Praktiknära forskning och skola på vetenskaplig grund 2023

Tal i bråkform – en forskningsstudie i matematik

Tal i bråkform kan upplevas som svårt, både av lärare som skall undervisa och av elever som ska lära. Det man vet genom tidigare forskning är att en god förståelse av tal i bråkform har betydelse för senare akademisk framgång i matematik, framför allt inom området algebra. Studien avsåg att undersöka effekterna av en två veckor lång intervention med fokus på en konceptuell förståelse av tal i bråkform i helklass. I studien ingick 120 elever i årskurs 5, varav 64 elever ingick i experimentgrupp och 56 elever ingick i kontrollgrupp. Interventionen bestod av en lektionsserie om 7 lektioner där strukturerad undervisning (explicit instruktion), bråk som ett tal och tallinjen var centrala delar. Resultat och praktiska implikationer presenteras och diskuteras.

Presentatör: Cecilia Björkhammer, LiU

Tänka, resonera och räkna F-3, Norrköping

Projektet initierades av SKR (2018) i samarbete med NCM som ansvarade för matematikdelen. Fyra pilotkommuner utsågs, däribland Norrköpings kommun.
En kommungrupp bildades med representanter från hela styrkedjan. Samtalsledare utbildades för att driva kompetensutvecklingsdelen med deltagande lärare. Införandet av Tänka, resonera och räkna F-3 (TRR) byggde på ett frivilligt deltagande från skolorna i Norrköping. Läsåret 2023/2024 deltar 30 av kommunens 36 kommunala grundskolor och effekterna av denna satsning syns nu tydligt på resultaten - även på kommunnivå.

Syftet som projektet har utgått ifrån har varit:

• Ta fram en nationell modul för didaktik och ämneskunskaper i matematik för lärare i årskurs F-3
• Förbättra matematikundervisningen, i de lägre årskurserna, i de deltagande kommunerna
• Förbättra den lokala styrkedjans funktionalitet med avseende på: gemensam ledning, gemensam syn och gemensamma rutiner

Presentatör: Rickard Kenndal, Verksamhetsutvecklare matematik, FoU-avdelningen på utbildningskontoret, Norrköpings kommun

Evolutionsundervisning i serieformat

Sedan 2022 ingår evolutionsundervisning och undervisning om biologisk mångfald i naturvetenskapsundervisningen för åk 4–6 (LGR22). Eftersom det är ett nytt innehåll för många lärare finns ett behov av nya undervisningsverktyg. Vi - forskare vid Linköpings universitet och Uppsala universitet - har, tillsammans med en professionell illustratör, tagit fram en serietidning som illustrerar evolutionära mönster och tre nyckelkomponenter för evolutionära processer: variation, ärftlighet och naturligt urval. Idén att utveckla en serietidning för undervisning bygger på naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning (Frejd, 2019), forskning om serier i undervisning (Wallner, 2017) och ämnesforskning om evolution (t.ex. Werdelin et al., 2010). Forskningsprojektet Evolution i serieformat syftar till att undersöka elevers och lärares interaktion med seriematerialet, vilka evolutionära processer som kommer till uttryck och vilka aspekter av innehållet i serien som verkar främja meningsskapande om evolution, samt lärares och elevers upplevelser av att använda seriematerialet. Vid konferensen kommer vi att presentera hur vi gick till väga för att ta fram serietidningen, den färdiga tidningens innehåll och ge några exempel på hur den kan användas i undervisning om evolution i åk 1-6.

Presentatör: Johanna Frejd, LiU

Puls 2.0 Det aktiva klassrummet

Syftet med projektet är att få så många elever som möjligt att nå så hög måluppfyllelse som möjligt oavsett kön eller ursprung. Baserat på lyckade exempel i USA och som en utveckling av vår pulsprofil har Vammarskolan skapat ett konceptklassrum med ledorden "kollaborativt lärande", "aktivitet" och "OTB" ett slags tänk kring fokus över tid. Detta har nu pågått i fem år med goda resultat.

