Biogasresan 5: Ny affärsmodell kan lösa gammalt problem

Bristen på förbehandlade substrat kan på sikt innebära en helt ny affärsmodell för framtidens biogasproducenter. Den kan också, indirekt, ge svaret på frågan var en biogasanläggning helst ska placeras.

Per Wennerberg, Trollhättan energi. Foto: Mikael Sönne

Samverkan om större anläggning

Kriser är utvecklingens moder, sägs det ibland. För lantbrukarna i Brålanda biogas har kravet på hygienisering av slaktavfall inneburit att de inte längre använda den typen av substrat (se tidigare artikel). Hygienisering betyder att avfallet hettas upp för att få bort eventuella smittämnen vilket ofta görs i separata anläggningar.

Följden har blivit längre produktion då bara gödsel kan användas som substrat.

Kjell Eriksson, ordförande Biogas Dalslands ekonomiska förening

- På något sätt måste vi få tillbaka slaktavfallet. Men vi har inte möjlighet att bygga en egen hygieniseringsanläggning, säger Kjell Eriksson, ordförande i Biogas Dalslands ekonomiska förening.

I stället kan lösningen var en större gemensam hygieniseringsanläggning tillsammans med Trollhättan energi och eventuellt andra samarbetspartners. I en sådan anläggning kan avfallet hygieniseras och högkvalitativ slurry (behandlat avfall) sedan transporteras ut till Brålanda biogas och andra lokala producenter.

Olika kunder, olika behov

- Vi har upptäckt att högkvalitativ slurry är en bristvara, så en sådan anläggning är faktiskt en affärsidé i sig. Då kan vi dessutom anpassa recepten efter behoven hos olika kunder, säger Per Wennerberg på Trollhättan energi.

Högskolan Väst i Trollhättan.

Att köra slurry från en central anläggning till mindre biogasanläggningar är dessutom både billigare och mer miljövänligt än att köra gödsel från landsbygden till centrala biogasanläggningar i städerna. Orsaken är helt enkelt att slurry tar mindre plats än gödsel.

Förverkligas planerna kan det också betyda en lösning på problemet var en biogasanläggning helst ska ligga – nära kunderna i städerna, nära lantbruken med tillgång till gödsel eller nära marknaden för biogödsel (en biprodukt till biogasframställningen)? Den frågeställningen har länge varit ett samhällsekonomiskt dilemma.

Intressant för forskarna

BRC:s föreståndare Mats Eklund tycker att planerna i Trollhättan är mycket intressanta.

- Det är ett relativt nytt koncept som vi hittills inte har tänkt så mycket på. Det är för tidigt att säga att de lyckas, men det skulle vara mycket intressant att få vara med och räkna på en sådan lösning.

En faktor som talar för ”Västgötamodellen” är också att slangar ofta används istället för traditionella transporter med traktor eller lastbil. Gårdarna och biogasanläggningen i Brålanda biogas är sammanlänkade via milslånga plastledningar som grävts ner i marken – en relativt enkel och billig teknik.

Fakta: Hygienisering

  • Samtliga biogasanläggningar som rötar animaliska biprodukter ska godkännas av Jordbruksverket.
  • Ett grundkrav är att en hygienisering görs i samband med rötningen. En värmebehandling vid 70°C i 60 minuter är det som normalt krävs. Andra metoder som ger en hygieniskt likvärdig slutprodukt kan godkännas av Jordbruksverket.
  • Vissa produkter är undantagna kravet på hygienisering, till exempel naturgödsel som rötas på den egna gården och som ska spridas lokalt.

Inte bara biogas på högskolan i Borås
Visa/dölj innehåll

Studiebesök i labbet på högskolan i Borås. Foto: Mikael Sönne

"En biogasanläggning kan producera mycket"

Kan man göra något annat än biogas i rötningsprocessen? I så fall vad och hur? Det är centrala frågor för professor Mohammad J Taherzadeh och hans forskargrupp vid Swedish Centre för Resource Recovery, SCRR, vid högskolan i Borås.

Svaret på den första frågor är ja. Ett exempel är flyktiga fettsyror som kan användas till värdefulla produkter som butanol och djurfoder.

- En biogasanläggning kan inte bara producera gas utan också mycket annat. Det är extra intressant just nu när priset på biogas inte är så fördelaktigt för producenterna, säger Mohammad J Taherzadeh.

Utmaningen för forskarna är både att optimera rötningsprocessen för att utvinna de flyktiga syrorna och att kunna extrahera dessa innan de ombildas till metan. En lovande teknik för detta är så kallade membranbioreaktorer, MBR.

Andra viktiga forskningsfrågor i Borås är torr rötning, vilket kan vara viktigt i länder med vattenbrist, och olika konstruktioner av biogasreaktorer. Forskarna har till exempel varit med och utvecklat reaktorer i tyg, som använts i tredje världen.

 

Läs mer om biogasresan 2019
Visa/dölj innehåll

Presentationer
Visa/dölj innehåll

Läs mer om BRC
Visa/dölj innehåll