Unga som grupp löper en ökad risk för sexuell ohälsa i form av sexuellt överförbara sjukdomar, oplanerade graviditeter och sexuellt våld jämfört med andra åldersgrupper i samhället. Ungdomsmottagningar finns över hela Sverige och arbetar framför allt med den sexuella och psykiska hälsan hos unga i åldern 13–24 år.Sofia Hammarström. Foto Sofia Hammarström
– Problemet har dock varit att sexuell ohälsa hos de som besöker ungdomsmottagningar ofta förblir ouppmärksammad, eftersom unga sällan berättar om dessa erfarenheter i kontakt med hälso- och sjukvården och vårdpersonal inte regelbundet frågar om riskutsatthet och negativa sexuella erfarenheter, säger Sofia Hammarström, som nyligen lagt fram sin doktorsavhandling vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.
I sin avhandling har hon studerat hur man kan identifiera sexuellt riskutsatta unga och utvecklat en metod som hon har testat på tre ungdomsmottagningar. Metoden heter SEXIT och består av ett frågeformulär för besökare samt en utbildning och handbok för personal. Metoden innebär att unga som besöker ungdomsmottagningen får besvara ett formulär med frågor som man sedan samtalar om under besöket. Totalt 268 unga besökare besvarade formuläret under pilotstudien, och en betydande andel av besökarna berättade om flera olika riskfaktorer eller negativa erfarenheter. Metoden uppskattades av både personal och besökare. Av de unga svarade nästan nio av tio att frågorna var viktiga. Få upplevde att frågorna var obehagliga eller svåra att besvara.
– Besökarna jag intervjuat upplever att det är lättare att berätta om negativa eller tabubelagda upplevelser genom att fylla i ett formulär än att ta upp en fråga på eget initiativ. De tycker också det är viktigt att alla erbjuds frågorna, men att de är frivilliga att besvara. Det skapar transparens och signalerar till besökarna att ungdomsmottagningen är intresserad och redo att diskutera även svåra frågor, säger Sofia Hammarström.
En annan sak som betonades i intervjuerna var vikten av ett professionellt och icke-dömande bemötande från personalen i samband med potentiellt väldigt känsliga frågor.
Ur personalens perspektiv upplever man att arbetssättet har ökat både kvalitén och jämlikheten i vården, eftersom man nu ställer samma frågor till alla. Tidigare har dessa frågor endast kommit upp om besökaren initierat samtalet eller om det varit uppenbart att det finns problem, men med SEXIT uppmärksammas fler besökare i behov av vård eller stöd, inte minst eftersom formuläret samlar flera viktiga riskfaktorer i ett och samma formulär. Frågor om exempelvis erfarenhet av sex mot ersättning och våld upplevs som svåra att ta upp på ett bra sätt av både personal och unga. Ett formulär kan då underlätta kommunikationen dem emellan.
Stort intresse från ungdomsmottagningar
Under arbetet med avhandlingen har intresset från andra mottagningar vuxit sig allt starkare. Parallellt med sin forskning har Sofia Hammarström, i sin roll som utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen, vidareutvecklat och spridit metoden till andra. Ungdomsmottagningar i 11 av Sveriges 21 regioner har utbildats och det finns intresse även från andra verksamheter som arbetar med unga.
– Från implementeringsforskning vet vi att det är ovanligt att nya metoder implementeras så här snabbt inom hälso- och sjukvården. Jag ser det som ett kvitto på att metoden fungerar och uppfyller ett reellt behov i verksamheten, säger Sofia Hammarström.
Avhandlingen: "Identification of young people at risk of sexual ill health – implementing a new tool in youth clinics", Sofia Hammarström (2021), Linköpings universitet, Linköping University Medical Dissertations, ISSN 0345-0082 ; 1784
