Socialpsykologi med starkt fokus på gruppforskning

Mitt huvudsakliga forskningsområde finns inom det socialpsykologiska forskningsfältet med starkt fokus på gruppforskning. Att öka förståelsen för processer inom och mellan grupper och hur vi kan förstå vad som händer i en grupp när människor kommer samman i syfte att arbeta med en gemensam uppgift är de frågor som ligger till grund för mitt forskningsintresse. Jag intresserar mig främst för grupparbeten inom utbildningssystemet, från grundskola till höge utbildning.

Sedan 2013 är jag forskningsledare för ett forskningsprojekt om bedömning av kunskap och förmåga vid grupparbete. Jag forskar huvudsakligen på autentiska grupper i deras naturliga miljö, företrädesvis med hjälp av kvalitativa metoder, i synnerhet gruppobservation och fokusgrupper. Min vetenskapliga verksamhet är främst inriktad på ett antal forskningsområden med anknytning till grupper, grupprocesser, lärande och utbildning.

Dynamiska processer i arbetsgrupper 

I mitt avhandlingsarbete studerade jag dynamiska processer i arbetsgrupper. Ett huvudsakligt resultat från avhandlingen är en ny teoretisk modell för hur vi kan analysera och förstå grupprocesser vid arbete i grupp. Modellen benämns ”det periodiska systemet för förståelse av grupprocesser”. Förenklat handlar den om vad deltagare gör i gruppen och hur deltagarna gör det de gör. Modellen kopplar ihop grupprocesser med typ av uppgift och aktivitet i gruppen samt illustrerar olika sätt som grupper kan använda när de samarbetar för att lösa en gemensam uppgift. Den stöder också antagandet om att grupparbete inte är en enhetlig aktivitet utan förändras under arbetets gång samt att vissa arbetsformer passar bättre för vissa delar av grupparbete än andra. 

Användning av gruppmetodik inom utbildningsverksamhet  

Från att ha fokuserat på att förklara skeenden i grupparbeten övergick mitt intresse i högre grad till att handla om att tolka och förstå hur grupprocesserna konstrueras. Vad är det som gör att grupparbeten ibland fungerar bättre än andra gånger, är det något som kan påverkas och i så fall hur? Ett eftersatt område när det gäller gruppforskning överlag, och grupper i utbildningssammanhang i synnerhet, är deltagarperspektivet, vilket inspirerat mig till att utforska denna synvinkel, dvs. elevers och studenters samt lärares perspektiv på grupparbete. Denna forskning kan sammanfattas på följande sätt: Hur kan vi förstå vad som händer när människor möts i en grupp och arbeta tillsammans med en gemensam uppgift? 

Bedömning vid grupparbete 

I mötet med forskare vid konferenser och lärare ute på skolorna får jag ofta bekräftelse på att grupparbete upplevs som en pedagogisk metod som främjar elevers och studenters lärande. Samtidigt lyfts också lärarens upplevda svårighet att bedöma elevers och studenters kunskaper och förmågor när de arbetar i grupp, ”Hur kan vi bedöma individuell kunskap när eleverna arbetar i grupp?”, är frågan som ligger till grund för forskningsprojektet ”Bedömning av kunskap och förmåga vid grupparbete – en interventionsstudie i klassrummets vardagspraktik”. Det är ett ämnesövergripande samarbete med forskare från socialpsykologi och pedagogik där vi studerar bedömning av kunskap och förmåga vid grupparbete och om det är möjligt att med hjälp av en utbildningsinsats träna och utveckla lärares och elevers förmåga att bedöma. 

