Det är stiftelsens fjärde utdelning från den rekordstora donationen på 130 miljoner kronor, från 2019. Donationen är en av de största från privatpersoner till ett universitet i Sverige. I år delar stiftelsen ut projektbidrag till fyra LiU-forskare.
– I år går bidragen till viktiga projekt rörande prognos vid barndiabetes, ärftligheten bakom medfödda hjärtfel samt långtids-covid. Vi vill från styrelsen särskilt framhålla ett projekt kring hur omvårdnad påverkar stressnivåer hos för tidigt födda barn, lett av professor Evalotte Mörelius som får årets största bidrag, säger professor Johan D. Söderholm, stiftelsens ordförande.
Den 14 december i samband med Medicinska fakultetens fakultetskollegium uppmärksammades forskarna och fick motta diplom i Berzeliussalen på Campus US.
För tidigt födda barn
Evalotte Mörelius. Foto Emma Busk Winquist Evalotte Mörelius, professor i pediatrisk omvårdnad vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, bedriver omvårdnadsforskning och leder forskargruppen för barn- och familjecentrerad vård. Hon får pengar till ett projekt som handlar om stress hos för tidigt födda barn och deras föräldrar.
Hur känns det att vara en av fyra forskare som får 2023 års anslag?
– Fantastiskt, det är så roligt att komma tillbaka till LiU efter flera år i Australien och få ett så härligt besked.
Hur kommer medlen att hjälpa dig framåt i din forskning?
– Detta skapar möjlighet att anta en ny doktorand till forskarutbildningen vid LiU vilket på sikt genererar både mer kunskap och återväxt inom pediatrisk omvårdnadsforskning.
Typ 1-diabetesforskning
Karin Åkesson. Foto Emma Busk Winquist Karin Åkesson, biträdande professor inom pediatrik vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, forskar om debut av typ 1-diabetes under barndomen.
– Jag blev förstås mycket glad över att få anslaget. Det känns hedrande och ansvarsfullt att förvalta medlen så att de kommer till största nytta.
Hur kommer medlen att hjälpa dig i ditt forskningsprojekt?
– Vi hoppas studien ska kunna vara en viktig pusselbit i ökad förståelse för varför vissa personer insjuknar i typ 1-diabetes och också öka möjligheten att prognostisera vilka personer som har störst risk att drabbas av komplikationer tidigt i livet. Medlen är avgörande för att kunna finansiera analys av data samt att vi kan utöka vår forskargrupp både med statistiker och inte minst med fler doktorander.
Medfödda hjärtsjukdomar
Claudio Cantù. Foto Emma Busk Winquist Claudio Cantù, docent i cell- och molekylärbiologi och biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, forskar om barns hjärtfel kan bero på arvet från föräldrarna.
– Jag är oerhört hedrad att vara bland de få utvalda i år! Jag ser inte den här typen av prestigefyllda utmärkelser bara som en anledning att fira: det är för mig ett ansvar att göra mitt bästa för att uppnå det jag lovat. Och, tillsammans med min grupp på LiU, lovar jag att göra det!
Genomet (arvsmassan) är centralt i forskningen som bedrivs i Cantùlabbet. De har under de senaste åren utvecklat nya tekniker för att förstå dess funktioner.
– Detta nya anslag kommer att tillåta min forskargrupp att utöka vårt tekniska kunnande som rör neonatala missbildningar i hjärtat. Medfödda hjärtmissbildningar är den vanligaste anatomiska och livshotande defekten vid födseln. Detta är därför ett kliniskt problem över hela världen som till stor del drabbar även välutvecklade länder som Sverige.
Långvariga symptom efter Covid-19
Karel Duchén. Foto Emma Busk Winquist Karel Duchén, överläkare inom pediatrisk allergologi inom allergicentrum och docent vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, får pengar för att forska om långvariga symptom hos barn efter Covid-19 infektion.
– Vi i styrelsen hoppas att medlen ska bidra till att höja nivån på barnmedicinsk forskning vid LiU och i förlängningen leda till bättre behandling och vård av sjuka barn, säger professor Johan D. Söderholm, stiftelsens ordförande.
De får årets projektbidrag
Evalotte Mörelius, professor i pediatrisk omvårdnad vid Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV). Projekt: "Saliva alpha amylase as a complement to saliva cortisol to study stress in preterm infants and their parents”.
Projektet tilldelas 750 000 kronor per år i fyra år, totalt tre miljoner kronor.
Karin Åkesson, biträdande professor inom pediatrik vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV). Projekt: ”Hur påverkas behandlingsutfallet vid diabetes med debut under barndomen av komorbiditet, immunologiska-, ärftliga-, socioekonomiska- och kliniska faktorer?”. Projektet tilldelas 500 000 kronor per år i två år, totalt en miljon kronor.
Claudio Cantù, docent i cell- och molekylärbiologi och biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV). Projekt: “Discovering the Genomic Basis of Neonatal Congenital Heart Disorders”. Projektet tilldelas 500 000 kronor per år i två år, totalt en miljon kronor.
Karel Duchén, överläkare inom pediatrisk allergologi inom allergicentrum och docent vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV). Projekt: ”Långvariga symptom hos barn efter Covid-19 infektion”. Projektet tilldelas 200 000 kronor per år i två år, totalt 400 000 kronor.