Presentatör: Daniel Hermansson, Legitimerad gymnasielärare och 7-9 engelska franska, högstadiet, Valdemarsviks kommun

Trygga välmående barn med lust att lära

Projektet syftar till att initiera och bygga upp strukturer för ett mer långsiktigt arbete med att främja närvaro, trygghet och mående för alla barn och unga i Vadstena kommun. Det långsiktiga arbetet fokuserar på följande fokusområden

• Förutsättningar för lärande för alla barn
• Samhörighet och trivsel
• Samsyn
• Smidiga och förutsägbara övergångar
• Skolnärvaro

I ett första skede har forskning inom befintliga områden sammanställts och med grund i detta har befintliga arbetssätt och behov kartlagts och analyserats. Under konferensen presenterar vi organisationen som har skapats för ULF-projektet, de aktiviteter som har genomförts och den långsiktiga planen inom ovanstående fokusområden.

Presentatörer: Sofia Kvist Lindholm, LiU, Johan Wernström (Bildningschef Vadstena kommun), Annsofi Hultbäck (Rektor förskolan Vadstena kommun), Anna-Karin Strömmer (Rektor S:t Persskolan F-2 Vadstena kommun), Andreas Müller (Rektor – Petrus Magni skola 7-9 Vadstena kommun), Anna Andersson (Rektor – Katarinaskolan 3-6 Vadstena kommun), Linda Wigren (Enhetschef – Elevhälsan Vadstena kommun)

Min tillgängliga vuxna

En lärmiljö innehåller en mängd olika aspekter som går över de rent fysiska förutsättningarna. En viktig aspekt är hur människor agerar i och använder miljön. I projektet tillgängliga lärmiljöer (2022-2024) ligger fokus på hur skolans vuxna – lärare och andra – agerar i skolmiljön och vad detta får för konsekvenser för elever. I sex lokala aktionsforskningsprojekt arbetar vi med att kartlägga och förändra hur vuxna förhåller sig till varandra och till eleverna för att öka tillgängligheten, det vill säga att eleverna får det stöd och den hjälp de behöver av vuxna, att vuxna bidrar till en trygg och inkluderade arbetsmiljö samt att vuxna agerar på ett sätt som främjar goda lärar-elevrelationer Vilka förändringar som kan bidra till ökad tillgänglighet behöver förankras i den lokala praktiken och i lärares och elevers behov. Av den anledningen arbetar vi i projektet med en gemensam ram (tillgängliga vuxna) men de deltagande skolorna har olika fokus inom denna ram beroende på lokala förutsättningar och behov. I denna presentation beskriver vi såväl det arbetssätt som vi använder (lokala aktionsforskningsprojekt) som det arbete som just nu pågår på de olika projektskolorna samt redogör för gemensamma erfarenheter och preliminära resultat.

Presentatörer: Lina Söderman-Lago, docent LiU, Karin Bertills, PhD LiU, Helene Elvstrand, docent LiU, mellanstadielärarna Katrin Stahlberg och Linda Petterson, Finspångs kommun, Maria Samuelsson och Kristina Karlsson, Kinda kommun, Annelie Krantz och Ylva Lund, Åtvidabergs kommun

Framgångsrik undervisning på gymnasiet, exemplet psykologi och idrott och hälsa

Presentationen kommer att beskriva hur metoden Learning study har används för att utveckla undervisningen i psykologi samt i idrott och hälsa. Två Learning Studies har genomförts under HT22 och VT23, i samarbete mellan några skolor. I processen har elevernas kunskaper analyserats för och efter undervisningen. Baserat på elevernas utmaningar med ämnesinnehållet har kritiska aspekter identifierats. De kritiska aspekterna blir sedan grunden för undervisningens innehåll och upplägg. Studierna har visat att synliggörande av kritiska aspekter har stärkt elevernas lärande, eftersom undervisningen nådde ut bättre till eleverna. Resultaten visade att 6-8 elever klarade förtestet och 28-31 elever klarade eftertestet, vilket är en markant stärkning av deras kunskaper. De som var framgångsrikt var att eleverna fick tillgång till teorimallar som de kunde förhöra varandra på tillsammans med att de läste vetenskapliga texter.

