23 september 2019

Det är dags för länderna som skrivit på Parisavtalet att omsätta mål till handling. Men för att nå målen krävs att man är överens om vad som ska lösas, menar forskare från Linköpings universitet. I en studie har de undersökt på vilket sätt stater beskriver klimatförändringar och deras åtgärder - som hot eller möjlighet?

världskarta
Det mest framträdande temat bland de nationella klimatplanerna var de möjligheter som fossila bränslen och deras utfasning kan ge. Fotograf: Czgur

Doktorand Maria Jernnäs har tillsammans med professor Björn-Ola Linnér undersökt de 136 nationella klimatplaner som har lämnats in som underlag till Parisavtalet. Resultatet, som har publicerats i tidskriften Global Environmental Change, beskriver hur det dominerande temat i olika länders klimatplaner är kopplat till möjligheter i samband med klimatförändringar.

Naturligtvis ser staterna förändringarna i klimatet som ett problem, men man anser också att med rätt lösning kan man vinna något i längden, säger Maria Jernnäs, doktorand vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Fossila bränslen – en möjlighet

Det mest framträdande temat bland de nationella klimatplanerna beskriver de möjligheter som fossila bränslen och deras utfasning kan ge. Många av klimatplanerna beskriver hur övergången till fossilfritt bränsle kan generera nya arbetsmarknader och arbetstillfällen.

Nästan alla stater anser att fossila bränslen är en potentiell ”win-win”-situation där man kan satsa på nya marknader, som exempelvis grön teknik. Det är en uppfattning som grundar sig i att man inte ser klimatåtgärder och ekonomisk tillväxt som motstående intressen, säger Maria Jernnäs.

I kontrast till dessa nya möjligheter beskriver klimatplanerna även klimatförändringar som ett säkerhetshot. Staterna målar upp klimatförändringar som något som kan bidra till eller späda på konflikter, exempelvis kring vattenbrist, höjda havsnivåer eller matförsörjning.

Nästan hälften av staterna i vår analys anser att klimatförändringar är ett säkerhetshot och efterlyser brådskande åtgärder, säger Maria Jernnäs.

Andra teman som framkom i klimatplanerna rörde vikten av att ta hand om naturresurser, synen att klimatarbete kan stå i motsättning till ekonomisk utveckling och vikten av systemskifte för att klara miljöutmaningarna.

För utvecklingsländer är klimatproblem en bredare fråga

För att kunna identifiera framträdande teman i de olika ländernas klimatplaner använde forskarna sig av så kallad diskursanalys. När forskarna hade identifierat de olika ländernas syn på klimatförändringar markerades länderna ut på en världskarta. Detta för att kunna se mönster i vilka stater som beskriver klimatförändringar på liknande sätt. 

Mönstren visade att utvecklingsländer ser klimatförändringar som ett bredare problem än vad utvecklade länder gör. För utvecklingsländer utgör klimatförändringarna en del av en vidare samhällsomställning, som också innefattar frågor om exempelvis sårbara grupper och rättvisa. De utvecklade länderna däremot beskriver framförallt klimatförändringar i termer av win-win och inkluderar inte i samma utsträckning andra perspektiv. För utvecklade länder är klimatförändringar mer ett ”enskilt” problem.

Resultaten visar att staters definition av problem, eller möjligheter, hänger ihop med geopolitik och geografiska förhållanden. Vad man anser vara problem eller inte kan skapa motsättningar kring vilka klimatåtgärder som ska prioriteras. Det kan vara viktigt att vara medveten om när Parisavtalet ska omsättas i handling, säger Maria Jernnäs.

Artikeln:
Jernnäs, M. & Linnér, B.-O. (2019). A discursive cartography of nationally determined con-tributions to the Paris climate agreement. Global Environmental Change, 55, 73-83.
DOI: https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2019.01.006

Kontakt

Relaterat innehåll

Två män och en kvinna diskuterar framför en skärm

Maskininlärning kan ge klimatet en chans

Maskininlärning kan hjälpa oss att upptäcka nya mönster och bättre ta oss an klimatkrisen. Forskare från hela världen möts på LiU med målet att hitta och fördjupa samarbeten inom detta område.

CO2 skrivet på blå himmel med bokstäver av moln.

Riskfylld väg mot klimatmål för Stockholm

Stockholms mål är att år 2030 fånga in mer koldioxid än vad som släpps ut. Därför satsar staden på ny teknik vid kraftvärmeverket Värtaverket. Men det är en strategi som antagits utan tillräcklig diskussion om riskerna, konstaterar forskare vid LiU.

Mattias Lindahl.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.