23 september 2019

Det är dags för länderna som skrivit på Parisavtalet att omsätta mål till handling. Men för att nå målen krävs att man är överens om vad som ska lösas, menar forskare från Linköpings universitet. I en studie har de undersökt på vilket sätt stater beskriver klimatförändringar och deras åtgärder - som hot eller möjlighet?

världskarta
Det mest framträdande temat bland de nationella klimatplanerna var de möjligheter som fossila bränslen och deras utfasning kan ge. Czgur

Doktorand Maria Jernnäs har tillsammans med professor Björn-Ola Linnér undersökt de 136 nationella klimatplaner som har lämnats in som underlag till Parisavtalet. Resultatet, som har publicerats i tidskriften Global Environmental Change, beskriver hur det dominerande temat i olika länders klimatplaner är kopplat till möjligheter i samband med klimatförändringar.

Naturligtvis ser staterna förändringarna i klimatet som ett problem, men man anser också att med rätt lösning kan man vinna något i längden, säger Maria Jernnäs, doktorand vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Fossila bränslen – en möjlighet

Det mest framträdande temat bland de nationella klimatplanerna beskriver de möjligheter som fossila bränslen och deras utfasning kan ge. Många av klimatplanerna beskriver hur övergången till fossilfritt bränsle kan generera nya arbetsmarknader och arbetstillfällen.

Nästan alla stater anser att fossila bränslen är en potentiell ”win-win”-situation där man kan satsa på nya marknader, som exempelvis grön teknik. Det är en uppfattning som grundar sig i att man inte ser klimatåtgärder och ekonomisk tillväxt som motstående intressen, säger Maria Jernnäs.

I kontrast till dessa nya möjligheter beskriver klimatplanerna även klimatförändringar som ett säkerhetshot. Staterna målar upp klimatförändringar som något som kan bidra till eller späda på konflikter, exempelvis kring vattenbrist, höjda havsnivåer eller matförsörjning.

Nästan hälften av staterna i vår analys anser att klimatförändringar är ett säkerhetshot och efterlyser brådskande åtgärder, säger Maria Jernnäs.

Andra teman som framkom i klimatplanerna rörde vikten av att ta hand om naturresurser, synen att klimatarbete kan stå i motsättning till ekonomisk utveckling och vikten av systemskifte för att klara miljöutmaningarna.

För utvecklingsländer är klimatproblem en bredare fråga

För att kunna identifiera framträdande teman i de olika ländernas klimatplaner använde forskarna sig av så kallad diskursanalys. När forskarna hade identifierat de olika ländernas syn på klimatförändringar markerades länderna ut på en världskarta. Detta för att kunna se mönster i vilka stater som beskriver klimatförändringar på liknande sätt. 

Mönstren visade att utvecklingsländer ser klimatförändringar som ett bredare problem än vad utvecklade länder gör. För utvecklingsländer utgör klimatförändringarna en del av en vidare samhällsomställning, som också innefattar frågor om exempelvis sårbara grupper och rättvisa. De utvecklade länderna däremot beskriver framförallt klimatförändringar i termer av win-win och inkluderar inte i samma utsträckning andra perspektiv. För utvecklade länder är klimatförändringar mer ett ”enskilt” problem.

Resultaten visar att staters definition av problem, eller möjligheter, hänger ihop med geopolitik och geografiska förhållanden. Vad man anser vara problem eller inte kan skapa motsättningar kring vilka klimatåtgärder som ska prioriteras. Det kan vara viktigt att vara medveten om när Parisavtalet ska omsättas i handling, säger Maria Jernnäs.

Artikeln:
Jernnäs, M. & Linnér, B.-O. (2019). A discursive cartography of nationally determined con-tributions to the Paris climate agreement. Global Environmental Change, 55, 73-83.
DOI: https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2019.01.006

Kontakt

Relaterat innehåll

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Astronomen som vände blicken mot jorden

Magnus Gålfalk var tio år när han blev fascinerad av rymden. Doktorsavhandlingen handlade om hur stjärnor bildas. Men nu har han vänt blicken mot jorden och ägnar sig åt klimatforskning vid Linköpings universitet istället.

Foto på kvinnlig forskarstuderande i sitt kontor.

Biogas i Brasilien en resurs som inte används

Brasilien har en betydande kapacitet att producera biogas från organiskt avfall. Men den har ännu inte realiserats. Hanna Zanatta har studerat samhällspolitiska aspekter som påverkar införandet av biogassystem.

Senaste nytt från LiU

Ida Lindgren och Elin Wihlborg.

Digitalisering utmanar den svenska samhällsmodellen

Det ställs hårda krav på kommuner och andra myndigheter att digitalisera. Men vilka konsekvenser får det för medborgarna och för hur vi bygger ett digitalt samhälle för alla? Det är frågor som en ny forskningsmiljö vid LiU ska titta på.

Kvinnlig student

Hon är ledaren med laget i fokus

Efter tjugo år som chef inom olika branscher kände Charlotta Bernervall att det var dags att nischa sig. Kursen Ledning och strategiskt personalarbete vid LiU blev vägen dit. – Jag har alltid haft ett stort intresse för människan, säger hon.

Linköpings universitet skylt.

Två nya Wallenberg Scholars vid LiU

Forskarna Feng Gao och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet har utsetts till nya Wallenberg Scholars. Dessutom får ytterligare sex LiU-forskare förlängda perioder. Varje forskare får mellan 18 och 20 miljoner kronor i fem år.