Inom Biopsykosocial obstetrik och reproduktion forskar vi även kring nedsatt fertilitet och medicinska problem i havandeskapet, liksom hur mental och fysisk hälsa under graviditeten påverkar fostrets överlevnad och tillväxt och det födda barnets utveckling – från tidiga barnaår till vuxenliv.
Långtidsuppföljning av ägg- och spermiedonation i Sverige
Gunilla Sydsjös samtal med potentiella blivande föräldrar ärviktiga både kliniskt och i forskningen. Foto: Thor Balkhed
Detta är en multicenterstudie med sju deltagande IVF-kliniker: De är vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Universitetssjukhuset i Linköping, Universitetssjukhuset Örebro, Norrlands universitetssjukhus och Skånes universitetssjukhus i Malmö
Det övergripande målet med projektet är att studera både kort- och långsiktiga psykosociala konsekvenser av äggdonation (ÄD) och spermadonation (SD) för par som genomgår sådana behandlingar och barn som föds som resultat av dessa, samt för donatorer.
Medarbetare
Prof Claudia Lampic KI, Prof Agneta Skoog Svanberg Uppsala.
Surrogatfamiljer i Sverige
100 familjer som fått barn med hjälp av surrogat moderskap kommer att studeras med avseende på hälsa och föräldraskap. Start 2015.
Medarbetare
Claudia Lampic KI, Agneta Skoog Svanberg Uppsala.
Ensamstående kvinnor och barn
Register- och kliniska studier med start 2015.
Medarbetare
Claudia Lampic KI, Agneta Skoog Svanberg Uppsala.
Doktorand: Malin Lindell Pettersson
Reproduktiv och psykosocial hälsa hos personer med icke optimal födelsekaraktäristik
Att vara född med ett avvikande förlossningsutfall såsom tillväxthämning eller för prematurt har spekulerats leda till nedsatt reproduktion hos både män och kvinnor. Vi har visat att dessa utfall oftare upprepas i kommande generationer. Fortsatta studier inom området pågår. Icke optimal födelsekaraktäristik kan även ha långtids effekter och betydelse för utvecklande av sjuklighet – mental såväl som somatisk.
Medarbetare
Ann Josefsson, John Carstensen, Orvar Finnström, Mats Hammar, Marie Bladh, Heriberto Rodriguez-Martinez, Ina Marteinsdottir, Elvar Theodorsson.
Psykosocial hälsa under graviditet
Kvinnor hälsa under graviditet och familjebildning och dess effekter på kvinnan och familjen i ett långtid perspektiv har varit föremål för mitt forskningsintresse de senaste 30 åren. Vi följer kvinnor med förlossnings rädsla med syfte att studera graviditets - och förlossningsutfall hos kvinnor som har en svår förlossningsrädsla. Vi studerar även kejsarsnitt förlösta kvinnors sjuklighet och reproduktionsmönster i både kliniska material och i register.
I en långtids uppföljning av gravida kvinnor och deras barn studerar vi Stress under graviditet. Syfte att över längre tid genom att mäta stresshormonet kortisol i hår. Detta ger en möjlighet att få inblick i hur foster har det i relation till hur moderns situation och mentala hälsa Studien är ett samarbetsprojekt med psykiatriska kliniken och sker i Värnamo.
Medarbetare
Ann Josefsson, Marie Bladh, Ina Marteinsdottir, Elvar Theodorsson.
Doktorander: Louise Möller, Malin Lindell Pettersson.
Tidiga risk- och friskfaktorers betydelse för barns psykosociala hälsa – SESBiC studien
Att longitudinellt studera salutogena faktorers inverkan på under förskoleåren identifierade grupper av såväl hög-risk som låg-risk barn i en födelsekohort i södra Sverige. Att specifikt studera interaktion mellan genetiska och psykosociala risk och salutogena faktorer på den psykosociala utvecklingen i olika riskgrupper vid 3 månader, 3 år och 5,5, 12 år och vid 20 år.
Undersökningsgruppen bestod av samtliga barn som anmäldes till BVC från BB i Hässleholms och västra Blekinges sjukvårdsdistrikt under tiden 1 maj 1995 till 31 december 1996. Totalt 1723 personer, 53 % pojkar och 47 % flickor ingår i studien. Under 2016 följs alla deltagare upp på nytt.
Medarbetare
Carl-Göran Svedin, Lars Oreland, Sara Agnafors, Marie Bladh, Erika Comasco.
Barnets bästa, vuxnas reproduktiva rättigheter och välfärdsstatens ansvar.
Forskningsprojektet handlar om hur tillgång till assisterad befruktning regleras, och bör regleras, utifrån bedömningar av barnets bästa och sökandes potential som föräldrar. De övergripande frågeställningarna för projektet är på vilket sätt barns bästa tas och bör tas i beaktande vid assisterad befruktning och huruvida alla sökande par ges och bör ges behandling med assisterad befruktning oavsett om de bedöms vara lämpliga som föräldrar eller inte.
Medarbetare
Docent Judith Lind, Tema Barn, Professor Agneta Skoog Svanberg Uppsala.
