Svårigheter med att tillämpa ett personcentrerat arbetssätt i mötet mellan personal och patient kan uppkomma då olikheter i kultur och språk kan försvåra interaktionen och leda till missförstånd, vilket gör att insatserna inte blir kulturellt relevanta för den enskilde individen. Utveckling av kulturell kompetens hos personal kan vara ett sätt att hantera och överbrygga dessa svårigheter.
Kulturell kompetens innebär att personalen har en förståelse av att kulturen påverkar individens föreställningar och beteenden samt att personalen anpassar sina strategier för att arbeta effektivt med individer från olika kulturella bakgrunder. Utifrån studier med fokus på utveckling av den svenska versionen av bedömningsinstrumentet Kulturell kompetens Självskattning för personal (KKS) har användbarhet undersökts och psykometriska prövningar genomförts vilka genererat ett beprövat instrument som kan stödja personalens utveckling av kulturell kompetens. KKS syftar till att personal inom olika verksamheter som möter klienter med olika kulturella bakgrunder ska kunna få en uppfattning om sin egen kulturella kompetens.
Instrumentet innehåller komponenterna Öppenhet och medvetenhet, Interaktionsfärdigheter och Organisatoriskt stöd baserat på 13 påståenden. Genom att ta ställning till dessa påståenden får personalen möjlighet att öka sin medvetenhet om den egna kulturella kompetensen i förhållande till patienter/klienter med olika kulturella bakgrunder. KKS kan också användas som underlag för utbildningsinsatser. Detta kan bidra till att de åtgärder och insatser som personal genomför blir personcentrerade och därmed påverka evidens vilket kan bidra till verksamhetens utveckling och effektivitet.
För att utveckla kulturell kompetens hos personal räcker det inte med tillgång till ett psykometriskt testat instrument utan det behövs också forskningsbaserad utbildning. Via en co-designmetodik har en utbildning för interprofessionella personalgrupper i Sverige utvecklats tillsammans med personal, patienter och forskare. Utbildningen heter ”Kulturell kompetens och dess praktiska tillämpning inom hälso- och sjukvård”. Den består av fyra kursmoduler 1) Kulturell kunskap, 2) Kulturellt resonemang, 3) Kulturell interaktion och 4) Kulturell kontext. Modulerna består av kursmål, kursinnehåll och lärandeaktiviteter och kan genomföras både digitalt och fysiskt.
Läs mer via Jane Holsteins e-publicerade avhandling Learning Cultural Competence – Self Assessment and Education.
