28 november 2019

Forskare vid LFV och LiU visade upp resultat från det gemensamma Automationsprogrammet under en heldag i Kista. Besökare från branschen fick diskutera med forskarna, ställa frågor och själva prova på några av tillämpningarna.

Jonas Lundberg
Jonas Lundberg visar visualiseringen av drönartrafiken över Norrköping. 
Automationsprogrammet finansieras via Trafikverkets forskningsmedel och har pågått sedan 2015.
Ett 15-tal forskare från LiU och LFV visade under dagen upp resultat och lösningar som kommit fram inom programmet, dels som en rapportering av första delen av Automationsprogrammen men även som en avspark inför nästa del.

Jonas Lundberg, forskare vid Avdelningen medie- och informationsteknik, LiU, visade bland annat upp sitt projekt UTM 50. Med hjälp av en visualisering visade han hur autonom drönartrafik skulle kunna se ut över Norrköpings stad - med de restriktioner på flygzoner som stadens flygplats ger upphov till.

Ökad förståelse

I en interaktiv karta kunde besökarna se var risken för kollisioner var hög och hur olika flyghöjder kunde lösa upp konflikterna. Drönarna genomförde tänkta leveranser från lager utplacerade över staden till mottagare i olika bostadsområden.

– Visualiseringen bidrar till förståelse för de problem som lätt uppstår när många drönare är i luften samtidigt. De matematiska modellerna kan sedan utnyttjas för att effektivisera den autonoma styrningen, en viss nivå av automation kommer att behövas när det kommer till trafikledningen av framtidens leveranser med drönare, sa Jonas Lundberg.

Logistik och optimering är andra viktiga forskningsområden. Hur kan man minska tiden i luften för flygplan med hjälp av smartare planering av start och landning? Och hur anpassar man denna planering till oförutsedda händelser och förseningar? LiU-forskarna Titiana Polishchuk och Valentin Polishchuk, Avdelningen kommunikations- och transportsystem, visade upp algoritmer för drönarsystem som kan hitta risker för kollisioner, automatiskt justera flygbanorna så att kollisioner undviks och samtidigt minimera kostnaderna för de förändrade rutterna.

Magnus Bång, Institutionen för datavetenskap, demonstrerade hur man genom att följa ögonrörelser kan detektera stress eller förlorat fokus. Systemet anpassar sedan vad som visas i flygledningssystemet så att användaren uppmärksammar förändringar eller faror på landningsbanan. Systemet både anpassar sig till operatörens förmåga och hjälper till att återställa förmågan till normal nivå.

Avspark inför nästa fas

Automationsprogrammet visar att den nya tekniken och förbättrade förutsättningar kan ge ett ökat stöd till många nyckelroller såsom flygledare, markpersonal och hamnbefäl. Detta allt eftersom drönare, AI och ny teknik tillsammans med allt högre beräkningskraft blir allt mer tillgängligt. Ambitionen i nästa del av Automationsprogrammet är både att utöka antalet tillämpningar och att överföra kunskaper mellan de olika trafikslagen, tåg, sjöfart och flyg. Det långsiktiga målet är att integrera de olika trafikslagen i ett gemensamt system för exempelvis styrning av multimodala transporter - transporter som utförs med flera olika sammanlänkade trafikslag.

Billy Josefsson, LFV och Martin Rantzer, LiUBilly Josefsson, LFV och Martin Rantzer, LiU Foto Jonas Akesson


Kontakt

Fler nyheter

Senaste nytt från LiU

Nätverk för att mäta enighet bland forskare växer

2023 gick LiU med i ett världsomspännande försöksprojekt för att mäta hur eniga forskare är i brännande vetenskapliga frågor. Efter ett lyckat test har antalet lärosäten som anmält intresse mer än fördubblats. Samtidigt har projektet sina kritiker.

Jonatan Forslund och Emma Lundberg står vid ett bord och tittar på materialprover.

Hundratals material – i ett och samma rum

I Linköpings universitets eget materialbibliotek finns möjlighet att lära sig mer om olika material, dess egenskaper – och hur de känns. Med över 1500 prover samlade i ett och samma rum ger det LiU:s studenter en stor fördel.

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.