Vilken roll har idrotten för social hållbarhet?

Olika typer av idrottsinsatser har blivit allt vanligare i socioekonomiskt utsatta områden under de senaste två decennierna. Den politiska förhoppningen, både på nationell och internationell nivå, är att idrotten ska främja integration och fungera brotts- och drogförebyggande. Men andra insatser krävs i ett långsiktigt arbete för social hållbarhet, visar forskning.

Barn som spelar fotboll.   Alyssa Ledesma on Unsplash

– Idrott har formulerats som ett socialpolitiskt verktyg för att skapa integration, brotts- och drogprevention, men också demokratisk delaktighet och folkhälsa. Det har blivit en allt vanligare tanke hos politiker och företrädare för idrottsrörelsen att idrottssatsningar ska bidra till att möta ojämlikheten i samhället, säger David Ekholm, universitetslektor i socialt arbete.

De senaste fem åren har han och kollegan Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete, undersökt hur idrottsinsatser i socioekonomiskt utsatta områden organiseras, vilka tankar hos bland annat politiker, företrädare och deltagare som ligger till grund för verksamheten och vilken betydelse insatserna har.

Ofta görs insatserna i samverkan mellan offentliga aktörer och idrottens föreningsliv. Stat och kommuner fördelar stora medel för sociala idrottsaktiviteter och idrottsföreningar får allt högre krav på sig att bidra till sociala hållbarhetsmål.

Foto Anna Nilsen

Även på FN-nivå har idrott formulerats som ett verktyg för social hållbarhet. 2019 deltog David Ekholm i ett möte FN:s organ mot brott och narkotika, UNODC, som ska ta fram riktlinjer och rekommendationer för Agenda 2030. Tillsammans med kollegor från olika länder presenterade han vad forskningen säger om idrottens roll i arbetet för social hållbarhet.

– Det finns höga förväntningar på idrottsinsatserna och hur de ska lösa ojämlikhet och sociala problem, säger David Ekholm.

En kortsiktig lösning 

Men forskarna är kritiska till idrottens möjligheter att leva upp till de här förväntningarna.

– Man sätter ofta den underliggande orsaken till sociala problem, nämligen strukturell ojämlikhet och marginalisering, lite inom parentes. Istället för att ta reda på vad ojämlikheten beror på och aktivt arbeta med att förebygga den, så behandlar man symtomen eller effekterna av den här ojämlikheten. Symtomen är den samhällsutveckling vi ser idag med ökade klyftor, kriminalitet och droger, säger Magnus Dahlstedt.

Det är mot den bakgrunden som idrottsinsatserna behöver studeras, även om det är vanskligt att undersöka om insatserna uppfyller önskade mål eftersom de sällan följer en handlingsplan med ett specifikt syfte.

– Men att säga att de ska kunna lösa ojämlikhet så som politikerna har formulerat det är lite naivt. Idrottsinsatserna är inte en långsiktig lösning på ojämlikhet, säger Magnus Dahlstedt.

Ett långsiktigt arbete för social hållbarhet behöver professionella insatser på en mer övergripande nivå, inom ramarna för socialt arbete och socialpedagogik. De måste angripa problem som segregation, exkludering och ekonomisk ojämlikhet och inte enbart fokusera på utsatta områden. För att få mer kunskap om orsakerna bedrivs forskning kring till exempel skolval. Magnus Dahlstedt leder just nu en studie om just skolvalens konsekvenser för likvärdighet.

– Man har sett att det är många som inte gör ett aktivt skolval. Varför, vad får det för konsekvenser och kan obligatoriskt skolval vara ett sätt att främja likvärdighet?

Idrottens värden

Även om idrottsinsatser inte kan lösa ojämlikhet, så har idrotten en stor social betydelse och gör mycket gott för de unga som deltar, poängterar David Ekholm.

– De vi har intervjuat i våra studier är väldigt eniga: för dem är idrotten en meningsfull och rolig verksamhet som har ett väldigt stort värde. Det är viktigt att lyfta, inte minst eftersom de idrottsinsatser som görs tillgängliggör idrotten för unga som annars inte hade haft möjlighet att idrotta. Det är ett viktigt värde i sig.

Vintern 2021 släpper Magnus Dahlstedt och David Ekholm boken Idrottens kraft? Ungas livsvillkor och ojämlikhetens problem i en segregerad stad.

KontaktVisa/dölj innehåll

Mer LiU-forskning om hållbar utvecklingVisa/dölj innehåll