Övningsskolor för Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6

Bakgrund

Det finns behov av en ökad samverkan mellan verksamma lärare och lärarstudenter. Projektet möjliggör att lärarstudenter får mer inblick i lärares arbete och utveckling av undervisningen genom ett professionellt lärande. Linköpings universitet, och de kommuner som har övningsskolor knutna till LiU, kommer därför att genomföra ett projekt där handledare och studenter samverkar runt en aktuell fråga. Som metod för detta används Lesson study. Det är en metod där ett lärarlag genomför en mindre studie i vilken de fokuserar på hur de bäst kan undervisa om ett avgränsat undervisningsinnehåll – ett lärandeobjekt de gemensamt väljer. Metoden är lämplig eftersom den 

• riktar in sig mot undervisning och lärande,
• utgår från faktiska behov i skolpraktiken,
• möjliggör utveckling och lärande för både lärare och lärarstudenter samt
• bygger på kollegiala analyser och diskussioner.

Syfte

Syftet är professionellt lärande, för både lärare och lärarstudenter, genom analys och diskussion med mål att utveckla undervisningen.

Lärarstudenterna kommer att genomföra en Lesson study tillsammans med sina handledare på övningsskolan. Varje Lesson study genomförs i två cykler runt ett lärandeobjekt i en arbetsgrupp med ca tre lärare och tre lärarstudenter.

Lärandeobjekt:

1. Förtest
2. Analys
3, 6. Lektion
4, 7. Eftertest
5, 8. Analys

”[…] de skolsystem i världen som presterar bäst har insett att det bara går att förbättra barns och elevers resultat genom att förbättra undervisningen. […] i de bästa systemen kan lärare utveckla kunskap genom att planera tillsammans, observera, ifrågasätta och hjälpa varandra att bli bättre.” (Barber & Mourshed, 2007 i Skolverket, 2020 s.68)

Föreläsningarna kommer att vara inspelade så att ni själva i gruppen kan hitta lämpliga tider att se filmerna samt genomföra momenten. Det är dock viktigt att flödet och tidsplanen följs. Lektion 1 och 2 genomförs i olika elevgrupper, antingen i parallellklasser eller i halvklass. Ännu mer detaljerad information kring varje del kommer framöver. 

Innan vfu-perioden

V. 42 måndag 18 oktober klockan 14.30–16.30: Introduktionsföreläsning
Introduktionsföreläsning med Anja Thorsten.
Lina och Patrik berättar om sina tankar kring projektets lärandemöjligheter. Arbete i arbetsgruppen kring vad undervisningen ska fokusera (lärandeobjekt) i ämnet svenska. Undervisningen genomförs i en eller flera av arbetsgruppens klasser.
Lärandeobjekt: Skriva mening med stor bokstav och punkt.

V. 42-43: Genomföra förtest med aktuella elever (handledare).
Förtest: Alla elever skriver en text/använda texter som ändå skrivs.

V. 43: Kort föreläsning. Analys av förtest samt planering av lektion 1 i arbetsgruppen.
Dags att planera undervisningen, föreläsning med Anja Torsten.
Elevernas texter analyseras avseende stor bokstav och punkt. Lektion 1 om att skriva meningar planeras.

V. 45: Handledaren/handledarna genomför och filmar lektion 1 samt gör eftertest.
Eftertest: Nya texter från elevgrupp 1.

V. 45 tisdag 9 november klockan 15.00–16.30: Digital introduktion till hela vfu-perioden för studenter och handledare.
Annika Mindedal, kursansvarig, via denna Zoom-länk.

Under vfu-perioden

V. 46: Analysera, diskutera och revidera
Analysera och diskutera lektion 1 samt revidera lektionen utefter vad som framkommer på elevers test och av arbetsgruppens diskussion, cirka 2 tim (studenter + handledare). Elevernas texter och den genomförda lektionen analyseras. Lektionen revideras.

V. 47: Handledare eller student genomför lektion 2 samt eftertest med annan elevgrupp.
Den reviderade lektionen genomförs i elevgrupp 2. Eftertest: Nya texter från elevgrupp 2.

V. 48: Arbetsgruppen analyserar och diskuterar resultaten av undervisningen.
Analys av om undervisningen har förbättrat elevernas förmåga att skriva meningar med stor bokstav och punkt. Samtalet filmas eventuellt.

Efter vfu-perioden

V. 49/50: Redovisning av Lesson study och vfu-uppgiften för studenterna på Campus.
Projektet följs upp och utvärderas av LiU. Enkät till handledare och studenter. Eventuellt även några intervjuer. Med hopp om ett gemensamt lärande för såväl studenter som verksamma lärare!

Rektors uppgift

• Förankra uppdraget hos handledarna genom att dela detta informationsbrev och visa kommande inspirationsfilm från det första pilotprojektet.
• Om möjligt låta projektet ingå i handledarnas kompetensutvecklingstid.
• Lägga in tider för träffarna i kalendariet för höstterminen.

