Hur långt har du kommit i dina doktorandstudier?
Jag började mina doktorandstudier i oktober 2022, vilket var några månader efter att jag tog examen från civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik och elektroteknik vid LiU.
Varför doktorerar du?
Jag gick masterprofilen i kommunikationssystem på ISY och fastnade för ämnet. Moderna trådlösa system, till exempel 5G, är fascinerande och avancerade teknologier som bygger på en intressant matematisk teori. Det finns mycket mer att lära sig än vad som ryms inom en masterprofil, och jag ville förstå på djupet hur de här systemen fungerar. Innan jag bestämde mig för att doktorera gick jag på några intervjuer för tjänster inom industrin, men jag kände snabbt att en doktorandtjänst var ett bättre val eftersom mitt största intresse var att förstå de teoretiska aspekterna av hur kommunikationssystem fungerar. När möjligheten till doktorandstudier dök upp valde jag att ta den, och det ångrar jag inte!
Under min tid som student fick jag dessutom möjligheten till både sommarjobb och exjobb på Ericsson, som är världsledande inom området. Det gav mig ytterligare inspiration till att lära mig mer om hur moderna kommunikationssystem fungerar.
Vad är bäst med att doktorera?
Att doktorera innebär många roliga och varierande arbetsuppgifter. Ena veckan kan man få åka till andra sidan jorden för att presentera sin forskning på en konferens, för att nästa vecka vara hemma och undervisa eller handleda studenter. Oavsett om det handlar forskning, kurser eller undervisning kommer man alltid lära sig något nytt på jobbet!
Vad är mest utmanande med att doktorera?
Simon Höckerbo
Har du några tips till nya doktorander?
Att inte stressa upp sig i början av sina studier. Det kommer vara mycket som är nytt och det kan ibland kännas tufft att komma i gång med sin forskning, men det kommer att lösa sig längs vägen. Var inte rädd för att fråga dina handledare och andra kollegor om hjälp. Personligen har jag samarbetat mycket med postdoktorer på avdelningen under mina doktorandstudier, vilket jag kan rekommendera om möjligheten finns. Du kommer självklart få hjälp från dina handledare att komma i gång med doktorandstudierna och dina forskningsprojekt, men det skadar aldrig att ha flera erfarna forskare att interagera med och lära sig från, speciellt när man är ny som doktorand.
Om man är student och vill doktorera, hur ska man gå tillväga då?
Jag skulle rekommendera att man pratar med examinatorer och kursassistenter i de kurser man är lite extra intresserad av. Examinatorerna brukar kunna berätta mer om forskningsprojekten som pågår på avdelningen. Kursassistenterna är oftast doktorander själva och jag tror att de flesta gärna berättar mer om hur det är att vara doktorand. Om man är i slutet av sina masterstudier och har läst specialiserade kurser inom sin masterprofil skulle jag rekommendera att kika lite närmare på forskningsartiklar från de forskningsgrupper där du är intresserad av att doktorera.
Lediga doktorandtjänster annonseras på LiUs hemsida, så det kan vara bra att hålla koll där för att se vilka möjligheter som dyker upp. Men var inte rädd att kontakta en professor inom det området du är intresserad av för att undersöka möjligheterna till doktorandstudier, även om det inte skulle finnas någon annonserad tjänst för tillfället!
Varför doktorerar du just på LiU?
Jag bestämde mig för att doktorera ganska sent när det dök upp en spännande möjlighet på LiU, så egentligen övervägde jag aldrig några alternativ på andra universitet.
Hur är det att doktorera vid ISY?
Jag tycker att vi har en trevlig arbetsmiljö och en bra sammanhållning på institutionen. Det är lätt att prata med kollegor och diskutera problem som man stöter på, såväl i forskningen som i undervisningen och när man läser kurser. Utanför arbetstid ordnas det då och då aktiviteter internt på avdelningarna, men även för hela ISY. Till exempel brukar det ordnas regelbundna afterworks för alla doktorander på ISY, vilket är ett perfekt tillfälle att lära känna doktorander utanför sin egen avdelning.
Berätta om din forskning!
Övergripande handlar min forskning om att utveckla nya koncept och metoder för framtidens trådlösa mobilnät. Idag används 5G, men redan år 2030 förväntas det att nästa generation mobilnät, 6G, börjar rullas ut.
Simon Höckerbo
Min forskning är helt och hållet teoretisk även om problemen som teorin appliceras på ofta har en tydlig koppling till praktiska system. Jag använder framför allt metoder från linjär algebra, statistik/sannolikhetslära och optimering. Eftersom forskningen är teoretisk så är processen från forskning till implementation i verkliga system lång. Den forskning som utförs idag kan bli en del av praktiska system om kanske tio år. Tekniker som utvecklades på avdelningen för 10–15 år sedan är viktiga beståndsdelar i dagens 5G-teknik.
Mer specifik handlar min forskning om att göra mobilnäten mer flexibla. I ett mobilnät skickas data i två riktningar, från användaren (till exempel en mobiltelefon) till basstationen (som ofta sitter på en mast eller på ett hustak), och i motsatt riktning från basstationen till användaren. Den förstnämnda riktningen kallas för upplänken och den sistnämnda för nedlänken. I moderna system skiftar man mellan att kommunicera i de två riktningarna över tid, först en kort stund i upplänk, sedan en kort stund i nedlänk, och så vidare. En stor begränsning är dock att alla basstationer måste skifta mellan upplänk och nedlänk enligt samma schema. Målet med min forskning är att det här ska gå att göra mer flexibelt, mer specifikt att varje enskild basstation ska kunna anpassa sin egen schemaläggning baserat på behoven hos användarna i dess närhet. Säg att det är många användare som strömmar video i ett visst område, då vore det fördelaktigt om basstationen i det området kunde allokera mer resurser till nedlänken och mindre till upplänken. Det här är alltså inte möjligt i dagens system eftersom alla basstationer måste följa samma schema.
Att tillåta olika allokering hos olika basstationer är dock lättare sagt än gjort. Det största problemet som uppstår är att de basstationer som skickar data i nedlänk kommer att störa närliggande basstationer som samtidigt tar emot data i upplänk. På samma sätt störs användare i nedlänk av användare i upplänk. För att lösa det här problemet har jag utvecklat signalbehandlingstekniker som undertrycker störningarna som uppstår mellan basstationer och mellan användare.
Vad ska du göra efter att du disputerat?
Min ambition är att fortsätta jobba med forskning inom mitt område. Om det blir inom industrin eller akademin är för tidigt att svara på, det får framtiden utvisa!
