Kulturell kompetens för hälso- och sjukvårdspersonal

Bild på händer som håller i varsin pusselbit.
lev dolgachov

Sverige har blivit ett mer mångkulturellt samhälle de senaste decennierna pga. migration. Migranter har en högre andel ohälsa jämfört med övriga befolkningen i Sverige varför personal inom hälso-och sjukvården kommer att möta dessa personer. Svårigheter med att tillämpa ett personcentrerat arbetssätt i mötet mellan personal och patient kan uppkomma då olikheter i kultur och språk kan försvåra interaktionen och leda till missförstånd, vilket gör att insatserna inte blir kulturellt relevanta för den enskilde individen. Utveckling av kulturell kompetens hos personal kan vara ett sätt att hantera och överbrygga dessa svårigheter.

Kulturell kompetens innebär att personalen har en förståelse av att kulturen påverkar individens föreställningar och beteenden samt att personalen anpassar sina strategier för att arbeta effektivt med individer från olika kulturella bakgrunder. Utifrån studier med fokus på utveckling av den svenska versionen av bedömningsinstrumentet Kulturell kompetens Självskattning för personal (KKS) har användbarhet undersökts och psykometriska prövningar genomförts vilka genererat ett beprövat instrument som kan stödja personalens utveckling av kulturell kompetens. KKS syftar till att personal inom olika verksamheter som möter klienter med olika kulturella bakgrunder ska kunna få en uppfattning om sin egen kulturella kompetens. Instrumentet innehåller komponenterna Öppenhet och medvetenhet, Interaktionsfärdigheter och Organisatoriskt stöd baserat på 13 påståenden. Genom att ta ställning till dessa påståenden får personalen möjlighet att öka sin medvetenhet om den egna kulturella kompetensen i förhållande till patienter/klienter med olika kulturella bakgrunder. KKS kan också användas som underlag för utbildningsinsatser. Detta kan bidra till att de åtgärder och insatser som personal genomför blir personcentrerade och därmed påverka evidens vilket kan bidra till verksamhetens utveckling och effektivitet.

KKS är översatt och bearbetat av Jane Holstein, Gunilla Liedberg och Anette Kjellberg vid enheten för arbetsterapi, Linköpings Universitet. Det ursprungliga instrumentet heter Cultural Competence Assessment Instrument (CCAI-UIC) och är utvecklat vid Department of Occupational Therapy, University of Illinois at Chicago, USA av Suarez-Balcazar, Y., Balcazar, F., Taylor-Ritzler, T., Portillo, N., Rodakowski, J., Garcia-Ramirez, M., & Willis.

För att utveckla kulturell kompetens hos personal räcker det inte med tillgång till ett beprövat instrument utan det behövs även utbildningsinsatser. Idag saknas det utbildning för interprofessionella personalgrupper i Sverige inom kulturell kompetens och ett kommande forskningsprojekt kommer att utveckla och pröva en utbildning inom området.

Instrumentet innefattar komponenterna

  1. öppenhet och medvetenhet
  2. interaktionsfärdighet
  3. organisatoriskt stöd 

Fem tecknade figurer

Publicerade studier Visa/dölj innehåll

Kontakt Visa/dölj innehåll

Extern samarbetspartner Visa/dölj innehåll

Relaterad forskning Visa/dölj innehåll

Organisation Visa/dölj innehåll