Att skapa populärkulturella möten i fritidshemmet
Populärkultur som film, musik, tv, m.m. är en del av barns vardagskultur. Då fritidshemmet har barns intressen som central utgångspunkt undersöks i denna studie hur verksamheten kan främja meningsskapande kring barns populärkulturella intressen. Vilken populärkultur förekommer i fritidshem och vad uppstår i mötet mellan barn, vuxna och populärkultur? Fältobservationer har utförts under sex veckor, där barns och fritidshemspersonals aktivitet var i fokus och data har kodats tematiskt. Studiens resultat visar att populärkulturella aktiviteter, som t.ex. datorspel, inte behöver vara traditionellt könskodade, även om en del populärkultur är det i högsta grad. Dessutom visar resultaten att barn möter andra genom kulturen och de aktiviteter som den erbjuder, samt skapar egna aktiviteter utifrån etablerad populärkultur. Det finns dock en risk att vuxna inte bemöter elevers olika intressen och populärkulturella uttryck, p.g.a. t.ex. institutionella regler där exempelvis vissa spel, teknik eller liknande, inte är önskvärda i fritidshemmet – här är t.ex. förbudet mot mobiltelefoner och restriktioner av sociala media en faktor. En slutsats i studien blir därför att barnens intressen och populärkulturella uttryck i fritidshem i högre grad bör diskuteras, och att delandet av populärkultur som symbolbärande utgångspunkt kan ha som syfte att skapa dialog i mötet mellan barn och vuxna på fritidshem.
Presentatör: Lars Wallner, LiU
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i fritidshemmet
Syftet med projektet är att fritidshemmets undervisning ska bli en del av skolan som helhet. För att nå dit fick alla pedagoger i skola och fritidshem en gemensam universitetsutbildning kring SKUA där innehållet både var generellt men också riktat mot varje specifik verksamhet. Resultatet blev att alla pedagoger inom rektorsområdet fick samma pedagogiska grund och ett gemensamt professionellt språk att diskutera verksamhetsutveckling kring. För fritidshemmets del har utbildningen också bidragit till en ökad förståelse för språkets betydelse och fritidshemmets del i utvecklingsarbetet.
Presentatörer: Anna Danielsson, förstelärare i fritidshem, Gusums skola, Valdemarsviks kommun
Språkutvecklande förhållningssätt i förskolan
Ett språkutvecklande förhållningssätt stöttar alla barns språkutveckling men är särskilt avgörande för de barn som endast i begränsad utsträckning möter det svenska majoritetsspråket i andra sammanhang än på förskolan eller barn som har extra behov av stöd i sin språkutveckling.
Projektet Språkutvecklande förskola pågick under 2021-2022 i Linköpings kommun. I projektgruppen ingick fyra logopeder och fyra specialpedagoger. Projektet bestod av tre delar: I del 1 gjordes en kartläggning av det språkutvecklande arbetet på Linköpings alla 368 kommunala förskoleavdelningar. I del 2 ingick 95 avdelningar på 25 förskolor i en handledningsinsats med syfte att öka personalens medvetenhet kring ett språkutvecklande förhållningssätt och öka kunskapen kring språkutvecklande verktyg. I del 3 sammanfattades projektets erfarenheter i en slutrapport och det arbetsmaterial som projektet tog fram sammanställdes.
Projektets kompetenshöjande insatser utvärderades genom förnyade observationer och personalens utvärderingar. Projektets insatser gav totalt sett ett statistiskt signifikant resultat med en ökning av ett språkutvecklande förhållningssätt hos personalen. Personal som deltagit i handledning beskriver att de har fått ökad medvetenhet och upparbetat konkreta strategier för att stärka barns språkutveckling vilket stödjer handledning som metod för att implementera ett språkutvecklande förhållningssätt.
För närvarande pågår implementering av projektets erfarenheter som ett stöd i det fortsatta språkarbetet i kommunen.
Presentatörer: Hanna Walsö, leg. logoped, Avdelning Förskola, Utbildningsförvaltningen, Linköpings kommun