Konferensen är en mötesplats för lärare, skolledare, studenter och forskare vars målsättning är att bidra till att skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, bland annat genom praktiknära forskning och utvecklingsprojekt.
Tid: måndag vecka 44 (31 oktober)
Arrangör
Konferensen arrangeras av LiU skolsamverkan (skolsamverkan Öst), ULF (utveckling, lärande, forskning) samt Åtvidabergs och Finspångs kommun.
Välkommen
I presentationen diskuterar vi olika resurser som pedagoger (eller lärare) kan använda för att engagera barn i lekaktiviteter som genomförs på ett språkutvecklande sätt. Resurserna kan användas i förskolor med barngrupper som omfattar såväl barn med svenska som andra språk, som barn med svenska som modersmål. Resultaten är även relevanta för andra lärargrupper som arbetar med flerspråkiga barn i olika åldrar på fritidshem och i skola. Språkutvecklande resurser omfattar pedagogernas olika sätt att organisera och delta i leken, såsom att använda och bygga lekmiljöer som bjuder in barn till ett aktivt språkligt deltagande, pedagogernas språkliga strategier och ”lekpedagoger” som deltar i flerspråkiga barns lek. Presentationer bygger på resultat från en pågående aktionsforskningstudie, där medforskande förskolepedagoger genomfört och utvärderat olika aktioner med sina arbetslag.
Projektet och dess resultat presenteras av de medforskande lärarna Gordana Novakovic och Åsa Malmberg från Motala Kommun, Jenny Eriksson från Finspångs kommun, Malin Ählström och Sara Ceho från Norrköpings Kommun samt Asta Cekaite och Maria Simonsson från Linköpings universitet
Tuula Maunula är lektor i Stockholms stad och har sedan tre år uppdraget att bidra till att Rinkebyskolan vänder sina negativa resultat när det gäller måluppfyllelse. En skola med usla resultat har problem på flera plan samtidigt och förändringarna måste ske samordnat och i samma riktning. Den allra viktigaste, och definitivt svåraste, aspekten är att förändra undervisningskulturen på skolan. Men detta är samtidigt den roligaste aspekten att arbeta med. Tuula Maunula berättar om sina tre år på Rinkebyskolan, om utmaningar, framgångar och motgångar och om vad hon lärt sig på vägen.
Tuula Maunula, Stockholms stad
”Världen behöver en ny berättelse” är ett flerårigt projekt där personal från förskolor utanför Norrköping samarbetat med forskare vid LiU för att utveckla och testa hur skapande av berättelser kan användas för att göra lärande för hållbarhet mer meningsfullt för yngre barn. Resultaten bygger på deltagande forskning och kvalitativa analyser av skapade berättelser samt pedagogernas reflektioner kring dessa.
Ola Uhrqvist, Linköpings universitet
Tillsammans med lärarna på en f-6 skola arbetar jag med ett fortbildnings- och aktionsforskningsprojekt där vi utforskar vad som möjliggör respektive verkar hindrande i arbetet med det demokratiska uppdraget. Vi arbetar under hösten med Skolverkets modul Delaktighet och Inflytande för att skapa kollaborativa arenor som sedan ska utmynna i en aktionsforskningsdel som startar upp under vårterminen i form av forskningscirklar.
Annelie Mickelsson, Göteborgs universitet
Tillsammans med Skogshagaskolan startade LiU ett ULF-projekt med fokus på fritidspedagogiska frågor och undervisning. Initialt har frågor kring social trygghet och undervisning varit i fokus. Syftet med denna presentation är att beskriva metod och de frågor som projektdeltagarna på tre fritidshemsavdelningar har påbörjat att bearbeta tillsammans. En huvudsaklig fråga som kommer att redogöras för i presentationen, rör likvärdighet i undervisningen.
Helene Elvstrand och Magnus Jansson från LiU samt fritidslärare från Västerviks kommun
Fyra olika undervisningsformer testades i en gymnasieklass med endast flerspråkiga elever inom ämnet biologi. Dessa var användande av visuella symboler, flerspråkiga elevers förstaspråk, audiovisuella och digitala resurser liksom gester/kroppsspråk. Eleverna fick vid lektionsslut ett förhör på det som gåtts igenom och delge uppfattningar av vad som hjälpt dem i inlärningen.
