Social utsatthet i skolan
Min forskning handlar om barn och ungas skolgång och det gränsområde där sociala och pedagogiska utmaningar möts. Jag har intresserat mig för hur institutionella kategorier och identitetserbjudanden tar sig uttryck och hur de samspelar med miljöer och materialiteter som erbjuds barn i behov av särskilt stöd, men också hur motstånd formuleras och formeras i en institutionell praktik. Jag disputerade i pedagogiskt arbete med avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland. Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende" (2010) som beskriver vilka hinder och möjligheter avseende skolgång som erbjöds samhällsomhändertagna elever. Jag är magister i specialpedagogik och socionom och har erfarenhet från arbete i den sociala barn- och ungdomsvården. År 2016 blev jag docent i pedagogiskt arbete.
Jag har intresserat mig för hur institutionella kategorier och identitetserbjudanden tar sig uttryck och hur de samspelar med miljöer och materialiteter som erbjuds barn i behov av särskilt stöd, men också hur motstånd formuleras och formeras i en institutionell praktik. Jag disputerade i pedagogiskt arbete med avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland. Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende" (2010) som beskriver vilka hinder och möjligheter avseende skolgång som erbjöds samhällsomhändertagna elever. Jag är magister i specialpedagogik och socionom och har erfarenhet från arbete i den sociala barn- och ungdomsvården. År 2016 blev jag docent i pedagogiskt arbete.
Forskning om social utsatthet och barn och ungas skolgång
Mitt forskningsområde har fokuserat samhällsinstitutioners, främst skolans, möte med barn och unga i social utsatthet och vilka möjligheter som skapas i samspel mellan fysiska och sociala miljöer, lärare elever och föräldrar. Det är forskning som till sin början tog sin utgångspunkt i poststrukturella teorier (Foucault) men senare mer utifrån Aktör-nätverksteori (ANT) som betonar samspelet i nätverk mellan materialiteter (fysisk miljö, resurser, dokument mm) och mänskliga aktörer (lärare, elever, föräldrar med flera) och dess betydelse för vad som blir möjligt att göra och bli. Under våren 2023 gav jag och en kollega ut en lärobok ut om förskolas, skolas och fritidshems möte med elever i social utsatthet där den teoretiska utgångspunkten ANT beskrivs på svenska i ett eget kapitel. Jag är medlem i NERAs nätverk Post-Approaches to Education.Jag har intresserat mig för hur institutionella kategorier och identitetserbjudanden tar sig uttryck och hur de samspelar med miljöer och materialiteter som erbjuds barn i behov av särskilt stöd, men också hur motstånd formuleras och formeras i en institutionell praktik. Jag disputerade med avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland. Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende" (2010) som beskriver vilka hinder och möjligheter avseende skolgång som erbjöds samhällsomhändertagna elever.
Postdok-studien ”Dokumentation om elever inom den sociala ungdomsvården” handlade om normer och föreställningar om ungdomar som bedömts ha svåra sociala, emotionella och beteendeproblem och deras utbildningssituation i den sociala ungdomsvården (Hem för vård eller boende, HVB). Genom studier av åtgärdsprogram och vårdplaner i den nya typ av friskolor som specialiserat sig på dessa elever synliggjordes hur sociala svårigheter fick företräde framför ämneskunskaper, hur anpassad skolgång med färre ämnen var vanligt men också hur dokumentation kan fungera skuldavlastande för föräldrar och lärare då problem tillskrivs eleven.
En senare studie handlade om trygghet i skolan: “Emotional school spaces - A study of school climate, wellbeing and learning possibilities in primary school.” Studien har en sociomateriell teoretisk utgångspunkt och länkar ihop social och fysisk skolmiljö med frågor om elevers (år 1) upplevda trygghet och välbefinnande och i förlängningen deras möjlighet att lyckas som skolelever. Den fysiska kroppen upplevs ofta vara i riskfyllda situationer särskilt på skolgården. I komplexa samspel formas trygghet där förskolans leksaker och närheten till hem och kamrater bidrar till en ökad trygghet men där paradoxalt nog elever som upplever trygghet också vågar utmana den.
Mitt intresse för materialitet ledde mig till Universal design for learning, UDL, där frågor om inkludering är framträdande och allas rätt till en tillgänglig differentierad lärmiljö betonas. I två forskningsprojekt 2023-2025 i samarbete med forskare från pedagogik och teknik har vi inspirerats av UDL och ställer frågor om hur Artificiell intelligens AI kan designas och användas i klassrummet för att öka läslusten. Här har jag ett särskilt specialpedagogiskt fokus på de elever som har svårast att klara skolans mål.
