07 juni 2021

Ett forskningsprojekt vid LiU har tilldelats medel från Forte för att undersöka varför det är så svårt att hitta nya familjehem.

Social kategorisering
För att god kvalitet ska kunna upprätthållas i familjehemsvården måste ett tillräckligt antal familjehem rekryteras och deras lämplighet säkerställas. Men bristen på familjehem gör detta svårt.  Fotograf: sal73it

Det är svårt att hitta familjehem till barn och unga som inte kan bo kvar hemma hos sina föräldrar. Det projekt som nu tilldelas pengar från Forte ska bland annat undersöka varför inte fler ansöker om att bli familjehem. Man ska också undersöka på vilka grunder som sökande familjer bedöms som lämpliga eller olämpliga och hur kommuner hanterar konkurrensen om familjehemmen.

-Att kunna rekrytera tillräckligt många lämpliga familjehem är avgörande för att kunna erbjuda familjehemsvård av god kvalitet för barn som placeras i samhällsvård. Därför är det här angelägna frågor att undersöka, säger universitetslektor Judith Lind, som leder forskningsprojektet ”Familjehem sökes. Rekrytering, bedömning och samverkan inom familjehemsvården”.

Projektet får medel inom ramen för utlysningen om tillämpad välfärdsforskning. Samma projekt har tidigare fått planeringsbidrag på en miljon kronor från Forte.


Relaterat innehåll

Två kvinnor inomhus

Dold marknad för barnavård i nytt ljus

Under 1900-talet fanns en marknad i Sverige där barn föddes och vårdades mot betalning. Forskarna Johanna Sköld och Johanna Sjöberg avslöjar hur kommersiella förlossningshem och barnpensionat fungerade parallellt med välfärdsstatens framväxt.

Pojke sitter vid fönster tillsammans med katt

Barnens rättigheter efter våld behöver stärkas

För barn som bor i skyddat boende efter att ha upplevt våld i hemmet blir det ofta svårt att träffa föräldern som utövat våld. Även barnens möjlighet att gå i skolan kan brista. Det visar ett projekt om att stärka barns rättigheter i skyddat boende.

Barn och förälder tillsammans framför en platta

Barnens skärmtid ökade under pandemin

Att barnen lagt mer tid på digitala medier under pandemin behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Vad de gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap. Det visar en forskare vid Linköpings universitet.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.

LiU:s rektor lyssnar på en konferens genom hörlurar i sällskap med andra.

LiU:s rektor med på konferensen Choose Europe

Rektor Jan-Ingvar Jönsson är i Frankrike på inbjudan av president Macron och EU:s ordförande Ursula von der Leyen för att diskutera Europas vetenskapliga ambitioner i det geopolitiska läget. En fråga är hur Europa kan attrahera amerikanska forskare.