Fistel drabbar kvinnor i samband med långdragna förlossningar eller grova våldtäkter och innebär att det uppstår en förbindelse mellan slidan och urinblåsan eller slidan och ändtarmen. Förbindelsen leder till inkontinens, kvinnorna kan varken kontrollera urin eller avföring, vilket leder såväl till ett antal följdsjukdomar som till stort fysisk, psykiskt och socialt lidande. Uganda har en väl utbyggd sjukvård, framför allt i storstadsregionerna, men trots detta är uppkomsten av fistel i samband med förlossning bland den högsta i Afrika. Mellan 1,63 och 2,25 procent av kvinnorna i barnafödande ålder, 15-49 år, beräknas drabbas.
Betty Nannyonga, postdoktor vid LiU, och även verksam vid Makerere University i Kampala, Uganda och Martin Singull, biträdande professor i matematisk statistik vid Matematiska institutionen vid Linköpings universitet har nu publicerat en artikel i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE som visar var tillgängliga resurser kan göra mest nytta.
– Vi försöker matematisk modellera hur man ska förbygga (obstetrisk) fistel hos kvinnor som uppkommer vid långa värkarbeten under förlossningen. Detta är enormt viktigt i ett land som Uganda, säger Martin Singull.
Färre än väntat besöker klinikerna
Studien genomfördes med hjälp av data från Uganda Demographic Health Survey 2016. Uppgifterna kommer från 18 506 kvinnor i åldersgruppen 15-49 år i 15 regioner runt om i Uganda. På senare år har det inrättats speciella kliniker, Fistel camps, för att operera de drabbade kvinnorna, data från två av dessa, belägna i olika delar av landet, ingår också i studien.
Forskningen visar att det är betydligt färre kvinnor som har opererats vid någon av klinikerna än förväntat.
– Våra resultat visar att Uganda har en stor eftersläpning av kvinnor att behandla för fistel. För varje kvinna som har opererats borde minst åtta kvinnor till ha fått vård i den ena av de regioner vi undersökte, säger Betty Nannyonga.
Förebyggande mödravård mest effektivt
Forskarna har ställt investeringarna i resurser för att operera fler kvinnor i efterhand i relation till om motsvarande resurser användes för att ge kvinnorna tillgång till kvalificerad vård under graviditeten med möjlighet till kejsarsnitt där så krävs. För förutom att kvinnorna drabbas av fistel visar nämligen statistiken att enbart i 9 procent av fallen har barnet överlevt.
Resultatet av den matematiska modelleringen visar att antalet fistlar minskar snabbast om resurserna läggs på förebyggande mödravård och möjlighet för kvinnorna att föda barn på sjukhus.
I artikeln pekar de dock på ett antal svårigheter som bidrar till den förhållandevis höga frekvensen av fistel.
– Även om det finns kvalificerad hälso- och sjukvård i Uganda har de flesta kvinnor inte tillgång till kvalificerad mödravård under graviditeten. I vissa fall beror det på att det är långa avstånd till vården, att kvinnorna har brist på pengar och att de behöver tillstånd från sina män. Det hjälper inte att satsa pengar i hälsocentraler om kvinnorna inte kommer dit, säger Betty Nannyonga.
Regionala och sociala skillnader
Det finns dock stora regionala skillnader, det är dubbelt så hög sannolikhet att kvinnor i städer träffar en läkare jämfört med om de bor på landet, sannolikheten fördubblades om kvinnan har gymnasieutbildning och fördubblades ännu en gång om kvinnan har högre utbildning än gymnasiet. Även den sociala statusen spelade stor roll, ju sämre ekonomiskt ställt desto lägre sannolikhet att kvinnan träffar en läkare någon gång under graviditeten.
En ljusglimt är att statistiken visar en stadig ökning av andelen kvinnor som får kvalificerad vård under själva barnafödandet, dock baserat på statistik där kvinnorna fött levande barn, från 37 procent år 2001, till 42 procent år 2006, 58 procent 2011 och 74 procent 2016.
– Våra resultat visar att kvalificerad vård och kirurgi inte ensamt kan stoppa alla fall av fistel, det krävs även andra åtgärder, konstaterar Betty Nannyonga.
Forskningen har bland annat finansierats med medel från SIDA.
Modelling allocation of resources in prevention and control of obstetric fistula in Ugandan women, Betty K. Nannyonga, Martin Singull, PLOS ONE 2020, doi 10.1371/journal.pone.0238059
Läs mer om fistel, Läkare utan gränser