Presentatörer: Karin Malmquist och Alexander Wensby, Birgittaskolans och Katedralskolans gymnasium, Linköpings kommun

Främja skolnärvaro för högre måluppfyllelse på gymnasiet

I projektet söks svar på frågan “Hur kan vi öka närvaron för att fler ska nå en gymnasieexamen?” Genom granskning av statistik och genom att följa enskilda elevers frånvaro och resultat har vi sett hur de har ett tydligt samband. Skolan organiserade ett tvärprofessionellt utvecklingsarbete för att förbättra uppföljningar av frånvaro, effektivisera rutiner, hitta motivationsfaktorer etc. Det skedde i samverkan mellan främst mentorer, skolledning och elevhälsans samtliga professioner. Eleverna gjordes delaktiga genom fokusgruppsintervjuer och samtal. Genom att kategorisera och digitalisera frånvarouppföljningen kunde vi lättare följa och se mönster vilket i sin tur resulterat i snabbare insatser. Andra delar som utvecklingsarbetet bearbetat har varit elevinflytande, motivationshöjande insatser samt fokus på att snabbt introducera elever i åk 1 för framgång i sina gymnasiestudier där bland annat studieplanering och studieteknik har varit en del.

Presentatör: Helena Hadfy, rektor Platengymnasiet och Martin Eriksson-Roth, specialpedagog Platengymnasiet Motala Kommun

#JagMed - Hur stöttar vi våra gymnasieelever att klara sina studier på 3 år och vad erbjuder vi dem som tillhör kommunala aktivitetsansvaret?

Valdemarsvik är en liten kommun som saknar egen gymnasieskola. Statistiken visade att antalet ungdomar som hoppar av gymnasiet och inte går till arbete med egen försörjning var hög. Utifrån statistik samt behov av ett förtydligande av aktivitetsansvaret såg kommunen det som givet att satsningar måste göras för att arbeta mer aktivt med målgruppen.

Vi ville också ta vara på de goda erfarenheter vi fått via Plug In projektet som avslutades under 2014. (Projektet byggde på god samverkan med aktuella skolor och dess elevvårdsteam men också på ett nära samarbete med kommunens socialtjänst och samordningsförbundets verksamhet).
Målet var att hitta metoder och arbetssätt för få ungdomarna att vara kvar på sin utbildning och få examen efter 3 år men även att få dem tillbaka till skolan vid ett avhopp eller ifall de väljer att inte påbörja gymnasiestudierna. Viktigt utifrån kommunens långsiktiga kompetensförsörjning.

Syfte:

• Utveckla metoder för att nå de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret.
• Skapa möjligheter att erbjuda ungdomar i målgruppen meningsfulla aktiviteter. Det kan handla om praktikplatser, studiebesök, hälsofrämjande aktiviteter m.m
• Erbjuda möjligheter till bra studievägledning för att kunna göra väl underbyggda val när man återgår till studier.
• God samverkan inom kommunen med bland annat Arbetsmarknadsenhet, socialförvaltning, boende för ensamkommande ungdomar m.m.
• God samverkan med andra myndigheter och då även inom samordningsförbundets verksamhet.
• Aktivt arbete kring folkhälsoperspektivet

Resultatet efter projektet är att vi har sammanfört erfarenheterna från Plug In och #jagmed i en funktion/tjänst. Arbetssätt, metoder och rutiner har implementeras fullt ut i befintlig verksamhet. Arbetet i projektet/en syftade hela tiden till att utveckla vårt arbete kring våra ungdomar oavsett om de går på gymnasiet eller inte. Ett arbete som fortgår och utvidgas än mer.

