Biogasresan 4: Samarbete och envishet lyfter biogasen i Dalsland

I Brålanda biogas möter småskalighet storskalighet i en ovanligt lyckad affärsmodell. Kanske har lantbrukarna i Dalsland kommit på framtidens sätt att producera biogas på landsbygden?

Kjell och Iréne Eriksson, Ekholmens gård. Foto: Mikael Sönne

Gård med historia

Ekholmens Säteri, en halvmil utanför Mellerud i Dalsland. Mangårdsbyggnaden med fasad av skifferplattor har varit bostad åt Karl XIV Johan och är i dag till hälften museum. På gården finns ett stort lantbruk med 650 hektar åkerjord och en liten gårdsbutik med försäljning och café. När biogasturnén rullar in på gårdsplanen är det dock främst för att lyssna till Kjell Eriksson, ordförande i Biogas Dalslands ekonomiska förening.

I Dalsland har föreningen sedan några år skapat en helt ny modell för att för att producera biogas från gödsel och livsmedelsrester. Biogas som produceras på fyra enskilda gårdar transporteras i ledningar till en gemensam uppgraderingsanläggning där rågasen förädlas till fordonsbränsle.

Kjell Eriksson är ordförande i Biogas Dalslands ekonomiska förening.

Samarbetet gör det möjligt för enskilda gårdar, var och en med mindre gasvolymer, att tillsammans nå tillräckligt mängder för att verksamheten ska bli lönsam. Miljövinsten är också stor då man slipper köra stora mängder gödsel till en gemensam rötningsanläggning. Att transportera rågasen i ledningar är dessutom betydligt billigare.

- Det har varit en spännande resa. Det började som ett innovativt projekt med många intressenter och är i dag ett bolag som står på egna ben. I dag har vi en affärsmodell som verkligen fungerar, säger Kjell Eriksson.

Ursprungliga mål reviderades

När projektet planerades var stigande energipriser en viktig drivkraft tillsammans med viljan att bli självförsörjande med bränsle. Med facit i hand har energipriserna inte stigit så mycket som man trodde samtidigt som det visat sig vara effektivare att leverera biogasen till kollektivtrafiken i städerna.

Till grund för verksamheten ligger ett femårigt avtal med Trollhättan energi – ett avtal som var avgörande för att bankerna skulle ställa upp med lån till projektet.

- Andra drivkrafter är fortfarande giltiga. Det handlar om minskad miljöpåverkan, lokal produktion och att utnyttja resurser som tidigare inte användes. Våra lantbruksföretag har också fått ytterligare ett ben att stå på, säger Kjell Eriksson.

Vad gjorde att ni lyckades?

- Projektet låg rätt i tiden och fick växa utifrån sina egna förutsättningar. Vi har också varit duktiga på att samarbeta och aldrig varit rädda för att ställa frågan varför. Det finns en massa bestämmelser som kan innebära hinder, men vi har till och med lyckats ändra regler på EU-nivå.

- Det är en massa engagerade människor som arbetat med det här. Hade vi inte haft det, hade vi gett upp flera gånger.

Samarbete Trollhättan energi

För närvarande har kraven på hygienisering av slaktavfall gjort att Brålanda biogas saknar tillgång till sådana substrat. Det minskar produktionen, och en viktig uppgift nu är att på något sätt få tillbaka slaktavfallet.

Kjell Eriksson tror inte att Brålanda biogas kommer bygga en egen hygieniseringsanläggning, utan snarare samarbeta med Trollhättan energi om en gemensam anläggning i stan. Med en sådan lösning skulle det kommunala energibolaget köra ut slurry (hygieniserat avfall) till Brålandas anläggning (se artikeln "Biogasresan 5").

- Det här är viktigt för oss. Gödsel och slaktavfall är en väldigt bra kombination när man gör biogas, säger Kjell Eriksson.

Biogas Brålanda använder 100 000 ton gödsel och producerar 16 GWh metangas om året. Rötningen innebär också att lantbrukarna producerar biogödsel med högre kvalitet än vanlig gödsel.

Vadsbo mjölk ska bli självförsörjande
Visa/dölj innehåll

Studiebesök på Vadsbo mjölk, Västergötland.

"Alla gårdar borde ha en sådan här anläggning"

Vadsbo mjölk är en jättelik ekologisk produktionsanläggning för 1250 kor utanför Mariestad i Västergötland. Visionen är att göra produktionen självförsörjande i ett kretslopp, där biogas är en viktig del.

Djuren äter foder från åkrarna och producerar mjölk, nötkött och kalvar för vidare uppfödning. Kylningen av mjölken ger värme till varmvatten och uppvärmning av lokaler. Kornas gödsel rötas i rötkammare och blir biogas och biogödsel. Gödseln används på åkrarna där sol, luftens koldioxid och regn gör att nytt foder kan växa.

Gödseln från gården leds i ledningar till rötkammaren, där tre personer arbetar med produktionen av biogas.

- Det krävs fingertoppskänsla för att få till den rätta blandningen, och personalen är väldigt viktig. Man kan inte ha samma recept dag efter dag för att göra biogas, säger Håkan Samuelsson, VD för biogasverksamheten.

Biogasen säljs till Karlstad, där den används i stadstrafiken.

- Gödsel är en fantastisk råvara. Alla gårdar borde ha en sådan här anläggning, säger Håkan Samuelsson och tillägger att det är vansinnigt att köpa gas från andra länder när Sverige har sådana resurser.

Läs mer om biogasresan 2019
Visa/dölj innehåll

Presentationer
Visa/dölj innehåll

Läs mer om BRC
Visa/dölj innehåll