Praktiknära forskning och skola på vetenskaplig grund 2024

Forskningsbaserade lärarresurser i matematikundervisning

Skolform: F-6

Under de senaste åtta åren har forskningsprojektet "Framtidens läromedel" undersökt hur matematikläromedel kan designas för att i svensk kontext ge lärare stöd att bedriva vad som i forskning kallas "rik matematikundervisning" och samtidigt ger lärare möjlighet att utveckla viktiga matematiklärarkunskaper. Genom sammanställning av tidigare forskning och flerårigt samarbete med cirka 150 lärare i låg och mellanstadiet, utvecklades ett forskningsbaserat matematikläromedel, Rik matematik, som ett delresultat i projektet. Läromedlet används i skolor runt om i Sverige och ger, utöver stöd för lärare att bedriva forskningsbaserad rik matematikundervisning, möjlighet till fortsatt forskning om hur så kallade "educative curriculum materials" (lärarpedagogiska läromedel) kan implementeras i undervisning och vilka effekter de kan ge på t.ex. lärares undervisning och elevers lärande.

Presentatörer: Daniel Brehmer och Andreas Ryve, Västerås

_____________________________________

Storleksordna bråk

Skolform: 4-6

Det här ULF-projektet riktar sig till cirka 150 elever i årskurserna 4-6 och syftar till att utveckla undervisningsmetoder som kan förbättra elevernas förmåga att storleksordna bråk. Studien använder sig av för- och eftermätningar för både en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Interventionen är strukturerad baserat på tidigare forskning kring undervisningsmetoder för att storleksordna bråk. Lektionsserien består av flera delar: del 1 fokuserar på att ordna bråk med samma täljare, del 2 på att ordna bråk med samma nämnare, del 3 på bråk som är nära en halv, del 4 på bråk som är större än 1, och del 5 på ekvivalenta bråk. Preliminära resultat från förtestet tyder på att eleverna har lättare att ordna bråk med samma nämnare men har svårare med bråk som är större än 1. En central komponent genom hela lektionsserien är användningen och konkretiseringen av bråk med hjälp av en tallinje.

Presentatörer: Cecilia Sveider och Norrköpings kommun

_____________________________________

(INSTÄLLD) Testbaserat lärande: En effektiv metod för att främja elevers inlärning

Skolform: Grundskola

En utmaning med undervisningen är hur vi ska ge elever kunskaper som håller över tid. Ofta lär sig elever något som de kan vid ett provtillfälle men efter kort tid är det bortglömt. I skolan är det ofta fokus på att få in information i hjärnan medan testbaserat lärande fokuserar på att få ut information från hjärnan. Testbaserat lärande som är översatt från Retrieval practice, är en inlärningsstrategi som innebär att elever aktivt försöker återkalla information de tidigare har lärt sig. Studier som gjorts pekar på att testbaserat lärande är en mycket effektiv inlärningsmetod. Aktiviteter som får elever att upprepade gånger hämta information från långtidsminnet förbättrar deras förmåga att senare komma ihåg det de faktiskt lärt sig. I den här presentationen beskrivs hur cirka tjugo skolor i Linköpings kommun använde med testbaserat lärande i sin undervisning.

Presentatör: Pether Sundström, kommunlektor Linköpings kommun

Tio av tio på diktamen och läsa mellan raderna: elevers tankar om att lära sig läsa och skriva på SFIs studieväg 1

Skolform: Vuxenutbildning, SFI

På Komvux svenska för invandrare, studieväg 1, går de med liten eller ingen tidigare erfarenhet av skolgång. Vår studie undersöker hur vuxna elever mot denna bakgrund förstår vad det innebär att lära sig läsa och skriva på ett nytt språk. Resultaten visar på vikten och utmaningarna i att lyfta språkkunskaper som är praktiskt användbara i vardagsnära situationer vilket motiverar eleverna och balansera dessa mot den förståelse och förmåga att hantera grammatik som möjliggör bearbetning av mer omfattande texter samt att "läsa mellan raderna". Syftet med studien är att bättre förstå elevgruppens utmaningar i att lära sig läsa och skriva och därmed utveckla undervisning för att så många som möjligt skall klara sig igenom studieväg 1.

