16 juni 2022

Norrköpings fond för forskning och utveckling ger medel till forskning om skolbarns läsning och läslust i samspel med en robot. 

A girl and a boy reading books in the library
Fotograf: Tim Macpherson

I forskningsprojektet Lust att läsa ska motivationen och intresset för läsning undersökas bland elever i årskurs fyra. En av frågorna forskare inom pedagogik tillsammans med forskare inom kognition, interaktion och design söker svar på är: kan läslusten öka genom att eleverna får samspela med en social robot, en så kallad läsrobot?

Bakgrunden till projektet är att läsförmåga är avgörande för framgång i skolan, men barns och ungdomars intresse för läsning har minskat kraftigt. Det finns också stora skillnader i elevers möjligheter att hitta litteratur som intresserar dem. En läsrobot skulle kunna ha kunskap om många böcker, tillhandahålla dem enkelt och även ha en viss dialog om böckerna.

Projektet är ett samarbete mellan Susanne Severinsson och Linnéa Stenliden vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) samt Mattias Arvola och Tom Ziemke vid Institutionen för datavetenskap (IDA). Forskarlaget samverkar med utbildningskontoret i Norrköpings kommun.

- Projektet är ett resultat av arbetet i LiU-nätverket AI, lärande och skola, säger Mattias Arvola vid Avdelningen för interaktiva och kognitiva system (HCS). Det knyter samman kognitionsvetenskap, sociala robotar, och interaktionsdesign från HCS vid IDA med specialpedagogik och pedagogiskt arbete från IBL.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs mer om forskningen vid IBL och IDA

Senaste nytt från LiU

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.