Studien visar att elbilsägarna kör längre sträckor än ägare av bilar med förbränningsmotor.
− Vi kan se att resmönstret är annorlunda med elbilarna. Men vi kan inte peka på varför det sker, alltså säga något om kausala samband. Vår första hypotes var att elbilarna körs generellt mer, även kortare sträckor. Men det har vi inte kunnat belägga, förklarar Elisbeth Lång som har sin bas på Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI), och är adjungerad universitetslektor vid Linköpings universitet.
Ulrik Svedin
− Det kan tyda på att det är storkonsumenterna av bil-kilometer som i högre grad väljer elbilar. Det som vi i forskningen kallar för selektion.
En teori är att detta handlar om tillit.
Att det fortfarande finns ett tvivel
Resultaten har säkerställts genom en kombination av data från bland annat bilregistret, enkäter och intervjuer. Genom en rese-app (Travelvu) har forskarna också samlat in data om resvanor från ägare av elbilar respektive diesel- och bensinbilar.
Ingen "nybilseffekt"
− Vi studerar dem som köpt ny eller begagnad elbil ungefär samtidigt inom två års tid. Men vi har kunnat kontrollera för ett slags ”nybilseffekt”, att man kanske kör mer när bilen är ny, säger Elisabeth Lång.
− På ett antal olika sätt har vi alltså gjort bilägarnas beteenden så jämförbara som möjligt. Och vi har tagit in samma typ av data från ägare av bilar med diesel- eller bensinbilar, tillägger hon.
Tvivel hänger kvar
Forskarna noterar att när ett hushåll har både en diesel/bensinbil och en elbil så används elbilen oftare till korta resor. Vid längre resor så väljer de förbränningsmotorn.
− En teori är att detta handlar om tillit. Att det fortfarande finns ett tvivel kring laddningsinfrastrukturen, och batterilängden.
Är det bra eller dåligt att elbilarnas körsträckor är längre?
− Om det är storkonsumenter av bil-kilometer som går över till elbil så är det positivt för klimatet. Men om det samtidigt innebär ökad bilkörning totalt så kan det få andra följder. Som utsläpp av miljöfarliga partiklar från däcken när de slits. Eller ökat slitage på vägbanor, och ökad trängsel på vägarna.
Ulrik Svedin
På det sättet kan elektrifieringen påverka skattefinansieringen av vägunderhåll och beskattning av koldioxidutsläpp. Beskattning av fossilt bränsle kan vara både ett styrmedel för att minska utsläpp och finansiera olika effekter som trafiken har på vägar och miljö. Men den skatteintäkten minskar med elektrifieringen.
Risken är att skatten inte blir rättvist fördelad när elbilarna blir fler
Kunskapen om bilisternas körning och körsträckorna kan bli användbar när man fattar beslut om framtida beskattning:
− Risken är att skatten inte blir rättvist fördelad när elbilarna blir fler. Men samtidigt så måste vi ju finansiera vägslitage och annan påverkan. Det finns andra studier som föreslår nya typer av generell beskattning, en enda vägskatt eller trängselskatter. Det handlar om att utreda vilken skatt som har bäst effekt och vilka fördelningseffekterna blir, säger Elisabeth Lång.