Presentatörer: Ola Uhrqvist och Mjölby kommun

_____________________________________

Utveckla elevers förmåga att värdera inom psykologi

Skolform: Gymnasiet och vuxenutbildning

Elever både i grundskola och gymnasiet behöver lära sig kritiskt tänkande. En del av det kritiska tänkandet handlar om att värdera. I denna presentation kommer vi att berätta om en studie där syftet var att utveckla undervisningen rörande att värdera olika psykologiska perspektivs förklaringsvärde.

Studien genomfördes som ett praktiknära forskningsprojekt inom ramen för ULF. En forskare och tre lärare i psykologi genomförde en Learning study. Det är en undervisningsutvecklande forskningsmetod som består av följande steg: a) förtest, b) planering av forskningslektion, genomförande av forskningslektion, c) eftertest och d) analys och revidering av lektionen innan den nya lektionen utprovas i en ny klass. Genomgående användes variationsteorin som redskap. Studien genomfördes i tre klasser på gymnasiet och i kommunal vuxenutbildning inom ramen för en kurs i psykologi.

Som resultat av studien identifierades några kritiska aspekter som behöver synliggöras i undervisningen för att eleverna ska förstå vad det innebär att värdera. Det handlar till exempel om att eleverna behöver urskilja skillnaden mellan eget tyckande och värdering och att de ska värdera perspektivens förklaringar och inte det psykologiska fenomenet i sig. I presentationen kommer vi att ge exempel på hur kontraster kan användas som pedagogiskt redskap i undervisningen för att eleverna ska lära sig värdera olika psykologiska perspektivs förklaringsvärde.

Presentatörer: Anja Thorsten, LiU, Alexander Wensby, Katedralskolan, Linköpings kommun, Rebecca Holmberg, kommunal vuxenutbildning, Norrköpings kommun, Karin Malmqvist, Birgittaskolan, Linköpings kommun

_____________________________________

Folkhögskolans studieomdöme

Skolform: Folkhögskola

Projektet handlar om folkhögskolans studieomdöme. Studieomdömet är den samlade bedömning som görs av deltagare på folkhögskolans allmänna kurs vad gäller deras studieförmåga, alltså förutsättningar att klara av fortsatta studier på nästa nivå, och det fungerar som urvalsinstrument inom en särskild urvalsgrupp vid ansökan till högskolan. Studieomdömet sätts gemensamt av skolans pedagogiska personal, med utgångspunkt i faktorer som kunskaper och färdigheter, förmåga till analys, bearbetning och överblick, ambition, uthållighet och organisering av studier samt social förmåga. En skala med sju steg används, från mindre god till utmärkt studieförmåga.

Projektet har genomförts på en folkhögskola och i samverkan mellan oss som forskare respektive lärare på skolan. I projektet har vi prövat en metod för att öka deltagarnas förståelse för studieomdömet. Deltagarna har tagit del av information om villkoren för studieomdömet. Därefter har de fått diskutera ”case” i form av fiktiva deltagare med beskrivningar av deras studieinsatser samt ta ställning till och gemensamt komma fram till vilket studieomdöme de vill ge i respektive ”case”, som när detta hanteras i omdömesmöten med den pedagogiska personalen.

Deltagarnas erfarenheter har följts upp genom enkäter före och efter genomförandet samt intervjuer i anslutning till att de själva har fått sitt studieomdöme. Resultaten visar att studieomdömet är viktigt för många deltagare, och de ger uttryck för ökad kunskap om och förståelse för studieomdömet men även viss minskad osäkerhet och oro inför omdömessättningen. Projektet ger underlag för att vidareutveckla och etablera en modell för hur studieomdömet kan introduceras för deltagarna på folkhögskolans allmänna kurs men även för den pedagogiska diskussionen bland lärarna kring hur omdömessättningen ska genomföras.

