Hem

Digital välfärdsteknik i äldreomsorg - nya arbetsverktyg och kompetensbehov

Kvinna visar äldre man hur man använder en läsplatta.
  iStock/Daniel de la Hoz

Den här utbildningen ökar din kunskap om vilken digital välfärdsteknik som finns inom äldreomsorgen idag och hur tekniken kan komma till nytta. Du får också en förståelse för de potentiella problem och etiska dilemman som kan uppstå. 

Målgrupp

Utbildningen passar dig som vill öka din kompetens i de viktiga frågor som följer på den välfärdstekniska utvecklingen inom äldreomsorgen. Du kan både vara anställd som chef eller annan personal.  

Om utbildningen

Äldreomsorgen befinner sig mitt i en stark digitaliseringsprocess och behovet av ökad kompetens i denna fråga har pekats ut som ett nationellt viktigt utvecklingsområde av bland annat Statens Kommuner och Regioner. I den här utbildningen får du fokusera på hur digital välfärdsteknik kan komma till nytta för vårdgivande personal inom äldreomsorgen, exempelvis hur surfplattor kan användas för att underlätta kommunikationen med äldre och anhöriga, och hur robotdjur kan användas som sällskap och samtalsämne. Samma teknik kan också skapa problem om de används som ersättning för mellanmänskliga möten. Andra exempel på digital välfärdsteknik är tillsynskameror och automatiska larm, hygienrobotar och läkemedelsautomater. Under samlingsbegreppet digital välfärdsteknik tar denna kurs sig an de tekniska verktygen som finns på marknaden idag och diskuterar viktiga frågor om kompetensbehov, etik, och ledning.

Utbildningen leds av Marcus Persson, som forskar om användandet av digitala arbetsredskap inom äldreomsorg vid LiU. 

Innehåll

Du lär dig:

  • Vilket befintligt utbud av digital välfärdsteknik som finns inom äldreomsorgen.
  • Hur digital välfärdsteknik påverkar arbetssätt och kompetensbehov inom äldreomsorgen.
  • Vilka etiska frågor som aktualiseras i och med användningen av digital välfärdsteknik.

Genomförande

Kursens innehåll består av fyra inspelade föreläsningar med tillhörande skriftliga uppgifter, och fyra lärarledda seminarier. Uppgifterna är obligatoriska och fungerar som underlag för seminariediskussioner. Uppgifterna ska utgår från egna erfarenheter och kurslitteratur, och ska bestå av 3-5 sidor text. Efter kursen erhåller du ett kursbevis.

Utbildningens innehåll

Tillfälle 1

Omvärldsanalys och verktygslåda

I den första föreläsningen presenteras det rika utbud av välfärdsteknologiska produkter som idag finns på marknaden. Vi visar på bredden och fördjupar oss i några exempel. Syftet är att få en överblick av den digitala verktygslåda som finns tillgänglig.

Uppgifter

  • Välj ut 1-3 välfärdstekniska produkter som du har erfarenhet av. Beskriv redskapen och hur verktygen används i din verksamhet.
  • Välj även ut 1-3 välfärdstekniska produkter som du är intresserad av men inte använder i dagsläget och diskutera potentiella nyttoeffekter och risker du tänker kan uppstå i din verksamhet.

Tillfälle 2

Nya verktyg – nya arbetssätt

I den andra föreläsningen diskuterar vi hur nya arbetsredskap (välfärdstekniska produkter) påverkar personalens arbetssätt. Vi diskuterar både generella som specifika förändringar i detta avseende, beroende på vilka välfärdstekniska redskap som används. Bland annat diskuterar vi individanpassning, kompetenser och emotioner.

Uppgift

  • Välj ut tre välfärdstekniska produkter (som du har erfarenhet eller är intresserad av). Diskutera utifrån begreppet kompetens hur du arbetar (eller skulle vilja arbeta med dessa) i specifika situationer, exempelvis vid måltid, läggning, anhörighetsbesök. Vad ser du för möjligheter och hinder? Vad tror du dessa verktyg kan väcka för känslor hos andra (och dig själv)?  

