Anders Ynnerman är professor i vetenskaplig visualisering, direktör för Visualiseringscenter C i Norrköping och en av visualiseringsforskningens pionjärer. Han leder OpenSpace, ett internationellt forskningsprojekt som i sin mjukvara samlar information om planetbanor och rymdväder, satellitbilder, data från robotar som landat på planeter och mycket annat.
Ut i rymden i domteatern
Thor Balkhed
Anders Ynnerman känner sig mycket hedrad och stolt över att få ge namn åt en asteroid.
– Oerhört kul! Rymden har varit ett intresse sedan barndomen. Jag tittade på månlandningen när jag var sex år gammal och blev fascinerad, säger han.
Varför tror du att asteroiden fick ditt namn?
– I min roll som professor har det livslånga intresset för astronomi och rymden legat med i uppbyggnaden av Visualiseringscenter C och forskningen på Campus Norrköping. Jag antar att mitt ambassadörskap för rymden och intresse för att kommunicera till allmänheten och nya generationer motiverar att jag nu fått en himlakropp uppkallade efter mig – Ynnerman 15313.
Asteroiderna med namn efter svenskar som gjort insatser i rymdsammanhang upptäcktes i början av 1990-talet. De är en del av asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Bältet består av miljontals av de små himlakropparna.
Nyupptäckta asteroider får först bara en provisorisk beteckning och kan senare få officiella namn när de fått sin bana runt solen fastställd. Det var i februari i år som Internationella astronomiska unionen gick ut med att flera objekt fått nya namn.
Hedersdoktorer namnger också asteroider
Bland de tio svenskarna som gett namn åt asteroider finns också två hedersdoktorer vid Linköpings universitet. En av dem är astronauten Marcus Wandt, som blev den tredje svensken i rymden när han reste till den internationella rymdstationen ISS. Den andra är astronomen Marie Rådbo, professor emerita vid Göteborgs universitet och känd för sina folkbildande insatser inom astronomi.
Thor Balkhed
Artikeln har uppdaterats 2026-03-27