Presentatörer: Per Andersson, Christian Holm, Björn Aldén (LiU och Marieborgs folkhögskola, Norrköpings kommun)

Pojkars läsning, ett avslutat ULF-projekt

Presentationen handlar om genomförandet, resultat och slutsatser av ett tvåårigt ULF-projekt där vi utvecklat, genomfört och utvärderat en läsundervisningsmodell för att stödja pojkars tidiga läsundervisning. Modellen bestod av fem moment (lärarens högläsning, elevernas parläsning, boklån på skolbibliotek, kartläggning med LegiLexis läsverktyg och en läsverkstad för lärare). Projektet genomfördes i tre steg. Under steg 1 intervjuade vi lärare och elever. I steg 2 utvecklades och användes modellen av studiens lärare och i steg 3 utvärderades effekterna av den. Lästestsresultaten visade inga signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor eller mellan experiment- och kontrollgrupperna i läsförmåga. En slutsats är att läsundervisningen kan gynnas av att uppmärksamma mönster hos pojkar och flickor.

Presenatatörer: Ulrika Andersson och Finspångs kommun

_____________________________________

(INSTÄLLD) Skrivutveckling börjar med handen

Skolform: F-6 och 7-9

I Söderköping har vi arbetat aktivt med Skrivutveckling på alla våra F-6 skolor under läsåret, samt startat upp en läs- och skrivsatsning i åk 7-9 i början av januari. Jag har under några års tid, utifrån vårt kommunövergripande screeningårshjul, sett att elevernas skrivförmåga halkat efter i jämförelse med deras läsförmåga. Många elever som har en mycket god läsförmåga kan t.ex. ha en låg stavningsförmåga. Det ville vi göra något åt.

Vad gäller skrivutveckling har handens koppling till hjärnan varit i fokus och att alla ämnen kan bidra, med allt från finmotorikövningar i musik, slöjd och idrott, handskrift och handstilsträning, pennfattning, alla möjliga skrivövningar – kortskrivning, sammanfattningar, genreskrivning, rättstavning, meningsbyggnad osv.

Presentatörer: Nicole Burkhard Ericson, språk-, läs- och skrivutvecklare, Söderköpings kommun. NCS.

(INSTÄLLD) Studiestrategier i övergången till gymnasieskolan

Skolform: Gymnasiet

Syftet med det här projektet är att bidra med kunskap om hur lärare kan arbeta med att utveckla elevers studiestrategier. I projektet har lärare, i samverkan med forskare, utvecklat ett undervisningsupplägg i form av moduler som lärare genomför på mentorstiden under elevernas första år i gymnasieskolan. Elever och lärare har intervjuats före och efter genomförandet av modulerna. Dessutom har de lärar-/forskarmöten som genomförts spelats in. Elev- och lärarintervjuer samt mötesinpelningar utgör den data som analyseras med tematisk analys. I samband med konferensen kommer resultat från projektet, samt erfarenheter med relevans för såväl lärare som skolledare att presenteras.

Presentatörer: Karin Stolpe (och eventuellt Kristina Andersson, Katedralskolan, Linköpings kommun)

_____________________________________

Stödstruktur för skrivande och kunskapsutveckling i naturorienterande ämnen

Skolform: Gymnasiet

Saknar elever ämneskunskap eller saknar de språk för att uttrycka sin kunskap med har varit en återkommande fråga på vår skolenhet. Efter en analys av undervisning, provkonstruktion och elevprovsvar i textrika ämnen genomfördes en interventionsstudie (i naturkunskap) i syfte att ge elever verktyg att formulera mer välutvecklade, utförliga och nyanserade provsvar samt ge lärare verktyg att stötta elevers ämnesspråk och lärande. Utgångspunkt för interventionen var texter framtagna för Läslyftet. Resultaten från interventionen har haft implikationer för undervisningen i naturkunskap, biologi och andra textrika ämnen, men även för arbetet med begreppsutveckling.

Presentatörer: Rusalina Ehnvall, språk-, läs och skrivutvecklare, Birgittaskolan, Linköpings kommun. NCS.

