Konferens: Praktiknära forskning och skola på vetenskaplig grund

Kommun: Köpings kommun och Kungsörs kommun
Presentatörer: Jannika Lindvall, Linda Kjellman, Karolina Eklund & Ann-Christine Åsbacka Nääf
Nyckelord: kompetensutveckling, kollegiala lektionsobservationer, kvalitativ undervisning

Om projektet

I ULF-projektet Kollegial observation och lektionsanalys (KOoL) har forskare (Mälardalens Universitet, University of Newcastle) samverkat med verksamhetschefer, rektorer och ett femtiotal lärare i Kungsör och Köpings kommun i syfte att pröva ut RKU i en svensk kontext. Resultat från analyser av videofilmade lektioner, kollegiala samtal och lärarenkäter insamlade före och efter lärares deltagande i RKU visar på en tydlig skillnad i undervisningens kvalitet och det kollegiala samarbetet på skolorna. Även om en effektstudie behöver genomföras för att kunna avgöra kausala samband indikerar resultaten från projektet att RKU är ett kompetensutvecklingsprogram med potential för att stärka undervisningens kvalitet och lärarnas kollegiala samarbete i svensk skola.

Kommun: Linköpings kommun
Presentatör: Åsa Mårtensson
Nyckelord: Pedagogical Kontent Knowledge (PCK), Content Representation (CoRe), Yrkesutbildning, lärares professionella utveckling.

Om projektet
Syftet med studien är att tillsammans med yrkesverksamma yrkeslärare testa CoRe som ett sätt att fånga yrkeslärares PCK för att utveckla den specifika yrkesämnesdidaktikten. CoRe (Content Representation) är ett refleketionsverktyg mest använt inom naturvetenskapliga ämnen för att stötta lärarna i att utveckla sin PCK (Pedagogical Content Knowledge).

Studien avser att besvara följande frågor:

• Hur kan ett utvecklingsarbete med CoRe som utgångspunkt organiseras inom ramen för gymnasialyrkesutbildning?
• Vilka upptäckter kring sin undervisning kan yrkeslärare göra med stöd av CoRe och hur förändrar det på vilket sätt de undervisar?
• Vilka yrkesdidaktiska särdrag går att identifiera med CoRe inom olika ämnesområden?

Studien genomförs i samverkan med verksamma yrkeslärare på tre olika yrkesprogram. Våren 2024 rekryterades yrkeslärare för projektet och hösten 2024 inleds arbetet. Efter att PCK och CoRe introducerats för lärargrupperna genomfördes workshops där reflektionsverktyget CoRe används. Efter att lärarna använt CoRe i sin planering följer diskussioner och utvärderingar i förhållande till vilka upptäckter lärarna gör i förhållande till sin planering och undervisning. Förhoppningen är att under hösten hinna med minst två rundor av att göra CoRes, genomföra undervisning och utvärdera den. En analys av lärarnas CoRes kan identifiera i viken utsträckning det finns ämnesdidaktiska särdrag i de olika ämnena eller om en mer övergripande definition av yrkesämnesdidaktik är relevant. Med detta iterativa arbetssätt blir lärarnas lärande en central del i arbetet och på sätt finns förutsättningar för att arbetssättet blir till ett gemensamt ”vi gör så här” i arbetslaget. Genom att utföra arbetet i olika ämnesgrupper kommer olikheter att ta sig an arbetet och beskriva kärnan i yrkeskunnandet gå att identifera för att beskriva yrkesdidaktiska särdrag.
Eftersom gymnasieskolans många olika yrkesämnen ofta behandlas som att det finns "en didaktik" som gäller för dem alla kan det som särskiljer de olika ämnena stötta yrkeslärare i deras pedagogiska arbete.

Kommun: Örebro Kommun
Presentatör: Claire Hogarth och Sara Nordkvist Elmgren
Nyckelord: Writing development, sentence construction, English language teaching and learning.