Handledares utökade uppgift 

• Ta del av informationen som kommer i augusti/september.
• Delta vid träffarna samt genomföra de olika momenten i Lesson study, utöver att delta vid den ordinarie kursintroduktionen för vfu-perioden.
• Handledaren får ersättning för ytterligare två dagar (förutom de 15 som ingår i vfu-perioden)

Annika Mindedal, kursansvarig, epost: annika.mindedal@liu.se, telefon: 013-28 20 26

Anja Thorsten, projektansvarig, e-post: anja.thorsten@liu.se, telefon: 013-28 13 64

Lina Rahm, verksamhetsområdeschef Linköpings kommun, e-post: lina.rahm@utb.linkoping.se

Patrik Landström, verksamhetsområdeschef Linköpings kommun, e-post: patrik.landstrom@utb.linkoping.se

I samband med VFU-perioden i svenska, vecka 46-48, kommer studenterna att genomföra en Lesson study i grupper. Studenterna inleder med att kontakta sina handledare i god tid för att göra upp en plan för hur både Lesson study samt de ordinarie VFU-uppgifterna ska genomföras.

• Alternativ 1: Studenter och handledare genomför projektet tillsammans enligt nedanstående instruktioner. 2-3 studenter med sina respektive handledare ingår i varje grupp.
• Alternativ 2: Studenterna tar huvudansvar för alla steg i projektet. Studenterna kontaktar handledaren inför VFU:n för att få information om vilket ämnesområde/lektionsserie samt lärandeobjekt som kan vara lämpligt att förbereda. Lärandeobjektet ingår med fördel i lektionsserien. Studenterna, som är placerade på samma skola, förbereder och genomför tillsammans enligt instruktionerna. En eller flera handledare agerar om möjligt bollplank och ger återkoppling till gruppen under VFU-perioden, som en del av den ordinarie handledningen.

Börja med att planera in tider för de gemensamma mötena samt övriga moment. Ni väljer själva om ni har en lite förlängd eller en mer komprimerad process. Det innebär att ni kan till exempel ha era möten mellan vecka 40 och 48 eller mer komprimerat mellan vecka 45 och 48.

• Gruppmöte 1: 2 timmar. Måndag 18 oktober kl 14.30-16.30. Tiden kan ändras om det passar gruppen bättre. Ni kan också välja att se den inspelade filmen enskilt och sedan ha ett gemensamt möte som då blir något kortare. Detsamma gäller för gruppmöte 2.
• Gruppmöte 2: 2 timmar. Mötet är inplanerat till torsdagen den 28 oktober kl 14.30-16.30, men kan läggas en annan tid om det passar hela gruppen bättre.
• Gruppmöte 3: 2 timmar. Vecka 45-47. Ni väljer tid.
• Gruppmöte 4: 1 timma. Vecka 47-48. Ni väljer tid.

Mötena äger rum på övningsskolan, om inte hela gruppen bestämmer något annat. På varje möte väljer ni vem som är ordförande och vem som är sekreterare.

Föreläsning 1: Introduktion Lesson study, Anja Thorsten

Föreläsning 2: Lesson study, Anja Thorsten

1. Se föreläsning 1 och 2
2. Bestäm vem som är mötesledare och vem som föra anteckningar.
3. Välj i vilka två elevgrupper ni ska genomföra er Lesson study. Det kan vara till exempel i två klasser eller i två halvklasser. Ni kommer att ha samma lärandeobjekt i båda grupperna.
4. Välj lärandeobjekt. Välj ett lärandeobjekt som ni ändå skulle undervisa om i ämnet svenska under den här perioden. Det ska vara något som ni tycker kan vara svårt att undervisa om och svårt för eleverna att lära sig. Tänk på att ni ska kunna genomföra en lektion om lärandeobjektet. Lektionen kommer att genomföras i två olika undervisningsgrupper, vid två olika tillfällen. Ni kan se lektionen som en fristående lektion eller som en introduktionslektion till ett arbetsområde. När ni har valt lärandeobjektet diskuterar ni vad ni vill att eleverna ska lära sig och vad det innebär att kunna detta. Hur syns/ märks det att någon kan detta? Fundera på vilka kunskapsmässiga utmaningar eleverna kan ha i relation till det valda lärandeobjektet.
5. Planera förtest. Förtestet är till för att ta reda på hur eleverna spontant hanterar lärandeobjektet. Ni ska inte bara undersöka om eleverna förstår, utan framför allt hur de förstår och hanterar lärandeobjektet. Välj en form som fångar det aktuella kunnandet. Tänk på att skapa en bedömningsform som gör att ni kan få syn på de kunskapsmässiga utmaningarna. Ni kan använda er av till exempel:

• Observationer av hur eleverna gör, pratar
• Uppgifter (tex skrivuppgift, läsförståelseuppgift)
• Någon form av prov/test

Genomförande av förtest

Vecka 40-46. Genomför förtestet i båda grupperna innan ni har nästa möte.