Att göra eleverna till läsande personer

Skolform: 7-9

Det läsfrämjande arbetet har länge, i lite olika skepnader, varit i fokus på Elsa Brändströms skola. Vi är en skola med särskild språkinriktning, så det faller sig naturligt att hela tiden ha läs- och skrivarbetet på framskjutna positioner i utvecklingsarbetet. Under några år fokuserades arbetet på pojkarnas läsande och lärande, men nu gäller det skolans samtliga elever och i skolans samtliga ämnen. Läsåret 23/24 upptäckte skolan snabbt (i screeningar, kartläggningar, diagnoser, lånestatistik och terminsbetyg) att eleverna i årskurs 7 var väldigt lässvaga; något som påverkade alla ämnen och alla undervisande lärare.

Det läsfrämjande arbetet som nu pågår tog sin början för två år sedan i en utbildning där SO-lärare och skolbibliotekarie anammade Monica Vintereks forskning så att vi, mitt under höstterminen, började inventera år 7 - deras läsvanor och inställning till olika sorters läsning, men också om hur läsning i skolan respektive i hemmet påverkade attityden till- och känslan av att läsa.

Det mätbara i denna läsinventering kompletterades med statistik från bibliotekskatalogen gällande lån per grupp/klass men också genom skolans så kallade färgmodellen; alltså modellen för hur väl eleven klarar sina ämnen.

Efter ett år kom också specialläraren med i arbetet och vi beslöt att föra samman höstens screeningresultat gällande avkodning och betygsunderlag med resultaten från läsinventeringen enligt ovan samt lånestatistik. Nästa steg blev att samtliga klasser i årskurs 7 tränade avkodning (jmf “Simple View of Reading", Gough & Tunmer, 1986) och läslistor några veckor efter jullovet för att sedan göra screening på nytt. Resultatet var klart bättre (för de svagare såväl som för de starkare läsarna). Efter den mer tekniskt fokuserade insatsen kompletterade biblioteket och de undervisande lärarna arbetet med en mer lustfylld och läsfrämjande insats. Idén kom från en föreläsning med Jenny Edvardsson om vikten av att identifiera sina läsare. Skolbiblioteket delade ut en enkät med frågor om till exempel favoritfilm, favoritspel och andra intressen. Bibliotekarien sydde därefter ihop ett bokpaket om två till fem titlar anpassade efter elevens svar. Redan efter detta första år har vi sett att läsförmågan förbättrats, eleverna har lånat böcker som de tycker mycket om och skolans systematiska kvalitetsarbete har noterat vikten av detta läsfrämjande arbete - vi får läsande elever.

I framtiden ser vi att detta arbete formaliseras så att varje årskurs 7 inte bara diagnostiseras och mäts utan också får en avgjort viktigt lustfylld läsning (jmf t.ex. B. Westlund, J. Edvardsson och Bengt-Göran Martinsson) som del av sin utbildning. Förhoppningen är att det läsfrämjande arbetet blir en del av det livslånga lärandet där biblioteket kan och kanske måste få vara en viktig del av elevens (skol)vardag.

Presentatörer: Jesper Hausel, Terese Kindström, och Sabina Carlsson, språkutvecklande team, Elsa Brändström skola, Linköpings kommun. NCS.

_____________________________________

Att skapa en läskultur på skolan

Skolform: 7-9

På Arenaskolan arbetar vi systematiskt med att skapa läskultur. För att eleverna ska känna sig som läsare gör vi många insatser på grupp- och individnivå under ett läsår. Vi startar varje termin med läsning på schemat under ett par veckor, vi har ett återkommande läsprojekt som vi kallar för Arenaskolan läser, där alla elever och all personal läser och diskuterar en gemensam titel och vi har mindre läsgrupper för att stötta de elever som behöver hjälp med sin läsning. Vi vill att eleverna ska kunna säga "jag är en läsare" när de lämnar Arenaskolan för vidare studier.