Tillfälle 3

Etiska frågor

I den tredje föreläsningen belyser vi viktiga etiska frågor som kan aktualiseras i och med användningen av välfärdstekniska verktyg. Olika verktyg väcker olika etiska dilemman, vilket vi diskuterar både generellt och kopplat till specifika verktyg och situationer i omsorgsarbetet. Bland annat berör vi frågor som vita lögner, integritet, värdighet, konflikter, samt relaterar dessa till övergripande direktiv och policys.

Uppgift

  •  Identifiera tre etiska dilemman som du själv har erfarenhet av eller som du kan förutse i relation till specifika välfärdstekniska redskap. Beskriv det etiska dilemmat i relation till specifika situationer, vilka aktörer som upplever dilemmat, potentiella konsekvenser av dilemmat, samt hur dilemmat kan hanteras praktiskt?

Tillfälle 4

Implementering och förvaltning av kunskap

Den fjärde och sista föreläsningen belyser organisatoriska villkor och behov för att skapa hållbara system av kompetensförsörjning. Vi diskuterar olika scenarier utifrån både risker och möjlighet. Bland annat diskuterar vi teknikens möjliggörande av att frigöra resurser och hur dessa resurser ska kunna nyttiggöras i verksamheten.

Uppgift

  • Utgå från din egen verksamhet och reflektera över hur ni på bästa sätt skulle kunna ta er an implementerandet av ett nytt välfärdstekniskt redskap. Diskutera vilka behov som finns, liksom problem och hinder. T.ex. vem har varit med i beslutet om inköp? Hur tas produkten emot och av vem? Vem ansvarar för information om redskapet? Hur organiseras det kollegiala lärandet? Hur följs eventuella problem och nyttoeffekter upp?

LiU:s forskning om digital välfärdsteknik 

Marcus Persson.

Robotdjur i demensvården

Hur kan robotdjur påverka samspelet och sociala relationer mellan personal och boende inom äldreomsorgen? Detta vill Marcus Persson svara på i sitt forskningsprojekt.
En robot som håller en handduk åt en äldre man.

Robotar i arbetslivet

I två forskningsprojekt undersöker vi hur relationer mellan människor och robotar görs meningsfulla och vilken betydelse det får för vårdpersonalens arbetsliv och arbetsmiljö.
Äldre man med VR-glasögon.

Teknik och emotioner i äldreomsorgen

Digitala arbetsredskap kan underlätta omsorgsarbetet för vårdgivare men också utmana traditionella omsorgsideal. Detta projekt undersöker hur vårdgivare hanterar sina känslor när de använder digital teknik i relation till omsorgstagare.

Kontakt

Kontakta oss, vi svarar gärna på dina frågor

• Kursansvarig – om utbildningens innehåll och form.
• Utbildningssamordnare – om praktiska frågor och administration.
• Projektledare – om övergripande frågor som ekonomi, avtal eller regelverk.

Projektledare

Fotografi av Viktor Vesterberg

Viktor Vesterberg

Universitetslektor, Docent

Kursansvarig

Fotografi av Marcus Persson

Marcus Persson

Universitetslektor

Utbildningssamordnare

Fotografi av Linda Uhrbom

Linda Uhrbom

Samordnare

Utbildningen ges av

Personer samtalar i industrimiljö

Avdelningen för pedagogik och sociologi (APS)

Ett hållbart arbete och arbetsliv är fokus för avdelningen med forskning och utbildning inom både pedagogik och sociologi. Avdelningens medarbetare forskar och undervisar bland annat om lärande, ledarskap, jämställdhet, hälsa och arbetsförhållanden.

Uppdragsutbildning vid LiU

Linköpings universitet erbjuder uppdragsutbildning till arbetsgivare som vill stärka sin verksamhet med ny kunskap, eller organisationer som vill ge arbetssökande möjlighet till kompetensutveckling.

Taggar