Social utsatthet i skolan
Min forskning handlar om social utsatthet och barn och ungas skolgång och det gränsområde där sociala och pedagogiska utmaningar möts. Jag undervisar mest i specialpedagogik och är intresserad av skolans bemötande av elever som behöver stöd på olika sätt. År 2016 blev jag docent i pedagogiskt arbete. Jag disputerade i pedagogiskt arbete 2010 och är lektor i pedagogik. Jag är magister i specialpedagogik och socionom och har erfarenhet från arbete i den sociala barn- och ungdomsvården.Forskning om social utsatthet och barn och ungas skolgång
Mitt forskningsområde fokuserar samhällsinstitutioners, främst skolans, möte med barn och unga i social utsatthet och vilka möjligheter som skapas i samspel mellan fysiska och sociala miljöer, lärare elever och föräldrar. Det är forskning som till sin början tog sin utgångspunkt i poststrukturella teorier (Foucault) men senare mer utifrån Aktör-nätverksteori (ANT) som betonar samspelet i nätverk mellan materialiteter (fysisk miljö, resurser, dokument mm) och mänskliga aktörer (lärare, elever, föräldrar m fl) och dess betydelse för vad som blir möjligt att göra och bli. Jag är medlem i NERAs nätverk Post-Approaches to Education.Jag har intresserat mig för hur institutionella kategorier och identitetserbjudanden tar sig uttryck och hur de samspelar med miljöer och materialiteter som erbjuds barn i behov av särskilt stöd, men också hur motstånd formuleras och formeras i en institutionell praktik. Jag disputerade med avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland. Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende" (2010) som beskriver vilka hinder och möjligheter avseende skolgång som erbjöds samhällsomhändertagna elever.
Postdok-studien ”Dokumentation om elever inom den sociala ungdomsvården” handlade om normer och föreställningar om ungdomar som bedömts ha svåra sociala, emotionella och beteendeproblem och deras utbildningssitutation i den sociala ungdomsvården (Hem för vård eller boende, HVB). Genom studier av åtgärdsprogram och vårdplaner i den nya typ av friskolor som specialiserat sig på dessa elever synliggjordes hur sociala svårigheter fick företräde framför ämneskunskaper, hur anpassad skolgång med färre ämnen var vanligt men också hur dokumentation kan fungera skuldavlastande för föräldrar och lärare då problem tillskrivs eleven.
En pågående studie handlar om trygghet i skolan: “Emotional school spaces - A study of school climate, wellbeing and learning possibilities in primary school.” Studien länkar med hjälp av actor-network theory (ANT) ihop social och fysisk skolmiljö med frågor om elevers (år 1) upplevda trygghet och välbefinnande och i förlängningen deras möjlighet att lyckas som skolelever.