This educational development project explores how scaffolded sentence-level exercises can support English writing development among language learners in secondary school. Grounded in rhetorical pedagogy and sociocultural theories of language learning, the project responds to an observed tendency of Grades 7–9 language learners to rely on short, "safe" sentences that limit expressive development. Using a learning study approach, we developed and tested lesson designs that drew on authentic texts, emphasized learner choice over correctness, and promoted productive learning behaviours through collaborative writing activities. Sentence-level exercises explored include chunking, combining, expansion, and imitation. Data collection included student interviews, writing samples, and field notes that compared predicted learning outcomes with observed student responses. Preliminary results show that students developed language awareness to some extent and became more confident writers in English.

Writing development, sentence construction, English language teaching and learning.

Kommun: Örebro kommun
Presentatör: Henric Bagerius, Per Hesselbom & Mattias Pehrson Wall
Nyckelord: historieundervisning, historiskt resonerande, progressionsmodeller, gymnasieskolan

Om projektet
Vårt undervisningsutvecklande forskningsprojekt "Att resonera historiskt", som under några år har genomförts inom ramen för den nationella satsningen ULF (Utbildning, Lärande, Forskning), tar sin utgångspunkt i återkommande samtal mellan en historiker och fyra ämneslärare i historia om historieundervisningens möjligheter och utmaningar. Vi konstaterade tidigt att undervisningen i historia lätt får ett fokus på historiska fakta och att eleverna framför allt tränas i att redogöra för ett historiskt innehåll. Mer sällan får de chansen att utveckla sin förmåga att resonera runt innehållet. Historiska procedurkunskaper (att göra historia) hamnar i skymundan av historiska stoffkunskaper (att veta historia).

I projektet har vi därför tillsammans utforskat hur historieundervisningen i det kronologiska flödet av gestalter, händelser och förändringsprocesser kan hjälpa elever att utveckla förmågan att resonera historiskt: att arbeta med historiska jämförelser, historiska perspektiv och tolkningar, historiska sammanhang och historisk argumentation. Vårt mål har varit att med beprövad erfarenhet och på vetenskaplig grund ta fram enkla och tydliga progressionsmodeller som kan vara till hjälp när ämneslärare i historia utformar sin undervisning. Det har krävt ett undersökande arbetssätt där ämneslärarna som deltar i projektet fått möjlighet att med vetenskapliga metoder testa olika undervisningsmoment, analysera resultatet av dem och dokumentera sina slutsatser.

"Att resonera historiskt" är att beteckna som ett aktionsforskningsprojekt där syftet har varit att utifrån ämneslärarnas frågor utveckla undervisningen genom att genomföra och dokumentera aktioner som projektgruppen sedan tillsammans reflekterat över. I gruppen har det funnits en strävan att som forskare och lärare kritiskt granska den egna praktiken och synliggöra och ifrågasätta normer, vanor och traditioner som påverkar hur läraktiviteter och bedömningsformer utformas och hur ny kunskap om lärares undervisning och elevers lärande tas fram, dokumenteras och sprids. Eftersom förmågan att resonera historiskt i hög grad utgår från historievetenskapens principer för problemformulering, begreppsanvändning och källanalys har David Paces (2017) avkodningsmodell för ett fördjupat disciplinärt lärande fått tjäna som inspiration i projektets genomförande.

I vår presentation delar vi erfarenheter av att arbeta tillsammans i ett undervisningsutvecklande forskningsprojekt och lyfter fram exempel på progressionsmodeller som andra ämneslärare kan dra nytta av när de planerar sin historieundervisning och följer upp sina elevers lärande i historia.

Referens
David Pace, The Decoding the Disciplines Paradigm: Seven Steps to Increased Student Learning (Bloomington: Indiana University Press, 2017).

Kommun: Huddinge kommun
Presentatör: Pernilla Josefsson, Linda Kahlin, Annett Andersson, Celik, Ornilla, Helena Perlskog, Jenny Pettersson, Nina Siirtola, Katarina Sjöberg & Catrin Tall.  
Nyckelord: Anpassad grundskola, kommunikation, samverkan

Om projektet
Det här bidraget utgår från ett praktiknära forskningssamarbete mellan forskare och en anpassad grundskola i Huddinge kommun (Siirtola et al., 2025). I fokus står samverkan som form och förutsättning för långsiktig skolutveckling inom områdena kommunikation, digitalisering och tillgänglig undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism. Genom ett gemensamt utvecklingsarbete har skolan och forskarna undersökt hur digitala resurser – särskilt surfplattor med symbolstödsapplikationen Widgit – kan integreras i skolans struktur för att stödja elevernas kommunikativa rättigheter, självständighet och delaktighet.