Presentatör: Maria Feltborn, Valdemarsviks kommun

Att utveckla pojkars läsning

Syftet med projektet är att bidra till ökad läsförmåga framför allt hos pojkar i Finspångs kommun. I projektet har vi hittills samlat in data som underlag för att anpassa läsundervisningen till eleverna och baserat på det utarbetat en modell för undervisning, den så kallade Finspångsmodellen. Vid denna presentation presenteras preliminära resultat av första delen i vårt ULF-projekt. Vi har under våren 2023 samlat in data genom intervjuer med pojkar i årskurs 1-3 och deras lärare om deras tankar om läsning och läsundervisning. Vi har genomfört sex fokusgruppsintervjuer med pojkar samt sex enskilda intervjuer med deras klasslärare som ansvarar för läsundervisningen. Vi har transkriberat intervjuerna och under maj månad har vi börjat analysera resultaten med tematisk analys. Vid presentationen kommer vi att kunna presentera preliminära resultat i form av teman och citat som belyser dem. Vi kommer också att berätta om fortsättningen av projektet och hur modellen för läsundervisning ser ut samt hur vi planerar att genomföra det med eleverna.

Presentatörer: Publiceras här inom kort.

Undervisning om berättelseskrivande

I presentationen beskrivs hur elever i åk 3 och 4 hanterar beskrivningar i berättelser samt hur undervisningen kan möjliggöra att eleverna utvecklar denna förmåga. Berättelseskrivande är en viktig del i elevers skrivande i grundskolan. När eleverna blir 9-10 år brukar kraven på att skriva mer fylliga texter, med beskrivningar, öka. I denna studie har vi därför undersökt hur undervisningen kan möjliggöra att elever i åk 3 och 4 förbättrar sin förmåga att använda beskrivningar i berättelsen. Studien inleddes med en kartläggning avseende hur eleverna hanterade beskrivningar i berättelse. Elevtexter analyserades och 12 elever intervjuades. Baserat på kartläggningen planerades undervisningen med fokus på 1) hur beskrivningar kan göras och 2) vilken funktion beskrivningar har i berättelsen. I vår presentation kommer vi att beskriva vad i undervisningen som var centralt för att eleverna skulle utveckla denna förmåga.

Presentatörer: Anja Thorsten. LiU, Sofia Bohlin, Sofia Wall, Sofia Rindert och Emma Fornell Linköpings kommun

SVA i grundskolan

Projektet har pågått under två skolterminer i samarbete mellan en forskare från LiU och i första hand skolans rektorer och förstelärare. Utgångspunkten för projektet var frågan hur undervisningen kan utvecklas för att gynna alla elever, men framför allt elever med ett annat modersmål än svenska. Forskare, rektorer, förstelärare och fritidshemspersonal har haft flera planeringsmöten digitalt och på skolan. Vi har bland annat diskuterat undervisningsmetoder och hur lärare på olika sätt kan stötta de flerspråkiga eleverna i deras språk- och kunskapsutveckling. Inom projektet har studiebesök med observationer i flera klassrum gjorts. På studiedagar har samtal initierats i lärarlagen utifrån presentationer om forskning rörande flerspråkighet i undervisningen med tema som exempelvis litteracitet, skrivande, skolbibliotekets betydelse och modersmålslärares roller. Samtliga lärare har uppmanats att läsa delar av Skolverkets skrift Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning och diskuterat innehållet i sina ämnesgrupper. Lärarna, varav flera har kompetens inom svenska som andraspråk, arbetar målmedvetet för att stärka de flerspråkiga elevernas utveckling. Skolan satsar på att flera lärare ska bli behöriga i ämnet och de kommer att delta i en kompetensutbildning till hösten.

