16 juni 2022

Norrköpings fond för forskning och utveckling ger medel till forskning om skolbarns läsning och läslust i samspel med en robot. 

A girl and a boy reading books in the library
Fotograf: Tim Macpherson

I forskningsprojektet Lust att läsa ska motivationen och intresset för läsning undersökas bland elever i årskurs fyra. En av frågorna forskare inom pedagogik tillsammans med forskare inom kognition, interaktion och design söker svar på är: kan läslusten öka genom att eleverna får samspela med en social robot, en så kallad läsrobot?

Bakgrunden till projektet är att läsförmåga är avgörande för framgång i skolan, men barns och ungdomars intresse för läsning har minskat kraftigt. Det finns också stora skillnader i elevers möjligheter att hitta litteratur som intresserar dem. En läsrobot skulle kunna ha kunskap om många böcker, tillhandahålla dem enkelt och även ha en viss dialog om böckerna.

Projektet är ett samarbete mellan Susanne Severinsson och Linnéa Stenliden vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) samt Mattias Arvola och Tom Ziemke vid Institutionen för datavetenskap (IDA). Forskarlaget samverkar med utbildningskontoret i Norrköpings kommun.

- Projektet är ett resultat av arbetet i LiU-nätverket AI, lärande och skola, säger Mattias Arvola vid Avdelningen för interaktiva och kognitiva system (HCS). Det knyter samman kognitionsvetenskap, sociala robotar, och interaktionsdesign från HCS vid IDA med specialpedagogik och pedagogiskt arbete från IBL.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs mer om forskningen vid IBL och IDA

Senaste nytt från LiU

Johanna Rosén.

Johanna Rosén invald i Kungliga vetenskapsakademien

Linköpingsprofessorn Johanna Rosén har blivit invald som ny ledamot i Kungliga vetenskapsakademien, KVA, i klassen för tekniska vetenskaper. Hon är en av fem nya ledamöter.

För tidigt födda barn

Hälsofonden – 30 år av stöd till medicinsk forskning

I 30 år har Hälsofonden bidragit till medicinska forskningsprojekt i Östergötland. Medicinsk forskning ger stor utdelning i form av bättre vård och behandlingar, men är resurskrävande. Forskare vittnar om att stödet är mycket värdefullt.

Person (Twan Bakker) som står böjd framför en magnetkamera.

Visualisering av blodflöde vässar konstgjort hjärta

Med hjälp av magnetkameror har forskare vid LiU undersökt blodflödet i ett konstgjort hjärta i realtid. Resultaten gör det att möjligt utforma hjärtat så att risken för blodproppar och nedbrytning av röda blodkroppar minskar.