Video från seminariet den 12 mars 2020.
Från mitten av 1800-talet sker stora förändringar i det svenska samhället, folkskolereformen tar fart, industrialismen driver på, kampen för kvinnlig rösträtt vinner mark och inflyttningen till svenska städer är stor.
Under samma period bidrar flera pionjärer, däribland Ellen Key och Gregor Paulsson, på olika sätt till en demokratisk utveckling där design har en roll.
– Retoriken hos de tongivande pionjärerna är inte sällan radikal och rimmar illa med vår bild av en saklig, nedtonad funktionalism. Det fanns en paradox att i en demokratisk anda vilja förbättra för flertalet, men utifrån ett ovanifrånperspektiv med en ibland elitistisk människosyn, säger Anna Ingemark, lektor i konstvetenskap och visuell kommunikation vid Linköpings universitet, om den tidens diskurs.
I Sverige har design med användaren i centrum fått en stark ställning.
– De idéer om deltagande och demokrati som över tid inbäddats i den skandinaviska designtraditionen, är lika aktuella att kritiskt granska idag som de var för 100 år sedan, förklarar Maria Göransdotter, lärare i designhistoria och designteori vid Designhögskolan vid Umeå universitet.
Under 1900-talet har både programskrifter och politik definierats och skrivits fram kring design och design har använts med politiska förtecken.
– Ta typografin som exempel. Den har i sig genomgått en demokratiseringsrevolution som många andra estetiskt drivna områden genom tekniska landvinningar. Men typografin har också använts för andra syften, för att framhäva och dölja politiska intentioner, säger Arina Stoenescu, universitetsadjunkt i förlagskunskap vid Stockholms universitet och i medieteknik med inriktning mot typografi och visuell kommunikation på Södertörns högskola.
– Design är ett viktigt samhällsverktyg som påverkar våra dagliga liv, till exempel saker som självförverkligande, kreativitet och valmöjligheter. Det är också ett viktigt politiskt verktyg, något som ofta förbises i designdiskursen, säger Astrid Skjerven, professor i designteori vid OsloMet – Storbyuniversitetet.
Som exempel på detta nämner Astrid Skjerven att designern Victor Papaneks uppmärksammade arbete för Unesco går i en nykolonialistisk anda.
Paneldeltagare
Maria Göransdotter är lärare i designhistoria och designteori vid Designhögskolan, Umeå universitet. Hennes arbete fokuserar hur en historisk förståelse av idéer om design och samhälle kan bidra med kritiska perspektiv i utvecklingen av samtida (och framtida) designande. Hon är aktuell med avhandlingen Transitional design histories.
Anna Ingemark är lektor i konstvetenskap och visuell kommunikation vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör främst den gestaltade miljöns diskurser ur ett historiskt och samtida perspektiv. Hon skriver just nu om den tidiga modernismens radikala arkitekturdiskurs.
Astrid Skjerven är professor i designteori vid OsloMet – Storbyuniversitetet. Hennes intresseområden är vardagens estetik, relationerna mellan kultur och hållbarhet och nordisk design. Hon är aktuell med två böcker, en om nordisk design i ett globalt perspektiv, och en om kön och hållbarhet, som ges ut 2022.
Arina Stoenescu är universitetsadjunkt i förlagskunskap vid Stockholms universitet och i medieteknik med inriktning mot typografi och visuell kommunikation på Södertörns högskola. Hon driver mikroförlaget pionier press som är profilerat på utgivning av tvåspråkiga barnböcker. Just nu är hon doktorand i bokhistoria vid Lunds universitet där hon skriver på avhandlingen Typography and Politics in Communist Romania 1948–1989.
Love Jönsson är museichef på Rian designmuseum i Falkenberg. Rian designmuseum kommer under våren 2021 visa utställningen Det textila är politiskt, med fanor, bildvävar och broderier från de senaste hundra åren som på olika vis ger uttryck för engagemang och en vilja till förändring.
Seminarieserien är ett arrangemang av Linköpings universitet i samarbete med SVID, Svenska designsällskapet och Svensk Form.
Läs mer om seminarieserien Hundra år av design och demokrati.