Presentatörer: Elisabeth Zetterholm, bitr.professor, LiU, Mathias Strand, rektor, Norra skolan, Susanna Asknert, förstelärare, Norra skolan

Problemlösning och flerspråkighet i F-9

Projektet syftar till att kollegialt utveckla undervisning i problemlösning genom att använda en vetenskapligt framtagen modell där fokus ligger på att planera, genomföra och observera varandra. Att som lärare bli medveten som sin egen undervisning ger fler verktyg till att utveckla, anpassa och förändra undervisning vid behov vilket i sin tur borde leda till att eleverna når en högre måluppfyllelse när det gäller problemlösning. Arbetet har byggt på Smith och Steins modell med 5 undervisningspraktiker (att planera, förutse, överblicka och koppla samman). Resultat från studien bygger på 1) observationer och reflektioner, 2) enkät och 3) kartläggning.

Sammanfattningsvis visas följande resultat:

• Eleverna visar ett mycket större intresse för matematik i allmänhet och efterfrågar arbete med problemlösning.
• Lärarna känner sig tryggare i att undervisa problemlösning. De kan i större utsträckning utmana elevernas tänkande, ge förklaringar och ställa utvecklande frågor. De har även ökat sin förmåga att skapa rutiner som fungerar väl i undervisningen.
• Kartläggningarna visar att eleverna blivit mycket starkare inom taluppfattning och inte bara inom problemlösning. Resultaten tyder också på att alla elevers matematikkunskaper ökat, även för de elever som har svårigheter inom matematik, framförallt årskurserna 1-5 där lärarna varit aktiva och deltagit under hela projektet.

Presentatörer: Tuula Koljonen, lektor, IBL, Linköping och Maria Rosen, förstelärare på Vittra skola och Ellen Karlsson, lärare på Vittra skola, Norrköpings kommun

Meningsskapande i NO och TK med skönlitteratur åk 4-6

Presentationen bygger på forsknings-och utvecklingsprojektet ”Meningsskapande i Naturvetenskap och Teknik genom Skönlitteratur” (MNTS). Skolinspektionens rapport om läsfrämjande arbete i åk 4-6 visar att det läsfrämjande arbetet på ett tydligare sätt behöver ingå i skolans strategiska arbete. Skolan behöver utveckla ett gemensamt förhållningssätt där läsning är en prioriterad aktivitet i alla årskurser och i alla ämnen. Rektorn behöver se till att alla lärare på skolan får kunskap och förutsättningar att arbeta läsfrämjande i sin undervisning och att samverkan med skolbiblioteket stärks. Skolan behöver utveckla sitt arbete så att skolbiblioteket används som resurs i det läsfrämjande arbetet i samtliga årskurser och ämnen och inte bara inom ramen för ämnet svenska. I relation till rapportens resultat presenteras de teman som skolan arbetat med inom naturvetenskap och teknik kopplat till skönlitteratur (NTA-temat rörelse och konstruktion, Samtycke/identitet och kolets kretslopp/miljö.
Dessutom beskrivs samverkan mellan skolbiblioteket och NO-lärarna, de möjligheter/svårigheter som finns och vilka effekter som syns.

Presentatörer: Susanne Köhler, skolbibliotekarie, Norrköpings kommun

Att bedöma process eller produkt i programmeringsuppgifter åk 4-6 upp till gymnasiet

I en studie med tre olika intervjumetoder undersöktes lärares bedömningskriterier när de bedömde elever och studenters programmeringsuppgifter. Resultaten visade på två i grunden olika sätt att betygsätta: produkt det vill säga själva programmens kvaliteter samt processen, hur själva arbetet genomfördes. Vissa skillnader kunde ses mellan olika skolstadier i det att man i grundskolan fokuserade på produkten medan man i högre stadier värderade process. Resultaten jämfördes med hur problemlösningsförmåga värderas i bildämnet och ett förslag togs fram till hur detta kunde anpassas till programmering i teknikämnet.

