I slutet av december 2019 publicerades rapporten ”Går det att lita på Brå?”. Intervjuer med personer som på olika sätt hade kopplingar till Brottsförebyggande rådet utgör en viktig del av underlaget för studien. Den gavs ut inom ramen för en rapportserie vid Linköpings universitet.
Brå-studien fick stort genomslag och gav upphov till debatt i medierna.
När en extern begäran om utlämnande av delar av forskningsmaterialet kom till universitetet framkom att den huvudansvarige forskaren genomfört studien utanför universitetets verksamhet och vid sidan av sin anställning vid LiU. Materialet bedömdes därför inte vara en allmän handling vid LiU. Beslutet fastställdes senare av Kammarrätten i Jönköping efter överklagan.
På grundval av vad som framkom i utlämnandeärendet kring forskningens organisering och hantering av forskningsdata, så inleddes dock en intern utredning kring andra eventuella avvikelser från god forskningssed enligt högskoleförordningen.
Efter utredning har nu Kommittén för hantering av avvikelser från god forskningssed beslutat att fria forskarna från att ha brutit mot högskoleförordningen.
– Den huvudansvariga forskaren anses ha genomfört studien utanför sin anställning och kommitténs bedömning har varit att regelverket för god forskningssed inte gäller vid forskning utanför universitetsanställningen, säger professor Ulf Nilsson, som lett utredningsgruppen och även var ordförande vid kommitténs beslutande möte.
– Kommittén har dock synpunkter på hur den aktuella forskningen har organiserats och rapporterats. Forskningen har till betydande del organiserats som en privat bisyssla trots att forskningen hade kunnat genomföras i universitetets regi. Upplägget har fått konsekvensen att offentlighetsprincipen och andra viktiga regelverk som syftar till att upprätthålla god forskningssed satts ur spel, liksom även förutsättningarna för att granska forskningen. En annan konsekvens är att de personer som intervjuats inte omfattas av den sekretess som offentlighets- och sekretesslagen kan ge, säger Ulf Nilsson.
Kommittén har också synpunkter på hur rapporteringen av forskningen gått till, där det vid publiceringen av den första versionen inte framgick att delar av forskningen genomförts som privat bisyssla utan det kunde uppfattas som att Linköpings universitet varit ensam huvudman för studien. I en andra version justerades detta.
I sitt beslut ger kommittén därför förslag på åtgärder som universitetet bör genomföra för att undvika liknande situationer framgent. Det handlar bl.a. om att se över processer och riktlinjer kring lärares bisysslor och hur man i interna rapporter kommunicerar vem som varit forskningshuvudman. Kommittén rekommenderar även universitetet att verka för att den aktuella lagstiftningen förtydligas när det gäller omfattningen av universitetets ansvarsområde.
– Vi vill också att universitetet verkar för att regeringen genomför den utredning som aviserats om att bredda den aktuella lagstiftningen till att även inkludera vissa privata forskningshuvudmän, avslutar Ulf Nilsson.