1. Se föreläsning 2
2. Bestäm vem som är mötesledare och vem som för anteckningar.
3. Analysera förtest. Vid analysen av förtestet ligger fokus på att söka efter hur eleverna förstår lärandeobjektet och vilka olika sätt de hanterar det på. Sätt er in i elevernas perspektiv och sök efter vad det finns för logik i deras sätt att göra eller säga. Vilken är deras naturliga attityd till lärandeobjektet? Deras spontana 
   förhållningssätt? Ni kan arbeta så här:
   • Läs igenom allt material, så att ni får en överblick. Dela eventuellt upp det mellan er. Notera sådant som är intressant.
   • Börja med att sortera ut vilka som kan det ni eftersöker och hur de gör.
   • Titta närmare på de som gör på andra sätt. Vilka sätt ser ni? Försök att hitta vilka svårigheter som framkommer och notera dessa. Försök att förstå elevernas logik. Titta inte bara på om de kan, utan titta snarare på hur de gör när de inte kan (ännu).
   • Beskriv de kunskapsmässiga utmaningar ni identifierar.
4. Beskriv kritiska aspekter. Baserat på de svårigheter ni ser, så beskriver ni kritiska aspekter. De kritiska aspekterna ska beskriva och specificera vad ni vill att eleverna ska lära sig, dvs vad ni vill att de ska förstå och kunna efter lektionen. De är direkt kopplade till det specifika lärandeobjektet (inte på andra faktorer i undervisningen).
5. Planera lektion 1. Utgå från de kritiska aspekterna och planera hur ni kan undervisa så att eleverna lär sig det ni vill. Tänk på att välja aktiviteter och exempel som gör att kritiska aspekter blir synliggjorda i undervisningen. Tänk också på att skapa aktiviteter som är engagerande för den valda årskursen. Fundera över vilka sociala och emotionella utmaningar som kan uppstå under lektionen. Det kan handla om samarbete och interaktion, talutrymme, elevers rörelsebehov, koncentration, elever som har svårt att komma igång mm. Beskriv hur ni ska förebygga och hantera dessa utmaningar.
6. Välj vem som genomför lektion 1. Det kan vara en lärare eller lärarstudent, eller båda tillsammans. Vem som genomför lektionen beror på vad som är smidigt tidsmässigt och vem som vill genomföra den första lektionen. 

Genomför lektion 1 och eftertest

Vecka 45-47. Innan nästa möte genomför en lärare och/eller lärarstudent lektionen i en av elevgrupperna. Om det är möjligt är det bra om de andra kan delta som observatörer. Filma lektionen så att ni sedan kan titta på den tillsammans. 

Genomför eftertestet med eleverna som har deltagit i lektion 1. Det ska vara samma som förtestet.

Analysera lektion 1, revidera den och planera lektion 2

1. Titta på filmen tillsammans. Diskutera följande frågor:
   
   • Fokus på lärandeobjektet och kunskapsmässiga utmaningar:
     • Lärde sig eleverna det vi ville?
     • Hur synliggörs de kritiska aspekterna? Har vi valt lämpliga aktiviteter för att eleverna ska lära sig det vi vill. Är de kopplade till de kritiska aspekterna?
     • Framkommer nya kunskapsmässiga utmaningar för eleverna?
     • Behöver vi ändra, ta bort eller lägga till kritiska aspekter?
     • Övrigt intressant
   • Fokus på sociala och emotionella utmaningar:
     
     • Uppstod de utmaningar vi trodde skulle uppstå? Vad beror det på?
     • Hur hanterades utmaningar som uppstod?
     • Vad kan vi lära oss? Vad tar vi med oss till nästa planering?
     • Övrigt intressant
2. Jämför förtestet och eftertestet. Har eleverna lärt sig det ni ville? Titta på vad som har utvecklats och vad som kanske inte har det. Koppla det till hur ni lade upp undervisningen.
3. Titta på förtestet för den nya elevgruppen (om ni inte analyserade det när ni analyserade förtest första gången). Använd det underlaget och er analys av lektion 1. Planera lektion 2 genom att revidera lektion 1. Ibland handlar det om mindre revideringar, men det kan också vara så att ni vill testa ett helt annat sätt att undervisa på, för att se hur det påverkar elevernas lärande. Ni väljer själva hur stora skillnader det är mellan de båda lektionerna.

Genomför lektion 2

Vecka 47-48. Innan nästa möte genomför en lärare och/eller lärarstudent lektionen i en av elevgrupperna. Om det är möjligt är det bra om de andra kan delta som observatörer. Filma lektionen så att ni sedan kan titta på den tillsammans.

Genomför eftertestet med eleverna som har deltagit i lektion 1. Det ska vara samma som förtestet.

1. Analysera lektion 2 på samma sätt som ni analyserade lektion 1 (se ovan).
2. Titta på skillnader mellan lektion 1 och lektion 2 och möjliga orsaker till hur det påverkar elevernas lärande.
3. Dra slutsatser om vad ni har lärt er av projektet avseende följande:
• Elevers kunnande avseende lärandeobjektet
• Undervisning om lärandeobjektet
• Hantering av kunskapsmässiga, sociala och emotionella utmaningar
• Reflektioner avseende undervisning och lärande mer generellt
• Reflektioner runt processen av att delta i Lesson study tillsammans