Som forskare är jag odisciplinär, och inspireras av olika samhällsvetenskapliga perspektiv på miljöproblem, politik och teknik. Jag tar ofta avstamp i kritiska samhällsvetenskapliga perspektiv, t.ex. sociotekniska infrastrukturstudier, diskursanalytiska ansatser och grön demokratiteori. I min forskning använder jag många olika metoder, med kritisk klangbotten som gemensam nämnare, exempelvis textanalys, intervjustudier, aktionsforskning och etnografiska ansatser.
Jag har ett särskilt intresse för olika teknikers och styrningsarrangemangs politiska och miljömässiga effekter. Min forskning undersöker exempelvis värderingskonflikterna som uppstår när klimatomställningen ska gå från framtidsvision till att omsättas i handlingsrepertoarer, det vill säga när den görs styrbar genom såväl vardags- som expertpraktiker på olika platser och institutionella nivåer av olika aktörer.
Empiriskt fokuserar jag på infrastrukturer och tekniker som associeras med klimatomställningen, vilket inbegriper såväl tekniska system såsom energisystem som konkreta styrningspraktiker både inom och utanför det formella politiska systemet. Alltifrån policyprocesser till gräsrotsinitiativ och klimatrådslag utforskas.
Jag har studerat experimenterande som miljöpolitisk styrteknik och drivit ett forskningsprojekt om energigemenskapers demokratiserande potential. För närvarande är jag engagerad i flera projekt som behandlar energi- och klimatomställningens demokrati- och rättvisefrågor, exempelvis med fokus på klimatpopulism och spänningarna mellan att snabbt ställa om energisystem samtidigt som omställningen ska präglas av demokratisk förankring och legitimitet.