Problembaserat lärande 

Problembaserat lärande (PBL) är både en ideologi och en pedagogisk metod, men det är ofta lätt att beskriva PBL som metod och glömma betydelsen av ideologi. I min forskning använder jag en gruppsykologisk ansats i syfte att öka förståelsen för PBL samt lärarens roll som basgruppshandledare. För att tillföra kunskap och förståelse för vad som är det väsentliga bakom hög kvalitet i PBL har jag återigen vänt mitt fokus mot deltagarnas (både studenternas och handledarnas) erfarenheter och föreställningar om PBL, en aspekt som är sparsamt förekommande i forskning om PBL. Exempelvis har jag studerat den professionella yrkesrollen som universitetslärare vid problembaserat lärande (PBL) får och hur samarbete med andra kollegor kan fungera som incitament för vidareutveckling av rollen basgruppshandledare. En återkommande aspekt jag vill betona är vikten av att hålla fast vid filosofin och den pedagogiska idén bakom PBL, även när arbetet och processerna i gruppen inte fungerar optimalt. Under senare år har också samarbete med Dr. Sally Wiggins University of Strathclyde, School of Psychological Sciences and Health, GB, resulterat i forskning om PBL ur ett internationellt perspektiv. 

Forskningsperspektiv och metod 

Forskningsmetodologiskt tillhör jag främst den kvalitativa forskningstraditionen, även om det i min forskningsgärning finns inslag av flerfaldig forskningsstrategi/mixed methods-ansats. Forskning av komplexa fenomen, som exempelvis grupper och grupprocesser, grupparbete i utbildning och bedömning vid grupparbete förutsätter en öppenhet för en mångsidig forskningsstrategi, en variation av datainsamlingsmetoder samt möjliga nivåer att samla in data på. Mitt forskningsperspektiv är socialpsykologisk, främst gruppsykologiskt, dynamiskt och processinriktat och styrs av en humanistisk människosyn. I senare forskning har jag även använt mig av det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism för att synliggöra de sociala processer som lärare och elever är en del av och som påverkar deras kommunikation och handlingar i sociala situationer, exempelvis grupparbeten. Den gruppsykologiska ansatsen i kombination med symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv är användbara för att öka förståelsen för de fenomen som jag studerat och som beskrivs ovan. I projektet Bedömning vid grupparbete är Johnson och Johnson Social interdependence theory och Banduras Social kognitiva teori av specifikt intresse. Min forskning bedrivs huvudsakligen på autentiska grupper i sin naturliga miljö, exempelvis grupper i undervisningssituationer. Under mina fältarbeten har jag provat en mängd olika forskningsmetoder - till exempel gruppintervjuer, fokusgrupper, enkäter och i synnerhet gruppobservation. Analyser genomförs främst via kvalitativ innehålls- eller tematisk analys och med hjälp av Grounded theory. Dataprogram för kvalitativ analys såsom NUD*IST, Nvivo och nu senast MAXQDA är program som används vid analyser.

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2020

2019

Forskning
Visa/dölj innehåll

Utvalda publikationer
Visa/dölj innehåll

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2020

2019

Undervisning
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll

Samverkan

Samarbete LiU

Samverkar med Avdelningen för Pedagogik och Didaktik (PeDi) vid IBL, Liu både vad gäller forskning, undervisning och doktorander. 

Nationella samarbeten: 

Lunds Universitet, Socialhögskolan, Område: Handledning av gemensam doktorand, Maria Heintz.  Övrig deltagare Professor Kerstin Svensson. 

Internationella samarbeten: 

  • University of Strathclyde, School of Psychological Sciences and Health, GB. Område: Problembaserat lärande. Övriga deltagare: Fil dr. Gunvor Larsson Abbad (Liu) .Dr. Sally Wiggins (LiU), och doktorand Gillian Hendry (Uni. of Strathclyde ). ERASMUS                   
  • University of Sussex, School of Psychology, GB. Område: Handledning av gemensam doktorand. Övrig deltagare: Dr. John Drury (bihandledare).
  • University of Queensland, School of Education, Brisbane, Australia. Område: Cooperative learning. Övriga deltagare: Fil. Dr Karin Forslund Frykedal (Liu) Professor Robyn Gillies (UQ). 

Uppdrag 

Forskningsledare, Forskningsgruppen i Socialpsykologi  

Relaterade forskare
Visa/dölj innehåll

Handledning av doktorander
Visa/dölj innehåll