21 oktober 2025

Att bestämma tidpunkten när en person har dött har stor betydelse för brottsutredningar men är samtidigt en utmaning. Jenny Arpes examensarbete vid Linköpings universitet visar en ny metod för att fastställa dödstidpunkt med hjälp av AI. För det tilldelas hon nu ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne”.

Röd blodkropp.
Jenny Arpe kombinerade avancerad maskininlärning med data om ämnesomsättning för att analysera biologiska förändringar efter döden.

– Det känns fantastiskt roligt och ärofyllt. Jag är stolt över att det arbete jag lagt ner uppmärksammas och får den här typen av erkännande. För mig personligen är det väldigt kul och hedrande att mitt arbete får den här bekräftelsen, säger Jenny Arpe.

I sitt examensarbete vid LiU kombinerade Jenny Arpe avancerad maskininlärning med data om ämnesomsättning för att analysera biologiska förändringar efter döden. Genom att träna en AI-modell på data från nära 5 000 prover kunde hon visa att noggranna förutsägelser av hur lång tid det gått från att en person dött tills att mätningen görs är möjliga.

Medicinsk teknik möter rättsmedicin

Jenny Arpe läste till civilingenjör medicinsk teknik vid LiU och gjorde examensarbetet på Institutionen för medicinsk teknik i samarbete med Rättsmedicinalverket.

Jenny Arpe.
Jenny Arpe tilldelas ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne” för sitt exjobb inom medicinsk teknik.
– Det känns betydelsefullt att själva forskningsområdet lyfts fram. Jag tror att potentialen i att använda maskininlärning inom rättsmedicin är stor, och jag hoppas att priset kan bidra till att väcka ännu mer intresse för det, säger Jenny Arpe i ett pressmeddelande från Sveriges ingenjörer.

Arbetet har nu tagits vidare av forskningsgruppen vid LiU och Rättsmedicinalverket. Resultaten från examensarbetet har legat till grund för en vetenskaplig publikation och har även använts som underlag i nya ansökningar om forskningsmedel.

– Detta är ett banbrytande tvärvetenskapligt projekt som förenar medicin och artificiell intelligens, och som har potential att påverka både framtida forskning och praktiskt rättsmedicinskt arbete. Arbetet är grundligt genomfört, väl strukturerat och visar på stor förmåga att omsätta teori till samhällsnyttig tillämpning, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer som delar ut ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne”.

Om priset

Christopher Polhem (1661–1751) var en av Sveriges genom tiderna mest framstående innovatörer. Examensarbetet har belönats i konkurrens med 4 540 andra civilingenjörsarbeten under 2024, där de tekniska lärosätena har egna nomineringsprocesser.

Examenspriset delas ut samtidigt som Polhemspriset 2025 offentliggörs den 19 november.

Läs mer om priset: Polhemspriset 2025

Kontakt

Relaterad forskning

Medicinsk teknik

Senaste nytt från LiU

Rymden inte bara teknik – även plats för kultur och etik

I skuggan av raketer, satelliter och miljardärers rymdprojekt växer ett nytt forskningsfält fram. Det handlar om att förstå rymden även som en kulturell, politisk och etisk arena.

Inför klimatmötet COP30: ”Det ser riktigt risigt ut”

Det görs för lite och för långsamt. Den bistra bedömningen gör LiU-forskarna Mathias Fridahl och Maria Jernnäs inför årets stora internationella klimatmöte i brasilianska Belém. Men de flesta länder har inte gett upp klimatarbetet.

Brandman framför bilvrak.

Forskning om exoskelett, lokalvårdare och chefer får 16,7 miljoner

LiU får 16,7 miljoner kronor från Afa Försäkring. Forskningsprojekten handlar om exoskelett för räddningspersonal, sjukskrivning för lokalvårdare, hur det är att vara chef på deltid samt digitala arbetsmiljöer inom vård och omsorg.