Så kan kommunerna göra skillnad

10 november 2020

Eva Bergstedt

Agenda 2030 med 17 globala hållbarhetsmål antogs av världens ledare 2015.
– Vi måste göra de här yviga målen hanterbara i praktiken. Kommunerna är jätteviktiga i det arbetet, säger LiU-forskaren Sara Gustafsson.

Trafikmyller i storstad. — LiU:s forskare försöker svara på varför få elektrifierade godstransporter rullar på våra vägar och i städer. Fotograf: Thor Balkhed

Hon är en länk mellan de ambitiösa visionära målen i FN:s Agenda 2030 och kommunernas praktiska verklighet på basplan. I 20 år har hon forskat om kommuners hållbarhetsarbete, främst om hur styrningen av det arbetet ska utformas.

Från ord till handling

Kvinna framför fönster med utsikt över Campus Valla

Sara Gustafsson. Anna ValentinssonSara Gustafsson är biträdande professor i industriell miljöteknik och nybliven föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet. Sedan början av sin forskarbana har hon medvetet jobbat för att förmedla sina forskningsresultat till kommuner och regioner genom att skapa nätverk, föreläsa och skriva populärvetenskapliga rapporter. Numera är hon en flitigt förekommande föreläsare och rådgivare runt om i landets kommuner där hon sprider kunskap om hur de konkret ska kunna gå från visionära ord till handling i Agenda 2030-arbetet. Syftet med agendan är att verka för en värld som är hållbar – det vill säga att möta dagens behov men samtidigt inte äventyra framtida generationers möjligheter till ett bra liv.
– Det finns ingen lag på att kommunerna måste jobba med FN:s agenda men alla gör det, mer eller mindre uttalat, säger Sara Gustafsson.

Långsiktigt arbete krävs

Under 1990-talet var enbart miljöperspektivet dominerande i det lokala hållbarhetsarbetet men under senare år har även ekonomiska och sociala aspekter inkluderats. De 17 målen i Agenda 2030 omfattar bland annat god hälsa, hållbar konsumtion och produktion, och att bekämpa klimatförändringarna.
– Alla målen behöver anpassas till kommunernas egen verksamhet. Det är där, närmast invånarna, som saker händer på riktigt.

Sara Gustafssons mångåriga forskning inom strategisk hållbarhetsstyrning har varit till hjälp för kommunerna i deras vardagliga arbete.
– Min forskning visar att det här arbetet måste ske via kommunernas befintliga styrsystem för att få effekt, till exempel i budgetarbete, ledningssystem och verksamhetsplaner. Det fungerar inte att jobba med hållbarhetsfrågor vid sidan av, som i kortsiktiga projekt.

Tänka nytt och göra mer

Norrköpings kommun samordnar sina transporter så mycket som möjligt. Dagens leverans tas emot av kökspersonal på skolan Söderporten. Foto Thor BalkhedNorrköpings kommun var tidigt ute med att söka samarbete med Sara Gustafsson. Det skedde inom forskningsprogrammet Hållbara Norrköping inriktat på stadsutveckling. Samarbetet har därefter fortsatt till och från. Som flertalet kommuner strävar Norrköping efter att integrera Agenda 2030-målen i sitt vardagliga arbete.

Jannica Schelin är processledare och koordinator i Norrköpings kommun.
– Nu senast har vi fått hjälp med att konkretisera och implementera de globala målen. Hur vi ska göra, på vad sätt vi ska tänka nytt och vad vi bör göra mer av, säger Jannica Schelin.

Odlingslotter och solpaneler

Norrköping har kartlagt hur de 17 globala målen hänger ihop med de kommunala målen. Arbetet är i sin början och i ett första skede beskrivs de globala målen på kommunens intranät så att de anställda kan lära sig mer om dem. De får också hjälp med att genomföra egna workshops för att ta reda på vilka mål som rör just deras verksamhet och hur de i sitt vardagsarbete kan närma sig målen.
Det handlar om små och stora åtgärder, alltifrån egna odlingslotter för hyresgäster och gratis utlåning av sport- och fritidsutrustning – till minskat matsvinn, energieffektivisering, förnybara bränslen, minskad plastanvändning och fler solpaneler på kommunala fastigheter.

Integreras i dagligt arbete

Karin Faxér är utredare för miljöstrategiska frågor i Norrköping.

Lastbilen har lägre höjd för att kunna välja den kortaste vägen till de olika mottagningsplatserna, oavsett brohöjd. Foto Thor Balkhed– Hållbarhetsarbetet måste integreras i det dagliga arbetet – i skolan, omsorgen, ja överallt. Det finns redan många bra exempel i kommunen. Nu måste vi höja ett snäpp till, säger Karin Faxér.

Gemensamt språk underlättar

Sara Gustafsson påpekar att Agenda 2030 ger alla aktörer ett gemensamt språk som blir till hjälp i hållbarhetsarbetet.
– Det är viktigt för att alla ska sträva åt samma håll. Även om Agenda 2030 förstås inte kommer lösa hållbarhetsfrågorna till fullo så kan det arbetet få människor att inse att det går att göra mer på hemmaplan än vad de kanske trodde.

Kontakt

Mer LiU-forskning om hållbar utveckling

Ola Uhrqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barn om det här utan att de blir rädda? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an den svåra frågan.

Möjliga modeller för en hållbar ekonomi

Vad påverkar införandet av en cirkulär ekonomi i framtiden? Hur skulle en sådan omställning påverka miljön och företagens verksamhet? Och hur gör man sådana uppskattningar - är de ens möjliga? De frågorna står i centrum för en ny avhandling vid LiU.

Mikhail Vagin och Penghui Ding arbetar i laboratoriet.

I labben finns det fossilfria

Övergången till fossilfrihet går inte över en natt, men den kan gå betydligt snabbare än nu. Tekniken finns och är i många fall även ute på marknaden eller på väg ut. I Linköpings universitets laboratorier finns hopp för framtiden.

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.