Presentatörer: Lars Björklund, LiU

Organisering av skolan och kunskapsresultat

(längre föreläsning på 30 min samt 10 min för frågor)
Forskning visar att lärares sociala kapital är fördelaktigt för professionellt lärande och för att öka elevernas resultat och för att främja likvärdigheten. Empiriska resultat från denna studie visar hur lärares formella och informella organisationsstrukturer främjar olika dimensioner av socialt kapital: bonding, bridging och linking. Genom att analysera sambanden mellan dessa dimensioner, skolors val av organisationsformer och elevernas resultat, visar denna studie hur dessa relationer skiljer sig åt för lärare i olika typer av organisatoriska grupper såsom arbetslag och ämneslag. En djupare förståelse för dessa samband ger riktlinjer för skolledare och beslutsfattare kring hur man organiserar skolor för förbättrade elevresultat och ökad likvärdighet.

Presentatör: Ema Demir, lektor Stockholms stad och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm

Mottagning av nyutexaminerade förskollärare och lärare

Syftet med projektet är att tillsammans med kommuner i regionen undersöka och arbeta för att utveckla mottagandet av nyblivna lärare och förskollärare.
Tidigare studier och rapporter har visat att det finns områden som nyblivna lärares uppfattar som särskilt svårt att navigera (Lindqvist et al., 2020; Muhrman, Örtenberg & Jahic Pettersson, 2022). Att hantera dessa svårigheter blir därmed en angelägenhet för mottagande förskola/skola, för att optimera för den nyblivna förskollärarens och lärarens möjlighet att utvecklas i yrket. Detta projekt använder enkäter och självskattningar för att tillsammans med kommuner i regionen skapa en kommunövergripande vägledning för hur mottagning av nyblivna lärare och förskollärare kan ske på ett likvärdigt sätt i hela regionen och på alla ansvarsnivåer: huvudman, rektor, mentor och nybliven lärare. Syftet med självskattningen är att belysa de nyblivna lärarnas styrkor efter genomgången utbildning samt att hitta utvecklingsområden som man kan få stöd med. Ett pilotprojekt har genomförts under vårterminen 2023, där Norrköping och Åtvidabergs kommun har deltagit. Projektet är av hög relevans för professionen, då starten av yrket är särskilt ansträngande, målsättningen är hållbara lärare.

Presentatörer: Henrik Lindqvist, universitetslektor, Linköpings universitet; Emma Forsén, Skolsamverkan Öst och professionsmentor, Linköpings universitet och Mjölby kommun; Alma Jahic Pettersson, Projektledare Skolsamverkan Öst, Linköpings universitet

Att skapa populärkulturella möten i fritidshemmet

Populärkultur som film, musik, tv, m.m. är en del av barns vardagskultur. Då fritidshemmet har barns intressen som central utgångspunkt undersöks i denna studie hur verksamheten kan främja meningsskapande kring barns populärkulturella intressen. Vilken populärkultur förekommer i fritidshem och vad uppstår i mötet mellan barn, vuxna och populärkultur? Fältobservationer har utförts under sex veckor, där barns och fritidshemspersonals aktivitet var i fokus och data har kodats tematiskt. Studiens resultat visar att populärkulturella aktiviteter, som t.ex. datorspel, inte behöver vara traditionellt könskodade, även om en del populärkultur är det i högsta grad. Dessutom visar resultaten att barn möter andra genom kulturen och de aktiviteter som den erbjuder, samt skapar egna aktiviteter utifrån etablerad populärkultur. Det finns dock en risk att vuxna inte bemöter elevers olika intressen och populärkulturella uttryck, p.g.a. t.ex. institutionella regler där exempelvis vissa spel, teknik eller liknande, inte är önskvärda i fritidshemmet – här är t.ex. förbudet mot mobiltelefoner och restriktioner av sociala media en faktor. En slutsats i studien blir därför att barnens intressen och populärkulturella uttryck i fritidshem i högre grad bör diskuteras, och att delandet av populärkultur som symbolbärande utgångspunkt kan ha som syfte att skapa dialog i mötet mellan barn och vuxna på fritidshem.

