Kan virtual reality-spel där motorik och ljuduppfattning är viktiga hjälpa autismforskningen framåt? Doktoranden Peter Bang hoppas det. Foto Anna Nilsen
– Nästan alla forskningsstudier hittar något som annorlunda i en autismhjärna jämfört med andra hjärnor, men studierna hittar olika saker. Kriterierna för autism är väldigt breda. Två personer med autism kan vara mycket olika när det gäller sådant som sociala och kommunikativa svårigheter och knappt ha några överlappande symtom alls, säger Kajsa Igelström.Kajsa Igelström. Foto Anna Nilsen
Dessutom finns en normal variation i befolkningen när det gäller funktionerna som påverkas vid autism. En del har mer och andra har mindre av de olika egenskaperna. Det finns med andra ord inte två tydligt åtskilda grupper – autistiska och icke-autistiska personer. Den insikten har påverkat Kajsa Igelströms forskning mycket. Under sin tid som postdoktor vid Princeton University i USA gjorde hon sin första autismstudie. När hon satte sig in i forskningen fastnade hon vid att det fanns mycket starka indikationer på att funktioner som har med sinnena och kroppsrörelser att göra är påverkade vid både autism, adhd och andra neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Tidigare forskning visade på skillnader i de delar av hjärnan som styr kroppens rörelser, alltså motoriken, och hur vi tolkar omvärlden genom hörsel, känsel, syn och de andra sinnena.
– Jag snöade in på att de här funktionerna är så grundläggande att det vore logiskt om de har direkt påverkan på allt annat. Man kan exempelvis inte ha ett fungerande kroppsspråk om man inte har fungerande motorik.
I stället för att titta på en grupp människor som fått en diagnos och jämföra den med en grupp som inte har det, utgår Kajsa Igelströms forskargrupp från vilka funktioner de är intresserade av att studera. De mäter funktioner som rör de olika sinnena och kroppsrörelser, eller sensomotoriska funktioner som de också kallas. Forskarna undersöker om det finns samband mellan dessa och de mer klassiska autismsymtomen som handlar om sociala och kommunikativa förmågor och kognitiv flexibilitet.
I sina första studier, som är på gång att publiceras, har de sett kopplingar mellan känslighet för vardagsljud och autistiska drag, som att vara mer rigid och ha kommunikativa och sociala svårigheter. Forskargruppen har också sett att ljudöverkänsligheten spelar stor roll för funktionsnedsättningen.
– När vi frågar personer med autism vad de lider av så är det inte ”jag känner mig rigid”, utan snarare ”miljön runt mig är för jobbig”, säger Kajsa Igelström.Forskarna vill skapa verklighetstrogna miljöer i virtual reality där försökspersonerna störs av ljud- och synintryck medan de gör kognitiva tester. Doktoranden Peter Bang testar utrustningen. Foto Anna Nilsen
I labbet arbetar forskargruppen nu med att sätta upp experiment med virtual reality (VR)-headset, där de kan simulera bild och ljud. De vill försöka undersöka hur ljudmiljön påverkar högre kognitiva funktioner, som uppmärksamhet och koncentration. Det finns många väletablerade tester där man vet vad som händer i hjärnan när den bearbetar olika intryck och som kan användas för att mäta sådant som arbetsminne, förmågan att fokusera stadigt på en uppgift eller om man uppfattar den melodi i språket som uttrycker om personen som talar är glad, arg eller ledsen.
– Lite längre fram vill vi skapa verklighetstrogna miljöer i VR. Den verkliga vardagen är oförutsägbar och det kanske gör det svårare för vissa hjärnor att hänga med. Kan vi efterlikna miljön i en kafeteria när försöksdeltagarna gör de kognitiva testerna? Jag tror att det är viktigt att få in mer ”kaos” i experimenten, men vi behöver ha exakt kontroll över ljud och andra stimuli för att kunna dra meningsfulla slutsatser om hjärnans funktion.
Att hon själv är autistisk fick hon veta som tonåring. Då fick hon det levererat till sig som en empatistörning och tyckte inte att det stämde.
– Jag hade en väldigt smal bild då av vad autism är. Det var först senare när jag behövde sätta mig in i forskningen om autismspektrum och hur det tar sig uttryck hos kvinnor som jag insåg hur olika det är för olika personer, säger Kajsa Igelström. Foto Anna Nilsen
Egenskaperna innebär både styrkor och utmaningar. En del av dragen som hon har mycket av, som detaljorientering, hyperlogiskt resonemang, analytisk förmåga och förmåga att hyperfokusera, tycker hon tjänar henne väl i rollen som forskare.
– Jag tror att jag också är mindre rädd för att välkomna neurologisk mångfald i min forskargrupp. Mångfald ger bättre diskussioner, fler perspektiv och kan göra forskningen bättre. Om jag inte själv hade vetat att neuropsykiatriska funktionsvariationer innebär en blandning av styrkor och svårigheter hade jag kanske inte vågat göra det. Min erfarenhet är att det handlar mycket om att ordna en miljö som fungerar för individen.
Hon hoppas att hennes forskning ska hjälpa oss förstå hur sensomotoriska funktioner skiljer sig mellan personer och hur störningar i dessa påverkar mer komplexa beteenden vid neuropsykiatriska tillstånd. Bättre kunskap skulle kunna ligga till grund för rekommendationer kring stöd för barn och vuxna.
– Det skulle gärna kunna få finnas stöd även för personer utan en autismdiagnos. I dag är det 1 eller 0 – antingen har du fått en diagnos, eller så anses du inte behöva något stöd alls – och så ser inte verkligheten ut.
Artikeln har publicerats i LiU Magasin nr 3/22.