Utgångspunkten är ett forskningsanknutet arbetssätt där skolans dokumentation från arbetslagsmöten, lektionsplanering och pedagogisk loggbok förankras i teoretiska perspektiv på kollegialt lärande, interaktionell stöttning och rättighetsbaserad utbildning (jfr Kahlin m.fl., 2023). Genom tematisk analys av det insamlade materialet synliggörs mönster i hur skolgemensamma insatser kring digitalisering och kommunikation tar form i praktiken.
Det praktiknära arbetssättet har möjliggjort ett ömsesidigt kunskapande, där både forskare och lärare bidragit med sina perspektiv och kompetenser (Josefsson et al., 2025). Detta har inte bara lett till pedagogiska förändringar i klassrummen utan också till en mer förankrad och hållbar skolutveckling. 

Bidraget argumenterar för att praktiknära forskning i samverkan inte enbart är en metod, utan en bildande process där skolan blir en plats för gemensamt lärande och professionsutveckling. När kommunikation ses som både mål och medel, och när digitalisering tolkas som en gemensam angelägenhet snarare än en individuell insats, kan nya former för professionellt lärande, gemensam reflektion och kollektivt ansvarstagande utvecklas. Studien visar hur samverkan i praktiken kan utgöra grunden för inkluderande skolutveckling med relevans för såväl forskning som profession.

Referenser:
Kahlin, L., & Josefsson, P. (2023). Dagboksskrivande på särskolan–hur olika typer av stöttning samverkar för elever på olika nivåer av kommunikationsförmåga. Svenskans beskrivning, (39).
Josefsson, P. & Kahlin, L. (2025). Samverkan som kunskapande och bildande praktik - reflektioner kring ett utvecklingsarbete i anpassad grundskola. I P. Becker (Red.), Guldäpplets antologi: Rika lärmiljöer (s. 70–81). Scandinavian Book: DIU.
Siirtola, N., Celik, N., Pettersson, J., Andersson, A., Tall, C., Sjöberg, K., & Perlskog, H. (2025). Tematiskt och stödjande arbete vid Lindskolan. I P. Becker (Red.), Guldäpplets antologi: Rika lärmiljöer (s. 70–81). Scandinavian Book: DIU.
Skolverket (2022). Läroplan för anpassad grundskola 2022- Lgra22. Stockholm: Skolverket.

Kommun: Linköpings universitet
Presentatör: Johanna Lundqvist
Nyckelord: övergång, grundskola, specialpedagogik, skolutveckling

Om projektet
I presentationen beskrivs ett praktiknära forskningsprojekt inom ULF. Det handlar om övergång från årskurs 3 till 4 och undervisning i svenska och svenska som andraspråk. Syftet med projektet var att samproducera ett självreflektionsverktyg som kan användas när den övergången och undervisningen diskuteras i rektors- och lärarutbildning eller planeras, genomförs och utvärderas i skolverksamheter. Metoden var samverkan och dialogseminarium mellan akademi (LiU) och en skola i Östergötland. Resultatet utgör ett samproducerat verktyg för självreflektion och skolutveckling som innehåller ett flertal välgrundade påstående. Användare av verktyget i skolverksamheter tar ställning till dessa påståenden och arbetar vidare med några av dem, när det behövs. Verktyget presenteras, och några goda råd till användare ges, i samband med presentationen.

Kommun: Linköpings kommun
Presentatör: Rie Henriksen
Nyckelord: Hundunderstödd pedagogik

Om projektet
Genom ULF-projektet skolhund på gymnasier, som drivs i samarbete med Linköpings universitet och Lärande i Sverige AB undersöker Universitetslektor Rie Henriksen från Linköping Universitet om skolhundar kan stärka tryggheten, närvaron och välbefinnandet hos elever på gymnasiet. Ett område där det hittills saknats svensk forskning. En skolhund är en utbildad hund som tillsammans med sin hundförare (som också är lärare, speciallärare eller specialpedagog) stöttar elever i att träna akademiskt, minska ångest i stressiga situationer, och erbjuda trygghet. Det saknas dock svensk forskning inom området, där effekten av skolhund på gymnasieskolor kritiskt bedöms.