Presentatör: Lars Wallner, LiU

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i fritidshemmet

Syftet med projektet är att fritidshemmets undervisning ska bli en del av skolan som helhet. För att nå dit fick alla pedagoger i skola och fritidshem en gemensam universitetsutbildning kring SKUA där innehållet både var generellt men också riktat mot varje specifik verksamhet. Resultatet blev att alla pedagoger inom rektorsområdet fick samma pedagogiska grund och ett gemensamt professionellt språk att diskutera verksamhetsutveckling kring. För fritidshemmets del har utbildningen också bidragit till en ökad förståelse för språkets betydelse och fritidshemmets del i utvecklingsarbetet.

Presentatörer: Anna Danielsson, förstelärare i fritidshem, Gusums skola, Valdemarsviks kommun

Språkutvecklande förhållningssätt i förskolan

Ett språkutvecklande förhållningssätt stöttar alla barns språkutveckling men är särskilt avgörande för de barn som endast i begränsad utsträckning möter det svenska majoritetsspråket i andra sammanhang än på förskolan eller barn som har extra behov av stöd i sin språkutveckling.

Projektet Språkutvecklande förskola pågick under 2021-2022 i Linköpings kommun. I projektgruppen ingick fyra logopeder och fyra specialpedagoger. Projektet bestod av tre delar: I del 1 gjordes en kartläggning av det språkutvecklande arbetet på Linköpings alla 368 kommunala förskoleavdelningar. I del 2 ingick 95 avdelningar på 25 förskolor i en handledningsinsats med syfte att öka personalens medvetenhet kring ett språkutvecklande förhållningssätt och öka kunskapen kring språkutvecklande verktyg. I del 3 sammanfattades projektets erfarenheter i en slutrapport och det arbetsmaterial som projektet tog fram sammanställdes.

Projektets kompetenshöjande insatser utvärderades genom förnyade observationer och personalens utvärderingar. Projektets insatser gav totalt sett ett statistiskt signifikant resultat med en ökning av ett språkutvecklande förhållningssätt hos personalen. Personal som deltagit i handledning beskriver att de har fått ökad medvetenhet och upparbetat konkreta strategier för att stärka barns språkutveckling vilket stödjer handledning som metod för att implementera ett språkutvecklande förhållningssätt.

För närvarande pågår implementering av projektets erfarenheter som ett stöd i det fortsatta språkarbetet i kommunen.

Presentatörer: Hanna Walsö, leg. logoped, Avdelning Förskola, Utbildningsförvaltningen, Linköpings kommun

Att stötta språkutveckling hos migranter på arbetsmarknadsinsatser

En utbredd föreställning är att språket är nyckeln till inkludering i samhället, vilket inkluderar detta att få ett arbete. Men på samma gång kan arbetet också vara en nyckel till språket. Språkutveckling sker dock inte per automatik på ett arbete. En grundförutsättning är den sociala miljön. Syftet med vårt projekt är att utveckla kunskap om stöd till språkutveckling hos migranter som deltar i arbetsmarknadsinsatser via AMI. Ett särskilt fokus ligger på stödet till språkutvecklingen i relation till arbetes sociala miljö och uppgifter. I vilka situationer uppstår samtal (och läsande och skrivande) på svenska. I vilken utsträckning använder deltagarna svenska på sin arbetsplats? Vilken typ av språkliga färdigheter erbjuder arbetet deltagarna att använda? Vilka faktorer som framstår som centrala för att främja deltagarnas möjligheter till språkanvändning och språkutveckling i arbetet. För att undersöka detta observerar vi deltagares språkanvändning i arbetsmarknadsinsats på tre-fyra olika arbetsplatser. Ca fem deltagare kommer att skuggas i sitt arbete. Efter en första observationsomgång kommer materialet att analyseras tematiskt. Baserat på detta och tidigare forskning genomförs sen interventioner varefter en ny observationsomgång sker. Detta upprepas sen ytterligare en gång. Ett preliminärt antagande är att deltagarnas möjligheter att använda och utveckla svenska varierar beroende på arbetets natur och de språk som talas på arbetsplatsen. För de verksamheter som på olika sätt ska stötta deltagares utveckling i arbetsmarknadsinsats blir det centralt att få syn på vad som främjar en varierad och fördjupad språkanvändning på arbetsplatsen och hur det går att iscensätta denna.

