börjar gasen flyta.
Fabriken i Västergötland byggdes av Göteborgs energi och Swedish Biogas International, två företag som i dag sålt sina delar i anläggningen. Fortfarande står Lidköpings kommun kvar som en mindre delägare vid sidan av nuvarande huvudägarna Gasum och Fordonsgas.
Lars Ohlson, Fordonsgas, berättar om produktionen av flytande biogas.
Vid en efterföljande minikonferens berättar Yvonne Träff, miljöstrateg på kommunen, om arbetet med anläggningen som började redan på 1990-talet. Sett i backspegeln var några framgångsfaktorer god kommunal ekonomi, genuint politiskt intresse (och enighet), tålamod och kontinuitet i arbetet, och möjlighet att få Klimp-bidrag (sammanlagt 33 miljoner). Dessutom fanns ett antal eldsjälar som drog åt samma håll.
Samarbetet inte alltid lätt
- Vi hade till exempel ett kommunalråd som körde gasbil innan det fanns något tankställe. Sen var det ändå många som sade att det aldrig skulle gå, men det gjorde oss bara extra taggade, säger Yvonne Träff.
Nu är nästa steg för Lidköping är ett projekt om industriell och urban symbios, som drivs av kommunen och omfattar Lidköping energi, Reppe, Gasum och Fordonsgas. BRC och Linköpings universitet ingår som vetenskaplig partner i satsningen, där biogasen blir en del i ett större industriellt kretslopp.
- En lärdom är skillnaden mellan olika kulturer. Det är inte alltid lätt att samarbeta mellan offentlig och privat sektor, säger Yvonne Träff.
I Lidköping löstes samägandet av biogasanläggningen genom att bilda två separata bolag, ett privat och ett kommunalt. Också det en viktig framgångsfaktor, enligt Yvonne Träff.
Fakta: Anläggningen i Lidköping
Flytande naturgas (LNG) och flytande biogas (LBG) håller på att bli viktiga bränslen för tunga transporter.
Driftsstart: januari 2011
Mängd substrat: 100 000 ton/år
Mängd producerad metan: 6.5 miljoner Nm3/år
Produktion av biogödsel: 85 000 m3/år
Reduktion CO2: 16 000 ton/år
Investering: 170 miljoner, varav 33 miljoner som Klimp-bidrag