Syftet med denna studie är att utvärdera effekterna av skolhund på gymnasieelevers välmående och därigenom motivation och akademiska prestationer under ett år med skolhund. Totalt deltar 5 gymnasieskolor i detta projekt, var och en med sin egen skolhund och hundförare. Elevernas och hundförarnas utvärdering av dessa hundassisterade aktiviteter samlas in separat via LoopMe, en molntjänst som kan anvendes på webben, surfplattan eller telefonen. För att utvärdera skolhundarnas effektivitet i förhållande till typ av aktivitet och den enskilda eleven. Dessutom samlas in information om betyg och närvaro från varje deltagande elev för att utvärdera den kombinerade effekten av skolhund aktiviteter under ett år.

Kommun: Linköpings kommun
Presentatör: Sofia Lindberg & David Wingren
Nyckelord: problematisk skolfrånvaro, frånvaroutredningar, att utveckla rutiner

Om projektet
Studien är ett delprojekt i ett större ULF-projekt om problematisk skolfrånvaro i 5 kommuner. I föreliggande delprojekt fokuserar vi på att analysera och utveckla arbetet med frånvarokartläggningar. Med grund i tematisk analys studerar vi:

• Vilka aktörer som engageras i utredningen?
• Hur elevens perspektiv tillvaratas i utredningen?
• Vilka faktorer som belyses som orsaker i utredningen?
• Vilka faktorer som inte tas upp i kartläggningen?
• Vilka åtgärder som vidtas med grund i utredningen?

Vår huvudfråga för analysen är hur väl åtgärder som vidtas med grund i kartläggningen stämmer överens med analysen av orsaker till skolfrånvaron? Med stöd av dessa frågeställningar har vi initierat ett utvecklingsarbete för att effektivisera arbetet med frånvarokartläggningar och säkerställa en matchning mellan multifaktoriella orsaker och åtgärder som skapas med grund i frånvarokartläggningarna.

Kommun:Täby kommun samt Örebro universitet.
Presentatör: Emelie Britse
Nyckelord: interaktiv ansats, digitalt format, ömsesidighet, skolhuvudmannens systematiska kvalitetsarbete.

Om projektet
Ett nyligen påbörjat avhandlingsarbete som undersöker en fem år lång tidsperiod av ett pågående FoU-samverkan mellan Täby kommun och Örebro- och Stockholms universitet, kallad hållbar bedömning. I denna FoU-samverkan deltar samtliga kommunala skolor. Syftet med avhandlingen är att utveckla kunskap om hur samverkan mellan skola och lärosäte förstås, organiseras och upplevs. Jag som bedriver avhandlingsarbetet är kommundoktorand med anställning i Täby kommun. Jag har, å huvudmannens vägnar, lett den FoU-samverkan som jag nu avser att undersöka inom ramen för den forskarutbildning i pedagogik vid Örebro universitet som jag är antagen till.

I avhandlingen tillämpas reflexiv etnografi med retrospektiv ansats som metodologiskt angreppssätt. Utifrån en flerlagrad analys av policy, kommunala dokument, praktiknära material och individuella erfarenheter undersöks: (1) hur samverkan för forskning respektive skolutveckling problematiseras och praktiseras, (2) vilka utmaningar och möjligheter som artikuleras på olika nivåer, samt (3) hur en modell för FoU-samverkan kan förstås och utformas i relation till nationella policykrav på ömsesidighet. I avhandlingen förstås FoU-samverkan som en gränspraktik – en plats där olika världar möts och där samarbete både möjliggörs och utmanas. För att analysera empirin i denna specifika gränspraktik kommer teoribildningen kring gränsobjekt (boundary object), gränsöverskridande processer (boundary crossing) och gränsgångare (boundary spanner) användas. Dessa begrepp möjliggör en praktiknära analys av hur aktörer, dokument och handlingar verkar i och över organisatoriska gränser, och hur samverkan därigenom formas, upprätthålls och förändras över tid.

