– Det känns fantastiskt roligt och ärofyllt. Jag är stolt över att det arbete jag lagt ner uppmärksammas och får den här typen av erkännande. För mig personligen är det väldigt kul och hedrande att mitt arbete får den här bekräftelsen, säger Jenny Arpe.
I sitt examensarbete vid LiU kombinerade Jenny Arpe avancerad maskininlärning med data om ämnesomsättning för att analysera biologiska förändringar efter döden. Genom att träna en AI-modell på data från nära 5 000 prover kunde hon visa att noggranna förutsägelser av hur lång tid det gått från att en person dött tills att mätningen görs är möjliga.
Medicinsk teknik möter rättsmedicin
Jenny Arpe läste till civilingenjör medicinsk teknik vid LiU och gjorde examensarbetet på Institutionen för medicinsk teknik i samarbete med Rättsmedicinalverket.
Arbetet har nu tagits vidare av forskningsgruppen vid LiU och Rättsmedicinalverket. Resultaten från examensarbetet har legat till grund för en vetenskaplig publikation och har även använts som underlag i nya ansökningar om forskningsmedel.
– Detta är ett banbrytande tvärvetenskapligt projekt som förenar medicin och artificiell intelligens, och som har potential att påverka både framtida forskning och praktiskt rättsmedicinskt arbete. Arbetet är grundligt genomfört, väl strukturerat och visar på stor förmåga att omsätta teori till samhällsnyttig tillämpning, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer som delar ut ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne”.
Om priset
Christopher Polhem (1661–1751) var en av Sveriges genom tiderna mest framstående innovatörer. Examensarbetet har belönats i konkurrens med 4 540 andra civilingenjörsarbeten under 2024, där de tekniska lärosätena har egna nomineringsprocesser.
Examenspriset delas ut samtidigt som Polhemspriset 2025 offentliggörs den 19 november.
Läs mer om priset: Polhemspriset 2025
