23 september 2019

Det är dags för länderna som skrivit på Parisavtalet att omsätta mål till handling. Men för att nå målen krävs att man är överens om vad som ska lösas, menar forskare från Linköpings universitet. I en studie har de undersökt på vilket sätt stater beskriver klimatförändringar och deras åtgärder - som hot eller möjlighet?

världskarta
Det mest framträdande temat bland de nationella klimatplanerna var de möjligheter som fossila bränslen och deras utfasning kan ge. Fotograf: Czgur

Doktorand Maria Jernnäs har tillsammans med professor Björn-Ola Linnér undersökt de 136 nationella klimatplaner som har lämnats in som underlag till Parisavtalet. Resultatet, som har publicerats i tidskriften Global Environmental Change, beskriver hur det dominerande temat i olika länders klimatplaner är kopplat till möjligheter i samband med klimatförändringar.

Naturligtvis ser staterna förändringarna i klimatet som ett problem, men man anser också att med rätt lösning kan man vinna något i längden, säger Maria Jernnäs, doktorand vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Fossila bränslen – en möjlighet

Det mest framträdande temat bland de nationella klimatplanerna beskriver de möjligheter som fossila bränslen och deras utfasning kan ge. Många av klimatplanerna beskriver hur övergången till fossilfritt bränsle kan generera nya arbetsmarknader och arbetstillfällen.

Nästan alla stater anser att fossila bränslen är en potentiell ”win-win”-situation där man kan satsa på nya marknader, som exempelvis grön teknik. Det är en uppfattning som grundar sig i att man inte ser klimatåtgärder och ekonomisk tillväxt som motstående intressen, säger Maria Jernnäs.

I kontrast till dessa nya möjligheter beskriver klimatplanerna även klimatförändringar som ett säkerhetshot. Staterna målar upp klimatförändringar som något som kan bidra till eller späda på konflikter, exempelvis kring vattenbrist, höjda havsnivåer eller matförsörjning.

Nästan hälften av staterna i vår analys anser att klimatförändringar är ett säkerhetshot och efterlyser brådskande åtgärder, säger Maria Jernnäs.

Andra teman som framkom i klimatplanerna rörde vikten av att ta hand om naturresurser, synen att klimatarbete kan stå i motsättning till ekonomisk utveckling och vikten av systemskifte för att klara miljöutmaningarna.

För utvecklingsländer är klimatproblem en bredare fråga

För att kunna identifiera framträdande teman i de olika ländernas klimatplaner använde forskarna sig av så kallad diskursanalys. När forskarna hade identifierat de olika ländernas syn på klimatförändringar markerades länderna ut på en världskarta. Detta för att kunna se mönster i vilka stater som beskriver klimatförändringar på liknande sätt. 

Mönstren visade att utvecklingsländer ser klimatförändringar som ett bredare problem än vad utvecklade länder gör. För utvecklingsländer utgör klimatförändringarna en del av en vidare samhällsomställning, som också innefattar frågor om exempelvis sårbara grupper och rättvisa. De utvecklade länderna däremot beskriver framförallt klimatförändringar i termer av win-win och inkluderar inte i samma utsträckning andra perspektiv. För utvecklade länder är klimatförändringar mer ett ”enskilt” problem.

Resultaten visar att staters definition av problem, eller möjligheter, hänger ihop med geopolitik och geografiska förhållanden. Vad man anser vara problem eller inte kan skapa motsättningar kring vilka klimatåtgärder som ska prioriteras. Det kan vara viktigt att vara medveten om när Parisavtalet ska omsättas i handling, säger Maria Jernnäs.

Artikeln:
Jernnäs, M. & Linnér, B.-O. (2019). A discursive cartography of nationally determined con-tributions to the Paris climate agreement. Global Environmental Change, 55, 73-83.
DOI: https://doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2019.01.006

Kontakt

Relaterat innehåll

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.

Forskare framför ett träd i en skog

LiU-forskare undersöker hållbar skogsförvaltning i Amazonas

Kan klimatåtgärder gå hand i hand med lokalbefolkningens behov i Amazonas? En forskargrupp från Linköpings universitet undersöker den frågan genom tvärvetenskaplig forskning i samarbete med samhällen i Mamirauá-reservatet i Brasilien.

Två män och en kvinna diskuterar framför en skärm

Maskininlärning kan ge klimatet en chans

Maskininlärning kan hjälpa oss att upptäcka nya mönster och bättre ta oss an klimatkrisen. Forskare från hela världen möts på LiU med målet att hitta och fördjupa samarbeten inom detta område.

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.