Exjobb där AI-metod fastställer dödstidpunkt prisas

21 oktober 2025

Anders Törneholm

Att bestämma tidpunkten när en person har dött har stor betydelse för brottsutredningar men är samtidigt en utmaning. Jenny Arpes examensarbete vid Linköpings universitet visar en ny metod för att fastställa dödstidpunkt med hjälp av AI. För det tilldelas hon nu ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne”. Detta är tredje gången på fyra år priset går till ett exjobb vid LiU.

Röd blodkropp. — Jenny Arpe kombinerade avancerad maskininlärning med data om ämnesomsättning för att analysera biologiska förändringar efter döden.

– Det känns fantastiskt roligt och ärofyllt. Jag är stolt över att det arbete jag lagt ner uppmärksammas och får den här typen av erkännande. För mig personligen är det väldigt kul och hedrande att mitt arbete får den här bekräftelsen, säger Jenny Arpe.

I sitt examensarbete vid LiU kombinerade Jenny Arpe avancerad maskininlärning med data om ämnesomsättning för att analysera biologiska förändringar efter döden. Genom att träna en AI-modell på data från nära 5 000 prover kunde hon visa att noggranna förutsägelser av hur lång tid det gått från att en person dött tills att mätningen görs är möjliga.

Medicinsk teknik möter rättsmedicin

Jenny Arpe läste till civilingenjör medicinsk teknik vid LiU och gjorde examensarbetet på Institutionen för medicinsk teknik i samarbete med Rättsmedicinalverket.

– Det känns betydelsefullt att själva forskningsområdet lyfts fram. Jag tror att potentialen i att använda maskininlärning inom rättsmedicin är stor, och jag hoppas att priset kan bidra till att väcka ännu mer intresse för det, säger Jenny Arpe i ett pressmeddelande från Sveriges ingenjörer.

Arbetet har nu tagits vidare av forskningsgruppen vid LiU och Rättsmedicinalverket. Resultaten från examensarbetet har legat till grund för en vetenskaplig publikation och har även använts som underlag i nya ansökningar om forskningsmedel.

– Detta är ett banbrytande tvärvetenskapligt projekt som förenar medicin och artificiell intelligens, och som har potential att påverka både framtida forskning och praktiskt rättsmedicinskt arbete. Arbetet är grundligt genomfört, väl strukturerat och visar på stor förmåga att omsätta teori till samhällsnyttig tillämpning, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer som delar ut ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne”.

Om priset

Christopher Polhem (1661–1751) var en av Sveriges genom tiderna mest framstående innovatörer. Examensarbetet har belönats i konkurrens med 4 540 andra civilingenjörsarbeten under 2024, där de tekniska lärosätena har egna nomineringsprocesser.

Examenspriset delas ut samtidigt som Polhemspriset 2025 offentliggörs den 19 november.

Läs mer om priset: Polhemspriset 2025

Kontakt

Examinator

Handledare

Relaterad forskning

Manlig forskare i labbmiljö med blå bakgrund.

13 miljoner till forskning om att lösa mord med AI

Har en person blivit mördad, förgiftad eller kanske dött av sjukdom? Nu har forskare fått 13 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att utveckla metodik för att lösa brott med detaljerade analyser och artificiell intelligens.

Medicinsk teknik

Civilingenjör i medicinsk teknik, 300 hp

Pacemakers, neuroteknik, nanopartiklar och tolkning av medicinska bilder – civilingenjörsprogrammet i medicinsk teknik kombinerar matematik, fysik och teknik så att du kan utveckla verktygen som räddar liv och förbättrar människors hälsa.

Institutionen för medicinsk teknik (IMT)

Vi har sedan starten 1972 varit ett nationellt centrum för forskning, forskarutbildning och grundutbildning inom medicinsk teknik.

Senaste nytt från LiU

Nytt forskningscentrum möter utmaningen med längre arbetsliv

Allt fler arbetar längre upp i åldrarna – men vad händer när hälsan sviktar och leder till sjukskrivning? Ett nytt forskningscentrum vid LiU ska hitta lösningar för återgång till arbete senare i livet och ett hållbart arbetsliv.

Vy över Wadströms Exploranation Laboratory

LiU tar stort kliv uppåt i global hållbarhetsrankning

Linköpings universitet klättrar nästan 200 placeringar och landar på plats 156 i QS World University Rankings: Sustainability 2026. Rankningen mäter hur världens lärosäten bidrar till hållbarhet och är en av de mest betydelsefulla globalt.

Cellkärnans form påverkar effekten av cancerbehandling

Cancerceller med en cellkärna som lätt deformeras är mer känsliga för läkemedel som skadar dna. Det visar en ny LiU-studie. Fynden kan också förklara varför en kombination av vissa cancerläkemedel kan ge sämre effekt.