Avhandlingsarbetet har nyligen påbörjats. Tack vare att den FoU-samverkan som undersökts har pågått sedan 2020, har jag i min roll som praktiker varit med och utvecklat denna praktik och i detta gjort ett antal iakttagelser i relation till forskningsfrågorna. En sådan sak är det digitala format som vår FoU-samverkan är centrerat kring. En andra sak är den interaktiva ansats som vi arbetat utifrån. En tredje sak är att avtal och utformning av FoU-samverkan utgått från skolhuvudmannens identifierade behov i det systematiska kvalitetsarbetet. Den praktiska kunskap som utvecklat under vår FoU-samverkan, och som ska omsättas i avhandlingen, hoppas jag kommer bidra till den ömsesidighet mellan skola och lärosäte som utbildningspolitisk policy skriver fram som önskvärd.

Kommun: Norrköpings kommun
Presentatör: Celeste Zimmermann
Nyckelord: NO-undervisning; realisering av läroplan; lärarnas kunskap; transformerande undervisning.

Om projektet
Med denna studie siktar jag på att fä en bättre förståelse för NO-lärares värderingar när de väljer bl.a. aktiviteter eller upplägg på en lektion. Att kunna välja olika typer av innehäll för olika ändamål baserat på sin erfarenhet i klassrummet är en slags viktig kunskap som finns hos lärare men som kan vara svårt att sätta ord pa. Därför kallas sådant kunskap för "tyst kunskap." För att förstå hur den tysta kunskapen ser ut sa vill jag prata med experter, och experterna om undervisning på högstadiet är lärare pả högstadiet!
Målet med studien är därför att få lärares konkreta beskrivning på VAD och HUR man gör när man planerar NO-undervisning som tar hänsyn till både naturvetenskapligt innehåll samt etiska, moraliska och politiska aspekter av naturvetenskap i samhället. 
 
 Jag använder en intervjumetod för att kommer åt experters tyst kunskap genom ett samarbete mellan forskaren och deltagaren. Processen består av en strukturerad intervju som kretsar kring lärarens medhavd exempel från sin planering. Under intervjun diskuterar vi underlagen  på ett strukturerat sätt för att tillsammans identifiera och sätta ord på tyst kunskap som har betydelse för lärarnas val.
 
 Datainsamlingen har börjat och ska fortsätta under hösttermin 2025. Efter analysen kommer varje deltagande lärare få chans att ta del av sina egna resultat samt övergripande tema i resultaten. 
 
 Det är lätt att teoretiska perspektiv tar över i debatten om hur man ska tänka kring strategier på NO-undervisning. Att få med aktiva lärares kunskap och röster i denna diskussion är ett viktigt sätt att hålla igång kommunikation mellan olika aktörer i och bidra till ökad samarbete. 

 Denna är första studien i mitt avhandlingsprojekt. Nästa steg i projektet blir en digitalenkät studie med många högstadie NO lärare för att förstå deras perspektiv på de didaktiska strategier som växte fram i den första studien. 

Kommun: Linköpings kommun
Universitet: Linköpings universitet
Presentatör: Ola Uhrqvist, Lisa Carlsson och Caroline Lindvall
Nyckelord: Undervisning för hållbar utveckling, komplexa samhällsfrågor, gymnasieskola.

Om projektet

Projektet syftar till att undersöka hur lärare tydligare kan integrera eleverna och deras känslor i undervisningen på ett sätt som leder såväl till större förståelse som engagemang i frågorna.  Studien omfattar tre undervisningsmoment med gymnasieelever på teknik och naturvetenskapliga program där eleverna fått bearbeta komplexa frågor bland annat med hjälp av sin känslor kring dessa frågor. Eleverna har sedan skrivit reflekterande brev samt i grupp diskuterat sitt arbete.

Dessa reflektioner ligger till grund för en analys hur de förhåller sig till frågorna och att involvera känslor i undervisningen. Resultatet är ännu inte klart men pekar mot ett brett spektrum av förhållningssätt. Studien är relevant för professionen på så vis att den visar på nya sätt att undervisa samt de utmaningar som behöver hanteras då eleverna förhåller sig på många olika sätt.

Universitet: Linköpings universitet
Presentatör: Johanna Lundqvist
Nyckelord:  didaktik, högstadium, specialpedagogik, särskild begåvning, undervisning.

