Forskarna har undersökt vattendrag, såsom floder och bäckar, där koldioxid och metan finns löst och kan avges till atmosfären.
– Studien ger en ny förståelse för jordens kolflöden och markens förmåga att långtidslagra kol. Om organiskt material i dessa tusenåriga kollager bryts ner och frigörs via floder, visar det att gammalt markkol är mindre stabilt och mer lättrörligt än vi tidigare trott, säger David Bastviken, professor vid Tema Miljöförändring, Linköpings universitet.
Studien har letts av forskare vid University of Bristol i England i samarbete med bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Linköpings universitet (LiU).
Tidigare antogs att vattendragens koldioxidutsläpp främst kom från exempelvis växter som brutits ner under de senaste 50–100 åren. Äldre kollager har tidigare betraktats som mer stabilt inlagrade i marken. Men den nya studien ger en helt annan bild – omkring 60 procent av koldioxid- och metanutsläppen från vattendragens yta kommer från äldre kollager som har bildats under mycket lång tid.
– Vad vi nu vet är att hälften av kolet som avges är mycket gammalt – i vissa fall har det tagits upp från atmosfären för tusentals år sedan, eller ännu tidigare! Vi hade inte räknat med att det skulle vara så gammalt, än mindre att det gamla kolet skulle utgöra en så stor andel av det som avges från vattendrag, säger Marcus Wallin, forskare vid institutionen för miljö och vatten vid SLU i Uppsala.
Påverkar framtida klimatmodeller
Forskargruppen har undersökt över 700 vattendrag i 26 olika länder världen över. De har gjort en detaljerad sammanställning av åldern på den koldioxid och metan som släpps ut. Genom att jämföra uppmätta nivåer av kol-14 i vattendragen med en standardreferens för nuvarande atmosfärisk koldioxid kunde forskarna datera koldioxid- och metanutsläppen.
– Kolet transporteras från mark till vattendrag och därefter tillbaka till atmosfären. Vi vet ännu inte hur människan påverkar detta flöde av gammalt kol, säger artikelns huvudförfattare Josh Dean, forskare vid University of Bristol.
Vattendrag avger kol till atmosfären motsvarande cirka två gigaton per år. Det kan jämföras med utsläpp från mänsklig aktivitet, som uppgår till mellan 10 och 15 gigaton årligen. Vattendragens utsläpp är därmed betydande på global nivå. Forskarna planerar nu att bygga vidare på resultaten genom att undersöka hur åldern på dessa utsläpp kan ha förändrats över tid.
– Resultaten kan förändra vår förståelse för hur framtida klimatmodeller bör utformas, säger Marcus Wallin.
Artikeln: Old carbon routed from land to the atmosphere by global river systems, Joshua F. Dean, Gemma Coxon, Yanchen Zheng, Jack Bishop, Mark H. Garnett, David Bastviken, Valier Galy, Robert G. M. Spencer, Suzanne E. Tank, Edward T. Tipper, Jorien E. Vonk, Marcus B. Wallin, Liwei Zhang, Chris D. Evans & Robert G. Hilton, Nature volume 642, pages105–111 (2025), publicerad online 4 juni 2025. DOI: 10.1038/s41586-025-09023-w
Texten publicerades ursprungligen som ett pressmeddelande från SLU.