Skillnader i etiska uppfattningar om att avsluta och inte påbörja behandling

En central fråga i Strands avhandling är vad som händer när en behandling inte längre anses vara kostnadseffektiv. Vanligtvis innebär det att behandlingen inte påbörjas för nya patienter, men frågan om de patienter som redan får behandling ska få fortsätta är mycket mer komplicerad. I en inledande intervjustudie med läkare och patientrepresentanter framkom att uppfattningar om att avsluta och inte påbörja behandlingar skiljer sig åt.

– När en behandling bedöms vara för dyr i förhållande till nyttan, påbörjas den inte för nya patienter. Men frågan om de som redan fått behandling ska få fortsätta är betydligt mer komplex och väcker starka etiska och psykologiska reaktioner, säger Liam Strand.

Studien visade att vissa ansåg att avsluta och inte påbörja behandlingar var etiskt likvärdiga, medan andra ansåg att det var en större moralisk utmaning att avsluta en påbörjad behandling.

Psykologiska reaktioner på avslutande av behandlingar

I en experimentell studie undersöktes deltagarnas acceptans för att avsluta eller inte påbörja behandling. Här visade sig en tydlig skillnad i hur deltagarna uppfattade dessa två åtgärder. Endast 18% ansåg att det var acceptabelt att avsluta en behandling för en befintlig patient som inte ansågs kostnadseffektiv, medan 29% ansåg det vara acceptabelt att inte påbörja en sådan behandling för en ny patient.

– Att avsluta behandlingar som redan har påbörjats verkar vara mycket svårare att acceptera än att inte påbörja dem från början, förklarar Liam Strand.
Detta resultat pekar på att människor ofta upplever starkare psykologiska hinder när det gäller att avsluta behandlingar som redan är igång, jämfört med att stoppa en behandling innan den ens har påbörjats.

Etiska slutsatser och praktiska rekommendationer

En uppföljande experimentell studie i avhandlingen undersökte ytterligare deltagarnas inställning till att avsluta eller inte påbörja behandling, och visade att acceptansen för dessa beslut var beroende av den specifika situationen. Generellt sett ansågs inte avslutandet av en behandling vara mer eller mindre etiskt rätt än att inte påbörja den – det var kontexten som spelade en avgörande roll. Intressant nog visade båda experimentella studier att stödet för att både avsluta och inte påbörja behandling på grund av bristande kostnadseffektivitet var låg - ingen av dem hade något riktigt stöd.

I sin slutsats menar Strand att det är etiskt försvarbart att avsluta behandlingar som inte är kostnadseffektiva, men han framhåller också att det finns en viktig etisk utmaning när patienter får tillgång till behandlingar utan att tydligt informeras om risken att de kan avslutas om de senare bedöms som för dyra.

– Det är etiskt försvarbart att avsluta behandlingar som inte är kostnadseffektiva, men det är problematiskt att ge patienter tillgång till behandlingar utan en tydlig plan för vad som händer om behandlingen senare visar sig vara för dyr, säger Strand. Om patienter får tillgång till en behandling som senare kan avslutas bör de informeras om detta från början, så att de förstår riskerna.

Vikten av tydlig kommunikation med patienter

Strands forskning pekar på behovet av ökad kommunikation mellan läkare och patienter när det gäller beslut om kostnadseffektivitet. Om patienter är informerade om de potentiella konsekvenserna av att en behandling kan avslutas, kan detta underlätta den psykologiska bördan och bidra till att beslutet uppfattas som mer rättvist.

– För att minska de psykologiska svårigheterna vid beslut om att avsluta behandlingar, bör patienter tidigt informeras om de möjliga konsekvenserna, och att det alltid finns en möjlighet att behandlingen kan avslutas om den inte är kostnadseffektiv, avslutar Liam Strand.

Här kan du läsa avhandlingen:
”Withdrawing and Withholding Treatments. Normative and Psychological Challenges in Healthcare Priority Setting"