Vuxenutbildningens marknadisering och dess konsekvenser

kvinna med surfplatta framför grupp av människor

I skuggan av talet om konsekvenserna av valfrihet och privata aktörer i ungdomsskolan har marknadiseringen inom vuxenutbildning fortskridit i det tysta. I detta projekt vill vi undersöka och analysera vad marknadiseringen inom vuxenutbildning inneburit för lärares arbete och profession, och elevers studiebanor.

Jämfört med gymnasieskolan, där ungefär var fjärde elev går på en fristående skola, är vuxenutbildningen än mer marknadiserad. Nästan hälften av alla kursdeltagare inom komvux studerar hos utbildningsanordnare som är icke-kommunala. Trots stort genomslag i vuxenutbildningen har forskning om marknadiseringens konsekvenser huvudsakligen rört förhållanden i grundskola och gymnasium. Vi saknar med andra ord kunskap om vad privatisering och konkurrensutsättning inneburit för lärare, studerande och andra som verkar inom vuxenutbildningen.

Det som gör komvux så viktigt att studera är att denna utbildningsform organiseras på ett annat sätt än grund- och gymnasieskolan. Där barn- och ungdomsskolans organisering bygger på fritt skolval och fast elevpeng, organiseras komvux istället kring upphandling, med kommunen som huvudman. Detta innebär bland annat att kommunen äger rätten och ansvaret att bestämma vilka kurser som ges, vilka anordnare som ska få uppdrag att genomföra utbildningen, var varje deltagare får studera och vilka som får förtur.

Upphandlingsprocessen påverkar

Kunskapslyftet 1997-2002 banade väg för de förändringar inom vuxenutbildningen som inneburit att många kommuner tillämpar en modell där privata anordnare genom upphandling konkurrerar om tidsbegränsade uppdrag. Tanken var att konkurrens mellan olika utbildningsanordnare skulle leda till såväl förnyelse som effektivitet. Kommunerna bestämmer själva om de vill behålla hela vuxenutbildningen i egen regi, till viss del, eller om all utbildning ska upphandlas i konkurrens. I upphandlingsprocessen är det som gäller bäst kvalitet för lägst pris. De som konkurrerar om anbuden kan vara allt från stora statsägda företag, privata anordnare, studieförbund, vuxenutbildning i kommunens regi eller folkhögskolor. Upphandlingen har stor betydelse för de som konkurrerar om uppdrag. Ofta är utbildningsuppdragen begränsade till två år med möjlighet till förlängning på upp till två år. Det påverkar kontinuitet och långsiktiga åtaganden, och rimligtvis påverkar det även lärare och studerande. Det har betydelse för lärare som inte vet om deras anställning finns kvar efter nästa upphandlingsomgång och för de vuxna studerande kan det innebära att de blir tvungna att byta skola och lärare mitt i en utbildning.

Syftet med vårt projekt är att undersöka och analysera hur organiseringen av komvux genom upphandling går till och hur den inverkar på lärares arbete och elevers studiebanor. Detta vill vi undersöka genom att studera vuxenutbildningen i sex olika kommuner, med varierad erfarenhet av upphandling. Vi kommer att, förutom intervjuer med politiker, förvaltningschefer och tjänstemän med ansvar för vuxenutbildningen och dess upphandling, och genom att titta på nationella policydokument och lokaler (t.ex. upphandlingsunderlag och anbud) vara nära verksamheter genom observationer, intervjuer och informella samtal med lärare, elever, studievägledare och rektorer/verksamhetsansvariga. Vi följer flera utbildningsanordnare, privata och kommunala.
Projektet genomförs dels med grund i finansiering från vetenskapsrådet, dels med finansiering från Linköpings universitet. Den senare finansieringen avser framförallt en doktorand vars fokus riktas mot upphandling och dess inverkan på lärares arbete och profession.

Finansiär: Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté, Linköpings universitet

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Forskare i projektet
Visa/dölj innehåll

Relaterad forskning
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll