28 januari 2026

De som har elbilar kör längre sträckor. Det visar en ny studie från VTI- och LiU-forskaren Elisabeth Lång. Studier av våra resvanor är viktiga till exempel för att utforma trängselskatter och trafikprognoser i olika syften.

Fotoporträtt av kvinnlig forskare. Fotograf: Ulrik Svedin
Elisabeth Lång, nationalekonom som forskar inom transporter, elektrifiering, jämställdhet och resmönster.

Studien visar att elbilsägarna kör längre sträckor än ägare av bilar med förbränningsmotor.

Vi kan se att resmönstret är annorlunda med elbilarna. Men vi kan inte peka på varför det sker, alltså säga något om kausala samband. Vår första hypotes var att elbilarna körs generellt mer, även kortare sträckor. Men det har vi inte kunnat belägga, förklarar Elisbeth Lång som har sin bas på Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI), och är adjungerad universitetslektor vid Linköpings universitet.

Fotoporträtt av kvinnlig forskare. Ulrik Svedin
Elisabeth Lång presenterade sina resultat för första gången på konferensen Transportforum 2026 i Linköping.
Däremot kan de jämföra elbilsägarnas tidigare resmönster. Många som har skaffat elbil har också relativt långa körsträckor sedan tidigare.

− Det kan tyda på att det är storkonsumenterna av bil-kilometer som i högre grad väljer elbilar. Det som vi i forskningen kallar för selektion.

En teori är att detta handlar om tillit.
Att det fortfarande finns ett tvivel

Resultaten har säkerställts genom en kombination av data från bland annat bilregistret, enkäter och intervjuer. Genom en rese-app (Travelvu) har forskarna också samlat in data om resvanor från ägare av elbilar respektive diesel- och bensinbilar.

Ingen "nybilseffekt"

− Vi studerar personer som köpt ny eller begagnad elbil ungefär samtidigt, inom en tvåårsperiod. I registeranalysen ingår varken förmånsbilar eller leasade bilar. I det kompletterande TravelVu-materialet kan det däremot förekomma förmånsbilar, men analysen avser endast privatresor, inklusive jobbpendling, och exkluderar tjänsteresor.

Forskarna har även kunnat kontrollera för ett slags ”nybilseffekt”, att man kanske kör mer när bilen är ny.

− På ett antal olika sätt har vi alltså gjort bilägarnas beteenden så jämförbara som möjligt. Och vi har tagit in samma typ av data från ägare av bilar med diesel- eller bensinbilar, tillägger Elisabeth lång.

Tvivel hänger kvar

Forskarna noterar att när ett hushåll har både en diesel/bensinbil och en elbil så används elbilen oftare till korta resor. Vid längre resor så väljer de förbränningsmotorn.

− En teori är att detta handlar om tillit. Att det fortfarande finns ett tvivel kring laddningsinfrastrukturen, och batterilängden.

Är det bra eller dåligt att elbilarnas körsträckor är längre?

− Om det är storkonsumenter av bil-kilometer som går över till elbil så är det positivt för klimatet. Men om det samtidigt innebär ökad bilkörning totalt så kan det få andra följder. Som utsläpp av miljöfarliga partiklar från däcken när de slits. Eller ökat slitage på vägbanor, och ökad trängsel på vägarna.

Fotoporträtt av kvinnlig forskare. Ulrik Svedin
Nationalekonomen och forskaren Elisabeth lång.

Kunskapen om bilisternas körning och körsträckorna kan bli användbar på många sätt. Bland annat när man utformar trafikprognoser, eller fattar beslut om framtida beskattning:

− Samtidigt så måste vi ju finansiera vägslitage och annan påverkan. Vår studie handlar inte om beskattning. Men det finns andra studier som föreslår nya typer av generell beskattning, en enda vägskatt eller trängselskatter. Då handlar det om att utreda vilken skatt som har bäst effekt och vilka fördelningseffekterna blir, säger Elisabeth Lång.

Fakta/RESA-projektet

  • Projektet "Reser elbilister annorlunda" (RESA) är ett samarbete mellan Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Trivector Mobility och Lunds universitet. VTI-forskaren Elisabeth Lång är också adjungerad universitetslektor vid LiU.
  • Resultaten presenterades för första gången på konferensen Transportforum 2026 i Linköping.
  • Projektet RESA har finansierats primärt av Energimyndigheten samt delfinansierats av Trivector).
  • Såväl elektrifiering som ett transporteffektivt samhälle är viktiga förutsättningar för att nå transportsektorns klimatmål på ett hållbart sätt.
  • Målet med projektet var att öka kunskapen om hur resbeteende hos individer med elbil. Insikter i resbeteenden ut är en nödvändighet för att kunna utforma styrmedel och åtgärder som kan bidra till ett transporteffektivt samhälle.
  • Åtgärderna kan till exempel vara planering av kollektivtrafik och andra mobilitetstjänster, laddningsinfrastruktur och kapacitetsbehov i lokala elnät, design av trängselskatter och dimensionering av batterier i elbilar.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En ung kvinnlig läkare i vårdmiljö.

Behandling kan skydda extremt för tidigt födda barn från lungsjukdom

Att direkt behandla extremt för tidigt födda barn med hydrokortison ökar chansen för att de ska överleva utan lungsjukdom, visar en studie som letts från LiU. Den visar också att behandlingen är säker att använda.

Några personer som står i gräset.

Kriget slår hårt mot ukrainska barns hälsa

Barns tillgång till sjukvård i Ukraina har försämrats kraftigt sedan Ryssland invaderade landet i februari 2022. En studie av forskare från LiU, Karolinska institutet och Försvarshögskolan visar hur barns hälsa påverkas allvarligt av kriget.

Toomas Timpka.

Ingen koppling mellan covid-vaccin och minskat barnafödande

Vaccin mot covid-19 är inte orsaken bakom minskat barnafödande, visar en studie från LiU. Resultaten talar emot rykten om vaccinering och minskad fertilitet.