Om projektet
I presentationen beskrivs ett praktiknära forskningsprojekt (ULF modell 2) om undervisning på högstadiet och elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling. Det bygger på högstadielärares erfarenheter och undersöker hur undervisning som innefattar dessa elever genomförs och blir välfungerande. Metoden var samverkan och dialogseminarium mellan akademi (LiU) och en högstadieskola i Östergötland. Några resultat är: eleverna har inflytande och känner frihet, eleverna har något meningsfullt att göra, tvärvetenskap och på riktigt, och kreativt tänkande och skapande. Kännetecken på välfungerande undervisningsinsatser på högstadiet tas upp i presentationen jämte några implikationer till lärarutbildning och skolverksamheter.

Kommun: Örebro kommun
Presentatör: Venla Luukkonen, Martin Frisén, Daroon Yassin Falk och Eric Borgström.
Nyckelord: Spelbaserad lärplattform, Minecraft Education, muntlig och skriftlig framställning i svenskämnet

Om projektet
Projektets mål är att tillhandahålla konkreta rekommendationer för lärare och pedagoger om hur den spelbaserade lärplattformen Minecraft Education (ME) kan anpassas och användas för att både främja engagemang och skapa goda förutsättningar för elevers lärande inom svenskämnet. Mer specifikt syftar projektet till att utifrån ett elevperspektiv undersöka hur ME kan utgöra en resurs i arbetet med muntlig och skriftlig framställning.

Genom att dokumentera och analysera olika undervisningsmoment i vilka ME ingår som en del i arbetet, de skriftliga texter och muntliga presentationer som eleverna producerar inom ramen för dessa moment och genom fokusgruppsintervjuer med eleverna söker projektet svar på följande frågor:

- Vad karaktäriserar elevernas muntliga och skriftliga texter?
- Hur använder och uppfattar eleverna ME som resurs i arbetet med muntliga och skriftliga texter?

Övergripande visar resultaten att ME kan utgöra en viktig resurs i planerings- och idégenereringsfasen för att konkretisera och visualisera innehållet för den skrivna och muntliga texten. ME visar sig också utgöra ett viktigt stöd i bearbetnings- och revideringsfasen och bidrar inte minst till att eleverna blir mer motiverade att bearbeta sina texter och presentationer. Resultaten pekar på vikten av att som lärare medvetandegöra eleverna på vilka funktioner ME kan fylla i arbetet med skriftliga och muntliga texter, och samtidigt vara följsam mot elevernas individuella sätt att utnyttja denna resurs under arbetsprocessen.

Presentatör: Annelie Mickelsson
Universitet: Göteborgs universitet
Nyckelord: Demokratiuppdrag, aktionsforskning, kollegialt lärande, skolutveckling

Om projektet

Skolans demokratiuppdrag framstår som mer angeläget än någonsin i ljuset av samhällsutveckling och ökad politisk oro. Samtidigt visar forskning och erfarenhet att uppdraget ofta saknar tydlig förankring i lärares vardagliga praktik. Denna studie undersöker hur demokratiuppdraget tar form i en F–6-skola, och hur kollegiala processer som forskningscirklar och deltagarbaserad aktionsforskning kan bidra till att utveckla arbetet med elevinflytande och delaktighet.

Studien bygger på en fallstudie i kombination med kritisk aktionsforskning och genomförs tillsammans med sex lärare och en elevcoach. Teoretiskt utgår den från teorin om praktikarkitekturer (Kemmis et al., 2014), som möjliggör analys av hur kulturella-diskursiva, materiella-ekonomiska och sociala-politiska arrangemang formar villkoren för lärares handlingar. Fokus riktas mot hur dessa arrangemang både möjliggör och begränsar demokratiska praktiker, samt hur de kan utmanas och omformas genom kollektiva, reflexiva processer.

De tentativa resultaten visar att arbetet med demokratiuppdraget ofta försvåras av diskurser om ordning och kontroll, begränsade resurser och svag struktur för kollegial samverkan. Genom forskningscirkeln utvecklades ett gemensamt språk för att tala om demokrati, samtidigt som deltagarna prövade konkreta förändringar i undervisningen. TPA fungerade både som analysverktyg och förändringsmotor.