Jenny Edler Wirén, Mjölby kommun
Det fanns ett behov hos sfi-lärarna av mer kunskap om hur de kan arbeta med uttalsundervisning hos vuxna andraspråksinlärare. Studien är vetenskapligt förankrad i svensk och internationell forskning som visar att explicit undervisning och individuell feedback hjälper inlärare att erövra ett begripligt uttal, vilket bör vara målet med uttals-undervisningen. Vi har tillsammans diskuterat hur man kan implementera övningar på uttalet i undervisningen och lärarna har utifrån samtalen gjort praktiska uttalsövningar i klassrummen.
Elisabeth Zetterholm, LiU, och lärare i sfi på Kinda kommun
Språkutvecklare på Arbetsmarknadscentrum i Linköpings kommun jobbar i ett ESF-projekt där vi åker ut till arbetsplatser och språkutvecklar både individerna och arbetsplatsen. Vi samverkar även med andra såsom CFV. Oftast läser deltagarna SFI halva dagen och har praktik den andra halvan av dagen.
Corina Larsson, Linköpings kommun
Att förstå texter i alla ämnen är utmanande för många elever. Detta gäller inte minst de elever som har ett annat modersmål än svenska och varit några få år i Sverige. Inom matematiken kan eleverna ofta utföra taloperationer på ett bra sätt, men när de ska lösa textproblem så blir det svårt. I presentationen presenterar vi den första fasen i ett projekt som syftar till att utveckla ett språk-utvecklande arbetssätt inom matematikunder-visningen i årskurs f-3. Vi beskriver processen och hur vi utvecklat en mini-screeningsmetod för att få underlag och insikter till kommande undervisningsinsats.
Åsa Elwér, Linköpings universitet
I ett samarbete mellan Linköpings universitet och två lärare från Mjölby kommun genomfördes en Learning study om bråkundervisning. I förtestet framgick att eleverna hade flera svårigheter rörande sin förståelse av bråk, bland annat hade de svårt att placera in bråk på en tallinje och att skapa likvärdiga bråk. Baserat på elevernas identifierade utmaningar designades två lektioner. Dessa utprovades först i en klass för att sedan reviders och genomföras i ytterligare två elevgrupper.
Anja Thorsten och Cecilia Sveider från LiU, Annelie Mohlin och Emma Forsén från Mjölby kommun
I årkurs F-9 har vi gjort en kartläggning och analys av elevernas matematiska kunnande. Det har då framkommit att eleverna generellt faller på problemlösning. För att hitta metoder och arbetssätt som är gynnsamma för elevernas utveckling inom området har vi valt att genom t ex klassrumsobservationer, kollegialt lärande och metodiskt arbete försöka identifiera vad vi kan utveckla och göra annorlunda för att höja elevernas resultat.
Maria Rosén och Ellen Karlsson, Vittra Röda skola, Norrköpings kommun.
Vi undersöker hur elever uppfattar och tolkar återkopplingen i matematik och SO-ämnen. Vi har använt oss av chatintervjuer och/eller fysiska intervjuer med 45 elever från fyra högstadieskolor samt observation av deras digitala ämnesrum. Verksamhetsteori används som teoretiskt perspektiv och analysredskap. Vi har nu i juni avslutat datainsamlingen och kommer att presentera tentativa resultat på konferensen.
Annika Karlsson, FoU, Utbildningskontoret Norrköpings kommun och Agneta Grönlund, Linköpings universitet.
Inom min learning study utförde jag pedagogiken aktiv skola och pedagogiskt schema. Jag testade elevers koncentrationsförmåga före aktivering och efter, utifrån metoden bryt men inte avbryt. Eleverna fick också arbeta med kritiska aspekter de behövde stärkas i med hjälp av variansanalys. Eleverna stärkte sin koncentration 20-40%. De upplevde sig också mer vakna och alerta, än tidigare lektioner utan bryt men inte avbryt.
Karin Malmquist, Linköpings kommun
Lärare har ett undervisningsuppdrag som ska tillgodose samtliga elevers utveckling. Sällan prioriteras de elever som uppnår högre betyg som C och B i klassrumsarbetet. Det behövs därmed någon form av verksamhet där elever som strävar efter höga betyg kan få stöd och ledning i ett mer avancerat arbete. I svenskämnet handlar det exempelvis om textanalys och formellt skrivande. Parallellt med detta upplever lärarstudenter och nyblivna lärare att det i lärarutbildningen behövs fler tillfällen att öva undervisning – i verkliga situationer med verkliga elever och utan att hela tiden blir bedömd.
