23 september 2019

Det är dags för länderna som skrivit på Parisavtalet att omsätta mål till handling. Men för att nå målen krävs att man är överens om vad som ska lösas, menar forskare från Linköpings universitet. I en studie har de undersökt på vilket sätt stater beskriver klimatförändringar och deras åtgärder - som hot eller möjlighet?

världskarta Det mest framträdande temat bland de nationella klimatplanerna var de möjligheter som fossila bränslen och deras utfasning kan ge. Czgur

Doktorand Maria Jernnäs har tillsammans med professor Björn-Ola Linnér undersökt de 136 nationella klimatplaner som har lämnats in som underlag till Parisavtalet. Resultatet, som har publicerats i tidskriften Global Environmental Change, beskriver hur det dominerande temat i olika länders klimatplaner är kopplat till möjligheter i samband med klimatförändringar.

Naturligtvis ser staterna förändringarna i klimatet som ett problem, men man anser också att med rätt lösning kan man vinna något i längden, säger Maria Jernnäs, doktorand vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Fossila bränslen – en möjlighet

Det mest framträdande temat bland de nationella klimatplanerna beskriver de möjligheter som fossila bränslen och deras utfasning kan ge. Många av klimatplanerna beskriver hur övergången till fossilfritt bränsle kan generera nya arbetsmarknader och arbetstillfällen.

Nästan alla stater anser att fossila bränslen är en potentiell ”win-win”-situation där man kan satsa på nya marknader, som exempelvis grön teknik. Det är en uppfattning som grundar sig i att man inte ser klimatåtgärder och ekonomisk tillväxt som motstående intressen, säger Maria Jernnäs.

I kontrast till dessa nya möjligheter beskriver klimatplanerna även klimatförändringar som ett säkerhetshot. Staterna målar upp klimatförändringar som något som kan bidra till eller späda på konflikter, exempelvis kring vattenbrist, höjda havsnivåer eller matförsörjning.

Nästan hälften av staterna i vår analys anser att klimatförändringar är ett säkerhetshot och efterlyser brådskande åtgärder, säger Maria Jernnäs.

Andra teman som framkom i klimatplanerna rörde vikten av att ta hand om naturresurser, synen att klimatarbete kan stå i motsättning till ekonomisk utveckling och vikten av systemskifte för att klara miljöutmaningarna.

För utvecklingsländer är klimatproblem en bredare fråga

För att kunna identifiera framträdande teman i de olika ländernas klimatplaner använde forskarna sig av så kallad diskursanalys. När forskarna hade identifierat de olika ländernas syn på klimatförändringar markerades länderna ut på en världskarta. Detta för att kunna se mönster i vilka stater som beskriver klimatförändringar på liknande sätt. 

Mönstren visade att utvecklingsländer ser klimatförändringar som ett bredare problem än vad utvecklade länder gör. För utvecklingsländer utgör klimatförändringarna en del av en vidare samhällsomställning, som också innefattar frågor om exempelvis sårbara grupper och rättvisa. De utvecklade länderna däremot beskriver framförallt klimatförändringar i termer av win-win och inkluderar inte i samma utsträckning andra perspektiv. För utvecklade länder är klimatförändringar mer ett ”enskilt” problem.

Resultaten visar att staters definition av problem, eller möjligheter, hänger ihop med geopolitik och geografiska förhållanden. Vad man anser vara problem eller inte kan skapa motsättningar kring vilka klimatåtgärder som ska prioriteras. Det kan vara viktigt att vara medveten om när Parisavtalet ska omsättas i handling, säger Maria Jernnäs.

Artikeln:
Jernnäs, M. & Linnér, B.-O. (2019). A discursive cartography of nationally determined con-tributions to the Paris climate agreement. Global Environmental Change, 55, 73-83.
DOI: https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2019.01.006

Kontakt

Relaterat innehåll

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.

Porträttbild av Björn-Ola Linnér sittandes ute med träd i bakgrunden.

Björn-Ola Linnér: Jag är en förkrossad optimist

Klimatforskaren Björn-Ola Linnér hade aldrig föreställt sig en akademisk karriär. Här hör du honom själv berätta om hur han ändå blev professor på Tema Miljöförändring i Linköping och aktiv som forskare i miljödebatten.

Professor Victoria Wibeck med uppfällt paraply en regnig dag i mars.

Linköpingsforskare med och granskar klimatpolitiken

I slutet av mars varje år lämnar Klimatpolitiska rådet en rapport som granskar regeringens klimatpolitik. När rapporten för 2023 läggs fram är det första gången professor Victoria Wibeck från Linköpings universitet är med som ledamot.

Senaste nytt från LiU

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.

Luciatåg utomhus på kvällen

Mörk Lucia: Linneornas luciatåg med urkraft

Sent på kvällen på luciadagen bjuder Den akademiska damkören Linnea på ”Mörk Lucia”. Det är en ny tradition, men byggd på gamla traditioner, som är på väg att etableras.

Person (Qilun Zhang) i blå labbrock arbetar i dragskåp.

Trämaterial ger pålitliga organiska solceller

En rå variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid LiU och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.