13 oktober 2025

Nu etableras en ny svensk infrastruktur för forskning inom additiv tillverkning (3D-utskrifter). Projektet MJOLNIR handlar om produktion, efterbehandling och kvalificering av komponenter i volfram, till framtida kärnkraft.

Man i laboratoriemiljö Fotograf: Ulrik Svedin
 Johan Monverare, professor och forskningsledare.

Volfram är det grundämne som har högst smälttemperatur och klarar därför extremt höga temperaturer. LiU har utsetts till koordinator för projektet MJOLNIR som finansieras av Energimyndigheten.

− Vi kommer att kunna erbjuda en nationell infrastruktur för den här typen av materialforskning. Det banar väg för att använda volfram i avancerade fissions- och fusionssystem, säger Johan Moverare, forskningsledare inom avdelningen för konstruktionsmaterial vid institutionen för industriell och ekonomisk utveckling.

Kvalificering

Tillsammans med RISE och industripartnern Freemelt AB möjliggör LiU en komplett värdekedja, från hantering av råmaterial till slutlig kvalificering av tillverkade delar.

Värmekammaren i 3D-skrivaren för utskrifter i metall.Fotograf: Thor Balkhed
Den nya infrastrukturen kommer att innehålla högtemperaturugnar för spänningsavlastande värmebehandling, utrustning för provberedning och ytfinish, samt avancerade uppställningar för mekanisk testning av miniatyrprover.

− LiU har stor erfarenhet av att karaktärisera mekaniska egenskaper hos material för krävande tillämpningar, inklusive utveckling av nya testmetoder och procedurer samt standardisering, säger Johan Moverare.

MJOLNIR finansieras med 6,8 miljoner kronor av Energimyndigheten (varav 5,2 mkr till LiU, 1,6 mkr till Freemelt och RISE) och är ett av flera liknande projekt vid LiU.

3D-tillverkning

LiU deltar även i projektet Electrons Matter som är ett europeiskt doktorandnätverk för additiv tillverkning av volfram. Där får LiU 3,5 miljoner kronor från EU-kommissionen. Nätverket är en del av Marie Skłodowska-Curie Doctoral Network (MSCA-DN) som finansieras av EU:s Horizon Europe-program.

Fotograf: Thor Balkhed
Electrons Matter tar itu med utmaningarna kring 3D-tillverkning av volframkomponenter med hjälp av elektronstrålebaserad pulverbäddsfusion (PBF-EB), en teknik med stor potential för att skapa högpresterande delar för extrema miljöer.

Tekniken finns redan tillgänglig på LiU som en del av centrumbildningen för additiv tillverkning på IEI, säger Johan Moverare.

Mekaniska egenskaper

Vid LiU kommer forskare att utveckla och tillämpa avancerade metoder för materialkaraktärisering och utvärdering av mekaniska egenskaper, med fokus på att förstå tekniska utmaningar som defektbildning och skadeutveckling.

Våra doktorander får spetsutbildning och bidrar samtidigt till innovationer som kan påskynda Europas gröna och digitala omställning. Additiv tillverkning underlättar skapandet av komplicerade komponenter och geometrier som är svåra att gjuta. Det minskar spill och kan snabba upp flera processer inom design och produktion. I framtiden kan det även minska transportkostnader eftersom utskrifter kan ske nära slutanvändaren, säger Johan Moverare.

Dessutom investerar nu LiU:s profilområde Materialvetenskap för hållbar teknologi (MATTER) i ett fullvågsakustiskt emissionssystem för att upptäcka och analysera mikroskador i spröda och halvspröda material. Systemet medfinansieras av institutionen för industriell och ekonomisk utveckling.

− Denna teknik är avgörande för att validera prestandan hos additivt tillverkade volframkomponenter och kommer direkt att stödja pågående projekt som Electrons Matter.

Det känns extra roligt att de här
projekten passar in i varandra

Tillsammans kommer dessa tre initiativ att göra Linköpings universitet till ett nav för volframforskning och additiv tillverkning, med särskiljande förmågor som gynnar både svenska och internationella samarbeten.

− Det känns extra roligt att de här projekten passar in i varandra. Genom att förena grundläggande vetenskap, industriell tillämpning och infrastrukturell utveckling kommer LiU:s forskare att bidra till både hållbar teknologi och nästa generation av kärnenergi, säger Johan Moverare.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En ung kvinnlig läkare i vårdmiljö.

Behandling kan skydda extremt för tidigt födda barn från lungsjukdom

Att direkt behandla extremt för tidigt födda barn med hydrokortison ökar chansen för att de ska överleva utan lungsjukdom, visar en studie som letts från LiU. Den visar också att behandlingen är säker att använda.

Några personer som står i gräset.

Kriget slår hårt mot ukrainska barns hälsa

Barns tillgång till sjukvård i Ukraina har försämrats kraftigt sedan Ryssland invaderade landet i februari 2022. En studie av forskare från LiU, Karolinska institutet och Försvarshögskolan visar hur barns hälsa påverkas allvarligt av kriget.

Toomas Timpka.

Ingen koppling mellan covid-vaccin och minskat barnafödande

Vaccin mot covid-19 är inte orsaken bakom minskat barnafödande, visar en studie från LiU. Resultaten talar emot rykten om vaccinering och minskad fertilitet.