Helen Winzell, Linköpings universitet
Projektet påbörjas höstterminen 2022 och presentationen fokuserar på hur tillgängliga lärmiljöer initialt förstås och definieras av projektdeltagarna samt vilka områden som identifieras som särskilt viktiga att arbeta vidare med. (Åtvidaberg, Finspång, Kinda)
Lina Lago, Linköpings universitet
Lärare på mellanstadiet i Mjölby arbetar i detta ULF-projekt med att öka kvaliteten på undervisningen i geografiämnet genom att utveckla exkursionsverksamhet. Kontakter med omgivande natur och samhälle är en del av uppdraget och det finns en omfattande internationell forskningslitteratur, som handlar om betydelser av sådana upplägg. Projektets utgår ifrån uppdraget och relevant forskningslitteratur för att identifiera centrala områden att ta sig an. Därpå genomfördes en genomgång av möjliga områden att förlägga verksamhet i utifrån en progression från årskurs fyra till sex. Inför hösten 2022 ska eleverna involveras i dessa upplägg för att skapa praktisk erfarenhet av dessa nya moment, som sätts i relation till uppdraget och den vetenskapliga grunden.
Anders Jidesjö, LiU, och medforskande lärare från Mjölby kommun
Projektet tar sin utgångspunkt i skärningspunkten mellan elevers kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmålet och den roll som Virtuell verklighet (VR) kan spela i en sådan undervisningskontext. På senare år har användningen av digitala resurser fått en alltmer framträdande roll i skola och undervisning. VR är ett exempel på en resurs som erbjuder intressanta potentialer för elevers kunskapsutveckling. Projektet bidar med kunskap som tar form genom en samskapandeprocess mellan forskare, lärare, elever och VR-designer.
Jeanette Sjöberg, Emma Edstrand, Sylvana Sofkova Hashemi, Högskolan i Halmstad
Hösten 2022 inleder vi projekt om undervisning i svenska som andraspråk (sva) för elever i år F-6. Projektet kommer att genomföras tillsammans med skolans förstelärargrupp. Lärarna och rektorerna på skolan önskar utveckla sva-undervisningen på skolan då det finns ett stort antal elever med ett annat förstaspråk än svenska som behöver extra stöd. Projektet kommer att ha ett särskilt fokus mot undervisning som berör läsförståelse av olika typer av texter. Vi kommer tillsammans att diskutera aktuell forskning och didaktiska överväganden i undervisningen.
Elisabeth Zetterholm, LiU, och lärare från Norra skolan i Motala kommun
Det övergripande syftet är att bidra till ökad läsförmåga, framför allt hos pojkar i Finspångs kommun. Projektet, som startar hösten 2022, kommer beskriva och analysera en anpassning av läsundervisning i f-3 med utgångspunkt i pojkars behov. Vi kommer att intervjua elever och lärare och observera klassrumssituationer. I den andra delen planerar och genomförs anpassningar av lärare i sin egen klass utifrån vad som kommer fram under intervjuer och observationer. I den tredje delen kommer vi att utvärdera effekterna av den anpassade undervisningen som vi har genomfört. För att utvärdera om undervisningen har någon effekt kommer eleverna i slutet av projektet genomföra en förmätning och en eftermätning.
Ulrika Andersson och Stefan Gustafson från LiU samt lärare från Finspångs kommun
Presentationen kommer redogöra för hur skolbibliotikarier kan bli bli delaktig i läsningen i alla klasser. Aktiviteter utanför undervisningen som har genomförts är bland annat "läsmärken", bokbytardagar och berättarlektioner.
Ida Arlid Weyde, Norrköpings kommun
Anders Pantzar och Karl Johan Sjödin, Utbildningschefer i Finspångs respektive Åtvidabergs Kommun, presenterar hur man arbetar med skolutveckling i sina organisationer. Detta bland annat utifrån Finspångs erfarenheter av Skolverkets projekt "Samverkan för bästa skola" och det omtag man gjort i Åtvidaberg av sitt systematiska kvalitetsarbete.
Elisabet Nihlfors är professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap och har stor erfarenhet av att leda skolutveckling. Hon kommer under presentationen att belysa följande område:
Elisabet Nihlfors, Uppsala universitet