Presentatörer: Helena Colliander, LiU, och Maria Wagenius, Vimmerby lärcenter

Utveckla barn- och fritidslärares muntliga kommunikation

Vi presenterar en uppdragsutbildning som genomfördes under våren 2023 i samarbete mellan två specialpedagoger vid Centrum för vuxenutbildning i Linköping samt två forskare från LiU. Deltagare på utbildningen var lärarutbildare inom barn- och fritidsutbildningen knutna till vuxenutbildningen. Syftet var att stärka lärarutbildares kompetens inom området muntlig kommunikation i klassrummet och ge en ökad förståelse för flerspråkig utveckling och på vilket sätt det kan påverka kommunikation mellan lärare och elever. Det kan även ha betydelse i elevernas kommande yrkesutövning i barn- och fritidsverksamhet. Kursen har innehållit såväl teoretiska som praktiska moment samt tillfälle till utbyte av erfarenheter. Under kursens gång har deltagarna varit aktiva i rollspel, workshops och andra kommunikativa övningar, utveckling av en ämnesordlista och samtalat om hur böcker och boksamtal kan användas i aktiviteter i barngrupper. Allt i syfte att stärka lärarna och ge dem pedagogiska verktyg kopplat till hur kommunikation kan utvecklas i undervisning och verksamhet. Ytterligare ett syfte med utbildningen var att skapa ett nätverk för lärarutbildarna.

Presentatörer: Elisabeth Zetterholm, bitr.prof. LiU, Johanna Mufic, fil.dr. LiU, Karin Joelsson, specialpedagog, Cfv, Marita Tornell, specialpedagog Cfv

Modersmålsundervisning för ökad läs- och skrivförmåga

Forskning inom flerspråkighet visar på att det mest gynnsamma för flerspråkiga individens språkutveckling är att samtliga språk utvecklas parallellt. Forskningen pekar också på att det är viktigt att använda modersmålet som en resurs i utbildningen. En grundlig inlärning av en elevs förstaspråk bidrar till snabbare framsteg i lärandet av andraspråket. Inlärningen av svenska som andraspråk underlättas om eleven samtidigt utvecklar sitt förstaspråk. Vuxna individer som tidigare ej lärt sig läsa och skriva på sitt förstaspråk gynnas i sin andraspråksutveckling av att också lära sig läsa och skriva på sitt förstaspråk. Då gynnas även läs- och skrivutvecklingen på svenska vilket också leder till en ökad måluppfyllelse på sfi. Vår förhoppning är att det tydligt går att koppla hur läs- och skrivinlärning på elevens förstaspråk ger en positiv effekt på utvecklingen av elevens andraspråk.
Modersmålsundervisning för icke läs och skrivkunniga vuxna inlärare på sfi har bedrivits under 5 månader för att undersöka hur en en organiserad modersmålsundervisning påverkar andraspråksinlärningen. I studien har 14 somalisktalande kvinnor deltagit. De har läst sfi på förmiddagen och modersmålsundervisning på eftermiddagen. Resultat hållet på att sammanställas i dagsläget. Det pekar på att eleverna fått ett ökat ordförråd, utvecklat sin läs och skrivförmåga på både somaliska och svenska. Eleverna har utvecklat sin digitala kompetens och har en högra känsla av självständighet.

Presentatörer: Karin Joelsson och Anna Skärnell specialpedagoger på Centrum för vuxenutbildning i Linköpings kommun