10 oktober 2024

Prokrastinering, minskad sömn och försämrat fokus är en del av priset vi betalar för kostnadsfria appar till mobilen. Det menar forskare vid Linköpings universitet och Rise som undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna. Med utgångspunkt i resultaten har de också en del råd till beslutsfattare.

Två personer (Martin Mileros och Robert Forccheimer) med mobiltelefoner.
Forskarna Martin Mileros och Robert Forchheimer har undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna. Fotograf: Anna Nilsen

Att vår digitala uppmärksamhet är hårdvaluta för företag som Google och Facebook börjar nog de flesta bli medvetna om. Genom att analysera vårt digitala beteendemönster kan de rikta skräddarsydd reklam direkt till våra flöden. Vår uppmärksamhet blir produkten som säljs till annonsörerna. Till exempel genererade Youtubes tre miljarder månatliga användare cirka 30 miljarder Euro i intäkter – främst från tjänster som uppfattas som gratis.

Ofta samlas denna data in genom mobilapplikationer som inte kostar pengar att ladda ner och installera. Men enligt forskare från Linköpings universitet och Rise finns det fler kostnader, utöver personliga data, förknippade med gratisapparna.

Porträtt (Martin Mileros).
Martin Mileros, doktorand vid Linköpings universitet och forskare på forskningsinstitutet Rise. Fotograf: Anna Nilsen

– Att man skjuter upp saker, prokrastinering, var den största dolda kostnaden. Men även minskad sömn, försämrat fokus och att apparna tar tid från fysiskt umgänge med vänner, hobbys och träning, var kostnader som uppstod. Det kan vara svåra för användare att sätta fingret på i stunden, säger Martin Mileros, doktorand vid Linköpings universitet och forskare på forskningsinstitutet Rise.

Värde och kostnad frikopplas

Fenomenet forskarna undersöker kallas nollpris-ekonomi som innebär att en tjänsteleverantör erbjuder sina tjänster i utbyte mot användarens data och uppmärksamhet utan att pengar byter händer. Inom traditionell ekonomi motsvarar kostnaden för privatpersonen värdet för företaget. Men inom nollpris-ekonomin frikopplas kostnad och värde.

Forskarna intervjuade 196 personer i Linköping runt universitetsområdet och Mjärdevi science park. Därför kan urvalet inte sägas representera befolkningen i stort. Men forskarna menar ändå att de kan få bra indikationer på hur användare ser på dolda kostnader och sin personliga data. Enligt forskarna är det första gången användarna och deras förhållningssätt till nollpris-ekonomin undersöks på detta sätt.

Person (Robert Forchheimer) med mobiltelefon.
Robert Forchheimer, professor emeritus vid Institutionen för systemteknik är bihandledare till Martin Mileros och den andra författaren bakom den vetenskapliga artikeln. Fotograf: Anna Nilsen

– Vi kan se att många användare värderar integritet och transparens högt. Dessutom visar studien att användare föredrar att göra engångsköp av sina favoritappar för att skydda sin integritet framför att använda tjänster som är gratis men där den personliga datan samlas in, säger Martin Mileros.

Beroendeframkallande

Utöver mer transparens från företagen vill forskarna också att politiska beslutsfattare ställer hårdare krav på företagen att redovisa potentiella dolda kostnader.

– Många appar är utformade för att vi ska bli mer eller mindre beroende av dem. Barn och unga är speciellt utsatta. Det borde vara striktare begränsningar för många appar men också någon form av information om dolda kostnader. Man kan kanske jämföra det med varningsbilderna på cigarettpaket. Och för användarna är det viktigt att förstå dessa potentiella dolda kostnader och göra mer medvetna val, säger Martin Mileros.

Även om fynden i studien tyder på att det finns dolda kostnader menar Martin Mileros också att många användare kan få mycket nytta och glädje av gratisapparna.

– Man kan hitta information, chatta och så vidare. Dessutom kan man byta app utan större besvär om man inte gillar något. Så det skulle kunna ses som en win-win-situation där både företag och privatpersoner får ut någonting. Men det är lätt att glömma de andra aspekterna av appanvändandet.

Projektets finansiering kommer i huvudsak från Rise.

Artikeln: Free for you and me? Exploring the value users gain from their seemingly free apps, Martin Mileros, Robert Forchheimer (2024). Digital Policy, Regulation and Governance, publicerad online 27 augusti 2024. DOI: 10.1108/DPRG-01-2024-0009

Två personer (Martin Mileros och Robert Forchheimer) som sitter ner.
Forskarna Martin Mileros och Robert Forchheimer. Fotograf: Anna Nilsen

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Läkarstudenter undersöker en simulerad patient som ligger i en sjukhussäng.

Läkarstudenter väl förberedda för evidensbaserat patientarbete

En nyligen genomförd enkätstudie med sistatermin-studenter från sex svenska lärosäten visar att läkarstudenter vid LiU är särskilt väl rustade för att basera sitt kommande patientarbete på vetenskapliga grunder.

Anett Sundqvist utomhus på Campus Valla, Linköping.

Engelska på skärmen – sämre för svenska barns språk

Fem-åringar som konsumerar mycket digitala medier på engelska får sämre språkförmåga på svenska. Det visar ny forskning från LiU. Därför borde debatten handla mer om innehållets kvalitet och språk än om skärmtid, menar forskarna.

Två siluetter i profik i kulvert.

Forskarna som måste ligga steget före

Dagens samhälle vilar på cybersäkerhet och förmågan att ligga steget före hackare och främmande makt. På senare år har också ett nytt hot uppstått – AI. Men enligt forskarna Elisa Bertino och Simin Nadjm-Tehrani kan AI också vara en del av lösningen.