16 juni 2022

Norrköpings fond för forskning och utveckling ger medel till forskning om skolbarns läsning och läslust i samspel med en robot. 

A girl and a boy reading books in the library
Tim Macpherson

I forskningsprojektet Lust att läsa ska motivationen och intresset för läsning undersökas bland elever i årskurs fyra. En av frågorna forskare inom pedagogik tillsammans med forskare inom kognition, interaktion och design söker svar på är: kan läslusten öka genom att eleverna får samspela med en social robot, en så kallad läsrobot?

Bakgrunden till projektet är att läsförmåga är avgörande för framgång i skolan, men barns och ungdomars intresse för läsning har minskat kraftigt. Det finns också stora skillnader i elevers möjligheter att hitta litteratur som intresserar dem. En läsrobot skulle kunna ha kunskap om många böcker, tillhandahålla dem enkelt och även ha en viss dialog om böckerna.

Projektet är ett samarbete mellan Susanne Severinsson och Linnéa Stenliden vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) samt Mattias Arvola och Tom Ziemke vid Institutionen för datavetenskap (IDA). Forskarlaget samverkar med utbildningskontoret i Norrköpings kommun. 

- Projektet är ett resultat av arbetet i LiU-nätverket AI, lärande och skola, säger Mattias Arvola vid Avdelningen för interaktiva och kognitiva system (HCS). Det knyter samman kognitionsvetenskap, sociala robotar, och interaktionsdesign från HCS vid IDA med specialpedagogik och pedagogiskt arbete från IBL.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs mer om forskningen vid IBL och IDA

Senaste nytt från LiU

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.

Elektroniska mediciner - i skärningspunkten mellan teknik och medicin

Svenska forskare har utvecklat en gel som kan bilda en mjuk elektrod som leder ström. På sikt vill de kunna koppla elektronik till biologisk vävnad - till exempel hjärnan.

Gröna lampor på baksidan av en superdator.

Avtal signerat – superdatorn Arrhenius till Linköping

Värdavtalet mellan NAISS, vid Linköpings universitet, och EuroHPC är signerat. Det innebär att LiU nu officiellt är värd för den europeiska superdatorn Arrhenius som blir en av världens snabbaste datorer.