Studiens vetenskapliga bidrag ligger i utvecklingen av en teoretisk-metodologisk modell för att förstå och förändra skolpraktiker. Praktiskt visar den att lärare, genom kollegial reflektion och deltagande forskningsprocesser, kan skapa nya villkor för demokratiskt lärande. I en tid av ökad styrning erbjuder detta ett alternativt sätt att stärka skolans demokratiska uppdrag inifrån praktiken.

Presentatör: Stina Danielsson och Lisa Svensson
Kommun: Kinda Kommun
Nyckelord: Skolfrånvaro, närvarofrämjande arbete, frånvarokartläggningar

Om projektet
Denna studie är en del av ett större ULF-projekt som undersöker problematisk skolfrånvaro i fem kommuner. I just detta delprojekt fokuserar vi på att utveckla och effektivisera arbetet med frånvarokartläggningar.

En central utmaning i arbetet med skolfrånvaro är att det genomförs för få frånvarokartläggningar, och att de som görs ofta är mycket tidskrävande. Syftet med denna delstudie är därför att undersöka vilka informationskällor som kan användas för att skapa en frånvarokartläggning, samt hur dessa källor kan bidra till att göra arbetet mer effektivt.

Vi genomför en tematisk analys av olika typer av dokumentation kring eleverna – till exempel tidigare kartläggningar, mötesanteckningar och elevakten. Genom denna analys undersöker vi om, och hur, redan befintlig information om elevens skolsituation kan användas i arbetet med frånvarokartläggningar. Vi analyserar också i vilken utsträckning tidigare dokumentation kan fånga upp olika aktörers kunskap om orsaker till både frånvaro och närvaro. Utifrån våra resultat har vi identifierat konkreta sätt att förbättra och effektivisera arbetet med frånvarokartläggningar.

Presentatör: Maria Edström och Maria Steen
Kommun: Söderköpings kommun
Nyckelord: Samarbete och samverkan, problematisk skolfrånvaro.

Om projektet
Studien är ett delprojekt i ett större ULF-projekt om problematisk skolfrånvaro i 5 kommuner. I föreliggande delprojekt fokuserar vi på att studera vilken betydelse internt samarbete och extern samverkan får i arbetet med att förebygga problematisk skolfrånvaro och att främja närvaro. Med grund i kvalitativa intervjuer med lärare, rektorer, elevhälsan och socialtjänsten studerar vi förväntningar på samarbetet/samverkan, målbilder, utmaningar och framgångsfaktorer.

Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Med stöd i resultatet har vi initierat ett utvecklingsarbete med fokus på att utveckla rutiner och skapa bättre förutsättningar för samarbete och samverkan.

Allt högre krav ställs på förskolors och skolors förmåga att förverkliga utbildning med god kvalitet för alla barn och elever utan undantag. ’En skola för alla’ brukade betyda allas tillgång till utbildning, men idag innebär den en förväntan på framgång.

Skolledare har fått ökat erkännande som agenter för skolframgång. De anses vara viktiga för elevers lärande, lärares undervisning, skol- och undervisningsutveckling, samt för att minska betydelsen av faktorer som inverkar negativt på skolframgång. Det ökade erkännandet riskerar dock att leda till överkrav på skolledare och mytbildning om skolledarskap. Det är mot denna risk och bakgrund föreläsningen belyser skolledarskapets dynamik och villkor, och de förmågor som skolledare behöver bygga upp tillsammans med andra för att kunna fungera som agenter för skolframgång.

Niclas Rönnström, docent i pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Han undervisar på Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet, och han leder forskargruppen SOUL (Skolor organisering utveckling och ledning) och Stockholms universitets forskarnätverk för skolutveckling (SUFS). Niclas forskar om skolledarskap, skolledarskapsförmåga, förändringsledning, kapacitetsbyggande och skolutveckling, och publicerar sin forskning nationellt och internationellt. Niclas har arbetat med skol- och skolsystemutveckling i Sverige, Europa, USA och Asien, och han medverkar med vetenskaplig ledning inom det nationella forskarstödet till regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola och inom Nationellt FoU-nätverk för skolverksamheter med stora utmaningar.

Presentatör Anja Thorsten