18 000 människor dog av svält under Hungervintern i Nederländerna 1944–45. Men spåren av hungersnöden levde kvar långt längre än så. Barn som blev till under perioden när föräldrarna levde i svält, har visat sig löpa större risk för att som vuxna få typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Hur kan det bli så?
Förklaringen tycks ligga i det som kallas epigenetik. Det kan beskrivas som ett slags biologiskt minne, som kan ändra hur kroppen reagerar på sådant som svält, infektioner eller rökning – ett minne som ibland kan föras vidare till individens barn och till och med barnbarn. På så sätt kan olika gener bli mer eller mindre aktiva, utan att själva dna:t förändras. En del förändringar sitter kvar mycket länge, medan andra tas bort efter en kort tid.
Inte bara negativa effekter
Anita Öst och Maria Lerm har båda intresserat sig för epigenetik i sin forskning, men de har olika ingångspunkter. Anita Öst forskar om hur föräldrarnas levnadsvanor påverkar nästa generations ämnesomsättning. Exempelvis har hon studerat bananflugor och visat att kommande generationers risk för fetma påverkas av om pappan svälter eller blir övergödd. Epigenetiken blir programmerad för överlevnad under svält, men det får negativa konsekvenser för kommande generationers ämnesomsättning, speciellt om de växer upp med mat i överflöd.
– Inom mitt fält när det gäller ämnesomsättning så är de epigenetiska effekterna av svält eller övergödning ofta negativa. Så det var intressant för mig när Maria började prata om att en del typ epigenetiska förändringar som rör immunförsvaret kan vara positiva, säger Anita Öst.
Exempelvis kom för ett par år sen en studie från forskare vid Bonns universitet, som pekade på att mushanar som haft en infektion med candidasvamp fick söner som hade lägre risk att dö av en sådan infektion. Den skyddande effekten följde även med till nästa generation, det vill säga hanens barnbarn.
Maria Lerm och Anita Öst kombinerade sin expertis kring infektioner och hur olika sorters miljöfaktorer ger en epigenetisk påverkan över flera generationer. Tillsammans med kollegorna Shamila Alipoor och Parisa Norouzitallab har de gått genom den vetenskapliga litteraturen och skrivit en perspektivartikel om nuläget inom forskningsområdet.
De föreslår att pappans exponering för kost, stress, skadliga ämnen och infektioner kan påverka hans barns och barnbarns immunförsvar genom epigenetiska mekanismer. I de fall det resulterar i ett förstärkt skydd mot sjukdomar skulle det kunna ge hans ättlingar en evolutionär fördel. Hypotesen som forskarna lägger fram nu behöver prövas genom forskning innan det går att säga att det är på det här viset.
Varför fokus på pappan?
Att de fokuserat på just pappans påverkan på de blivande barnen kan verka oväntat, men det har sin förklaring.
– Vi tror inte att pappans roll är viktigare, utan snarare tvärtom. Mammans påverkan på barnet rent epigenetiskt är antagligen större. Men eftersom mamman påverkar embryot och fostret väldigt länge, så är det svårare att urskilja effekter av olika exponeringar. Det är lättare att följa epigenetiska effekter på fädernet, eftersom tidsfönstret är så kort: spermien levererar det genetiska materialet till ägget och sen är det klart. Det är bara i det ögonblicket som det kan överföras biologisk information från pappan. Det gör att det är lättare att lista ut hur det fungerar, säger Anita Öst.
Exakt hur överföringen av biologisk information om en infektion eller liknande som pappan varit med om många år tidigare förs över till barnet är ännu oklart. Den epigenetiska koden består av kemiska modifieringar, exempelvis så kallad dna-metylering, och det är väl etablerat att stora delar av denna kod suddas ut i embryot. Trots det verkar det som att den biologiska informationen på något sätt bevaras tills fostret har etablerats och sen återinförs i fostrets dna. Forskare letar nu efter mekanismer för hur detta går till.
Tonårens livsstil påverkar länge
Om det nu är så att vår livsstil och sjukdomar vi drabbas av kan påverka kommande barn, hur långt tillbaka i tiden kan det då röra sig om? Årtionden, pekar en del studier på.
– Det kan vara viktigt att vara medveten om att för killar verkar puberteten och tiden före vara en känslig period när det gäller exempelvis rökning. Enligt en norsk studie ökar risken att barnen får astma om papporna rökte när de var yngre än 15 år. Så det är långvariga effekter som kan få konsekvenser långt utöver den egna individens hälsa, säger Anita Öst.
När det gäller rökning så har forskarvärlden länge studerat vad som händer i kroppen när den utsätts för röken, som bland annat innehåller giftiga kolväten.
– Det finns en epigenetisk signatur som är mycket välstuderad och som visat sig finnas i en stor mängd organismer. Det är ett evolutionärt konserverat försvarssystem som hjälper kroppen att skydda sig mot toxiska kolväten. Vi är inte de första organismerna i jordens historia som utsätts för skadliga kolväten, säger Maria Lerm.
Epigenetisk reglering av detta försvarssystem mot toxiska kolväten har kopplats till överkänslighet i luftvägarna och utveckling av astma. Det är ett exempel på att det biologiska minnet ibland får positiva effekter, ibland negativa.
Biologiskt minne kan ändras
Till skillnad från generna vi föds med, som vi inte kan göra något åt, är det biologiska minnet – eller epigenomet – inte hugget i sten, säger Maria Lerm:
– Många studier visar att det här är dynamiska processer. Det finns allt från förändringar som är väldigt stabila till sådana som är väldigt, väldigt dynamiska. Det är det som är det sköna med just epigenetik.
Artikel: Dad's legacy: Epigenetic reprogramming and paternal inflammatory memory in offspring health, Shamila Alipoor, Parisa Norouzitallab, Anita Öst och Maria Lerm, (2025), Journal of Internal Medicine, publicerad online 29 maj 2025, doi: https://doi.org/10.1111/joim.20094