Presentatörer: Liselott Drejstam, skolbibliotekarie Arenaskolan, Linköping. NCS.

En lokal handlingsplan: En skola för alla och särskild begåvning

Skolform: F-6

Syftet med det praktiknära forskningsprojekt var att samproducera en lokal handlingsplan som beaktade särskild begåvning i en skola för alla. Dialogseminarier (N=14) genomfördes med ett elevhälsoteam och lärare (N=46) på en F-6 skola i Östergötland. Dessa dialogseminarier behandlade teorier och forskning om särskild begåvning, teorier och forskning om tillgängliga och inkluderande lärmiljöer, levnadsbeskrivningar och undervisningserfarenheter. Forskaren dokumenterade centralt innehåll från dialogseminarierna; elevhälsoteamet och lärarna bistod forskaren i det arbetet. På det sättet utvecklades, undan för undan, en lokal handlingsplan som beaktade särskild begåvning i en skola för alla. Den samproducerade lokala handlingsplanen kan fungera som ett reflektions- och diskussionsunderlag när rektorer, elevhälsoteam och lärare inom svensk grundskola planerar och genomför en skola för alla samt utvecklar egna lokala handlingsplaner.

Presentatör: Johanna Lundqvist

_____________________________________

Teknik och barnlitteratur – språkutvecklande arbetssätt i den anpassade grundskolans teknikundervisning

Skolform: Anpassad grundskola, F-6

Syftet med detta ULF-projekt är att utvärdera olika vägar för att utveckla den anpassade grundskolan teknikundervisning samt området VEU (Verklighetsuppfattning) genom att använda skönlitterära barnböcker. Målet med projektet är dels att identifiera nya språkutvecklande arbetssätt som bidrar till att den anpassade grundskolans elever når kunskapsmålen i skolämnet teknik, dels att bidra med forskning om teknikundervisningen i denna skolform.

Studien bygger på observationer av den deltagande skolans teknikundervisning, intervjuer med lärare samt enkäter. I det empiriska materialet ingår även undervisningsmaterial samt bilder/teckningar, texter och fysiska modeller som eleverna skapat. Det empiriska materialet kommer att analyseras med hjälp av en kvalitativ metod.

Presentatörer: Cecilia Axell och Norrköpings kommun

Ledarskap för lärande – fortsättningen av ett ULF-projekt i Mjölby kommun

Att delta i ett forskningsprojekt under två års tid ger både ny kunskap och värdefull erfarenhet. Efter projektets avslutning uppstod en ny utmaning: Hur sprider vi bäst de insikter vi fått till andra lärare och skolor i kommunen?

Anneli Mohlin och Camilla Heiskanen, förstelärare och medforskande lärare, delar med sig av hur projektet utvecklades för att bättre möta kommunens behov. Målet är att fler skolor och lärare ska kunna dra nytta av forskningsresultaten och fortsätta sin professionella utveckling. Vi reflekterar över det arbete som genomförts samt de lärdomar vi tillsammans med rektorer och lärare tagit med oss.

Presentatörer: Anneli Mohlin och Camilla Heiskanen, Mjölby kommun

_____________________________________

Leda mot en lärande organisation - Motala kommun delar sina erfarenheter från ULF-projekt

Motala kommun har deltagit i flera aktionsforskningsprojekt inom ramen för ULF. Kommunen har aktivt arbeta med att sprida och arbeta vidare resultat från studierna. Aktionsforskning/lärande är en del av det systematiska kvalitetsarbetet inriktat mot hållbara strukturer och barnet i fokus. Att skapa delaktighet, förståelse och känsla av sammanhang är grundläggande före, under och efter projektens genomförande. Karin Wik, rektor, och Ann Oswaldson, utvecklingsledare, delar med sig av hur arbetat för att har en förankring från barnet till förvaltning. Det delade ledarskapet har varit en förutsättning för spridning utanför den forskande enheten. Målet är att fler får ta del av enhetens arbete med forskningsresultat men också den struktur man arbetat med.

Presentatörer: Karin Wik och Ann Oswaldson, Motala kommun