16 juni 2022

Norrköpings fond för forskning och utveckling ger medel till forskning om skolbarns läsning och läslust i samspel med en robot. 

A girl and a boy reading books in the library
Fotograf: Tim Macpherson

I forskningsprojektet Lust att läsa ska motivationen och intresset för läsning undersökas bland elever i årskurs fyra. En av frågorna forskare inom pedagogik tillsammans med forskare inom kognition, interaktion och design söker svar på är: kan läslusten öka genom att eleverna får samspela med en social robot, en så kallad läsrobot?

Bakgrunden till projektet är att läsförmåga är avgörande för framgång i skolan, men barns och ungdomars intresse för läsning har minskat kraftigt. Det finns också stora skillnader i elevers möjligheter att hitta litteratur som intresserar dem. En läsrobot skulle kunna ha kunskap om många böcker, tillhandahålla dem enkelt och även ha en viss dialog om böckerna.

Projektet är ett samarbete mellan Susanne Severinsson och Linnéa Stenliden vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) samt Mattias Arvola och Tom Ziemke vid Institutionen för datavetenskap (IDA). Forskarlaget samverkar med utbildningskontoret i Norrköpings kommun. 

- Projektet är ett resultat av arbetet i LiU-nätverket AI, lärande och skola, säger Mattias Arvola vid Avdelningen för interaktiva och kognitiva system (HCS). Det knyter samman kognitionsvetenskap, sociala robotar, och interaktionsdesign från HCS vid IDA med specialpedagogik och pedagogiskt arbete från IBL.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs mer om forskningen vid IBL och IDA

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.