30 oktober 2025

Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen av metan och lustgas.

Drönare i luften.
Med hjälp av en specialbygd drönare har forskare vid LiU visat att växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Fotograf: Magnus Gålfalk

– Vi visar att vissa växhusgasutsläpp från avloppsreningsverk har varit okända. Nu när vi vet mer om utsläppen så vet vi också mer om hur de kan minska, säger Magnus Gålfalk, docent vid Tema miljöförändring vid Linköpings universitet som lett studien publicerad i tidskriften Environmental Science & Technology.

Vattenreningsverk som tar emot avloppsvatten från hushåll och industrier står för cirka 5 procent av utsläppen av metan och lustgas som är orsakade av människan, enligt Förenta nationernas klimatpanel, IPCC:s beräkningar.

För att räkna fram det använder IPCC så kallade emissionsfaktorer som bland annat är kopplade till hur många hushåll som är anslutna till reningsverket. Ur beräkningsmodellen kommer sedan en siffra på utsläppen från varje reningsverk. Siffran är en uppskattning och inte resultat från faktiska mätningar, något som visar sig vara problematiskt.

Motivera investeringar

Enligt forskarna jobbar reningsverken kontinuerligt för att minska sina utsläpp. Men som rapporteringssystemet är uppbyggt nu ligger reningsverkens utsläpp kvar på samma nivå, enligt IPCC:s modell, oavsett om de faktiska utsläppen minskar.

Magnus Gålfalk.Fotograf: Magnus Johansson
Magnus Gålfalk, docent vid Tema miljöförändring.

– Det vore bättre om rapporterade utsläpp baseras på verkliga mätningar. Då skulle det vara lättare för kommunerna att motivera investeringar i reningsverken, säger Magnus Gålfalk.

Tillsammans med professor David Bastviken vid LiU har han använt en specialbyggd drönare som mätt utsläpp av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) vid tolv svenska reningsverk som använder slamrötning för att producera biogas. Mätningarna visade att utsläppen av metan och lustgas är betydligt högre – ungefär 2,5 gånger – än vad IPCC:s beräkningsmodeller visar.

Lustgas från slamlagring

Utsläppen uppstår framför allt när rötningen är klar och restslammet läggs på hög. Slamlagringen görs för att minska mängden potentiellt skadliga mikroorganismer innan slammet används som till exempel gödning. Den aktuella studien visar att mängden metan som frigörs under lagringen har underskattats. Och forskarna upptäckte något mer – mätningarna visade dessutom att stora mängder lustgas också släpptes ut.

Lustgas är en mycket kraftfull men ganska okänd växthusgas – den har en klimatpåverkan som är nästan 300 gånger högre än koldioxid per kilo.

– Vi visar att klimatpåverkan från lustgasutsläppen från lagring av slam är lika stora som de från metan, och det visste man inte innan. Så det är en stor extrakälla att hålla koll på, säger Magnus Gålfalk.

Studien finansierades i huvudsak av Europeiska forskningsrådet, Horizon 2020, Vetenskapsrådet, Formas och Svenskt Vatten Utveckling (SVU).

Artikeln: In Situ Observations Reveal Underestimated Greenhouse Gas Emissions from Wastewater Treatment with Anaerobic Digestion – Sludge Was a Major Source for Both CH4 and N2O, Magnus Gålfalk, David Bastviken, Environmental Science & TechnologyVol 59/Issue 34, 2025, publicerad online 21 augusti 2025. DOI: 10.1021/acs.est.5c04780

Kontakt

Läs mer om forskningen

Forskningsmiljö

Senaste nytt från LiU

LiU-forskare letar lösningar för lantbrukets klimatomställning

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men det finns för lite data att ta välgrundade beslut på - både för banker och bönder. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Två personer sitter och studerar

LiU startar nytt internationellt civilekonomprogram

Linköpings universitet gör om det internationella civilekonomprogrammet. Programmet, som blir det enda i sitt slag i Sverige, startar hösten 2026 med en tydlig internationell profil och med obligatoriska utlandsstudier under utbildningen.

En mini-modell av en hjärna gjord av gelé.

Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till LiU för ett forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet.