17 september 2018

Homosexuella och heterosexuella par som har fått barn genom surrogatbehandling utomlands upplever inte förhöjda stressnivåer kopplade till sitt föräldraskap. Flertalet tycker att de kan vara öppna om barnets ursprung och bemöts väl i den svenska hälso- och sjukvården. Det visar en ny studie från LiU och Reproduktionsmedicinskt centrum vid Universitetssjukhuset i Linköping.

En nyfödd bebis som ligger under en filt.I studien har 30 familjer som har åkt utomlands och fått surrogatbehandling svarat på en enkätundersökning om sina erfarenheter. Foto: Istock

Surrogatmödraskap är en i många länder kontroversiell metod att få barn, som innebär att en annan kvinna väntar och föder barnet innan föräldraskapet övergår till det beställande paret. I Sverige är metoden förbjuden men en del svenska par åker utomlands och får behandlingen, främst till Indien och USA men också till Ryssland och Ukraina.

– Vi har saknat samlad kunskap om deras erfarenheter eftersom metoden inte erbjuds i Sverige. Men eftersom barnen nu växer upp i vårt land och går till skolan och hälso- och sjukvården här, tycker vi att det är viktigt att ta reda på familjens upplevelser, säger Gunilla Sydsjö, forskningsledare vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och professor i psykosocial obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet.

I studien svarar 30 familjer som har åkt utomlands och fått surrogatbehandling på en enkätundersökning om sina erfarenheter. Av dem är 18 heterosexuella par och 12 homosexuella par med gaypappor. I surrogatbehandlingen hade i vissa fall egna ägg och spermier använts och i andra fall donerade ägg och egna spermier.

Kunde vara öppna

Resultaten visade att alla par utom ett fortfarande levde tillsammans och hade ett barn i åldern 3 månader till 5 år.

– Stressnivåerna över föräldraskapet var relativt låga, både bland heterosexuella och homosexuella par. Speciellt upplevde gaypapporna att de kunde vara öppna om sitt barns ursprung, säger Gunilla Sydsjö. 

Nästan alla föräldrar var i sina kontakter med hälso- och sjukvården öppna om hur barnet hade kommit till. Gaypapporna var betydligt mer öppna i kontakter med BVC, förskolan och barnets fritidsaktiviteter än de heterosexuella paren var. En majoritet av gaypapporna uttryckte att de hade behandlats positivt eller som ”vilken annan förälder som helst”.

– Resultaten är positiva eftersom de tyder på att barn som kommit till genom surrogatmödraskap bemöts som alla andra och att deras föräldrar inte upplever ökad stress kopplat till att vara föräldrar. De upplever inte heller svårigheter i kontakt med vården, säger Gunilla Sydsjö. 

Socialt och ekonomiskt starka

Svaren kommer från par som varit positiva till att berätta om sina erfarenheter, vilket kan göra att negativa erfarenheter inte kommit fram. Det är också en socialt och ekonomiskt stark grupp föräldrar som svarat, som klarat att gå igenom en lång process utomlands, och kunnat betala de höga behandlingskostnaderna på mellan 500 000 och 1 miljon kronor, konstaterar forskarna.

Studien är genomförd i samarbete med Linköpings universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet.

 

Artikel: Cross‐border surrogacy – experiences of heterosexual and gay parents in Sweden, Gunilla Sydsjö, Agneta Skog Svanberg, Claudia Lampic, Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, publicerad 3 september, doi: 10.1111/aogs.13456.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.