Forskningsintressen
Mitt forskningsintresse kretsar kring medborgarskapandets problematik, hur det går till när människor blir del av samhällsgemenskapen. Mer specifikt är jag intresserad av att på olika vis undersöka hur medborgarskapande konkret går till i en samtid präglad av välfärdspolitiska omvandlingar och internationell migration.
Jag disputerade 2005 vid Tema etnicitet, Linköpings universitet, med avhandlingen Reserverad demokrati, som handlade om makt och inflytande i urbana periferier runtom i Sverige. Sedan dess har jag i min forskning bland annat intresserat mig för den segregerade stadens kontext och på vilket sätt ojämlika uppväxtvillkor i olika delar av städerna formar livet för de människor som lever där.
En återkommande fråga som jag ägnat mig åt är glappen mellan formella rättigheter och substantiella levnadsvillkor: hur de har uppstått, vilka konsekvenser de skapar och hur de hanteras – av både människor och organisationer i samhället. Utgångspunkten för flera av de studier jag ägnat mig åt har varit utsatta gruppers erfarenheter av att leva under ojämlika villkor och anspråk på att vara del av gemenskapen – inte minst unga med utländsk bakgrund, boende i stadens periferier.
I min tidigare forskning har jag ägnat mig åt att närmare undersöka ojämlikhetens mekanismer och effekter i en rad empiriska sammanhang – däribland offentlig politik, utbildning och den ideella sektorn, och inte sällan de olika former av samverkan som äger rum mellan dessa olika sammanhang. Ett genomgående forskningsintresse är de olika socialpedagogiska insatser som görs runtom i samhället för att forma eller om man så vill fostra människor enligt bestämda normer och ideal.
Den forskning som jag ägnar mig åt är tvärvetenskapligt orienterad, grundad i maktkritiska ansatser, inte sällan med inspiration från diskursanalys och ideologikritik. Med hjälp av dessa ansatser är ambitionen att problematisera – att kasta ljus på rådande medborgerliga ideal, såsom ”aktivt medborgarskap”, ”anställningsbarhet” eller ”svenska värden”. Detta genom att åskådliggöra vad sådana ideal skapas i relation till – den passiva och icke ansvarstagande medborgaren, främlingen.
Ett sätt att synliggöra rådande ideal är att sätta dem i kontrast – det vill säga genom att se till synes vitt skilda företeelser, olika domäner, praktiker, tidsepoker i ljuset av varandra. Just därför uppskattar jag också tvära forskningssamarbeten, eftersom det skapar breda anläggningsytor och möjligheter att kontrastera, eftersom olika metoder, material och teorier tillåts befrukta varandra.
Mina pågående forskningsprojekt
Bland de forskningsprojekt som jag för närvarande arbetar med riktas intresset mot olika insatser riktade till unga i stadens periferier samt utbildningsinsatser riktade till nyanlända migranter, unga såväl som vuxna.
I flera pågående projekt undersöks olika insatser för att möta ojämlikhetens effekter för unga i den segregerade staden, där idrott används som redskap för sociala ändamål. Här undersöker vi hur olika insatser som använder sig av idrott organiseras, genomförs och hur de tillskrivs mening av de som deltar, men också av de olika aktörer som är med att initiera, arrangera och leda dem. Resultat av denna forskning har bland annat presenterats i antologin Idrottens kraft? Ungas livsvillkor och ojämlikhetens problem i en segregerad stad (2021, Studentlitteratur) och boken Bollen i rörelse: Tjejfotboll, fostran och normkritik i den urbana periferin (2022, Linköping University Electronic Press).
Sammanställning av forskningsresultat om idrott som redskap för sociala ändamål finns också presenterade i två rapporter utgivna av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: Idrott, ungdomar och sociala innovationer: Om civilsamhället som medel för social inkludering i stadens periferier (2020) respektive Flickors deltagande i idrott och dess potential för inkludering (2022).
Forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering
Ett flertal andra projekt pågår inom ramen för forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering.
Programmet inriktar sig mot nyanlända migranter och villkoren för att de ska bli del av samhällets gemenskap. Särskilt intresse riktas mot olika utbildningssammanhang: gymnasiet, folkhögskola, studieförbund och sfi. Denna forskning har en longitudinell design där ett stort antal nyanlända i dessa olika utbildningssammanhang intervjuas i flera etapper. Utifrån dessa intervjuer vill vi skapa kunskap om vad som händer med de nyanlända, var de tar vägen, och hur deras planer inför framtiden förändras.
Resultat från forskning som bedrivits inom programmet har tidigare presenterats i ett flertal artiklar, kapitel och rapporter, däribland antologin Utbildning i migrationens tid: Viljor, organisering och villkor för inkludering (2021, Studentlitteratur). Resultat utifrån de uppföljande intervjuer som genomförts två-tre år senare håller nu på att sammanställas i ännu en antologi, med planerad utgivning 2024.
Utforskande skrivprojekt
Vid sidan av mitt mer konventionellt vetenskapliga skrivande håller jag sedan en tid på att i olika projekt utforska andra format och former av skrivande
Brandtal
Ett av dessa projekt är antologin antologin Brandtal (Atlas, 2023), som Susanna Alakoski lett och som jag varit med att redigera. Antologin är en samling av ett fyrtiotal brandtal om några av vår tids mest akuta samhällsutmaningar: Jorden som omvandlas till soptipp, samhället som antar skepnaden av marknad, rasismen som normaliseras, kriminaliteten som breder ut sig och möts med repressiva insatser på bekostnad av förebyggande, barns och ungas rätt till en ljus framtid, äldres, kulturens och skapandets livs- och motståndskraft. I brandtalen tar drömmar om en annan värld form, uttryckta i en bred spännvidd mellan tilltal av olika slag: det lågmälda, sansade, poetiska, ursinniga. Mitt brandtal är en lovsång till den tvära vetenskapen.
Bidragen är skrivna av Ortens unga, uppburna journalister, namnkunniga författare, professorer, aktivister, barnmorskor, socionomer, diakoner. Allas röster precis lika viktiga, var för sig. Men viktigast av allt: den kanon som bildas när de möts. Där drömmen blir polyfon, brandtalet plural.
Hårdare kan ingen vara
Ett annat projekt är Hårdare kan ingen vara: Hård rock, mjuka män och våra livs blandband (Verbal, 2023), som är något så besynnerligt som ett blandband i bokform. Där elva av hårdrockens bästa låtar guidar oss genom de årtionden då en ny musikgenre tog form, muterade, spreds som en löpeld över världen. Hårdare kan ingen vara är berättelsen om hur den hårda rocken ruskade om allt i sin väg, bröt mot konventioner, stämplades som farlig – och förändrade liv.
I ett samtal tillsammans med min gamla hårdrockskompis från gymnasiet, Mathias Henrysson, varvas personliga minnen med historiska exposéer, där hårdrockens rottrådar spåras bakåt i tiden och vidare in i våra dagar. Vad var det egentligen som skapade hårdrockens mystik och gav den en så central plats i så många människors liv?
Resultatet är en berättelse som inte bara handlar om hårdrocken och dess inbitna fans, utan också om samhället igår, idag och imorgon.
En professors dagbok
Ett annat av dessa projektet har arbetsrubriken Skisser från forskningsfabriken: En professors dagbok och baseras på dagboksanteckningar skrivna två månader kring valet 2022. I anteckningarna beskriver jag mitt arbete som professor inom samhällsvetenskap, mer specifikt socialt arbete, hur kunskapsproduktionen formas av pågående skeenden som ställts på sin spets i samband med valet: dels en tilltagande marknadsorientering inom olika välfärdsområden, dels en alltmer normaliserad rasism. Boken kommer att ges ut av Carlssons bokförlag under hösten 2024.
En stor del av råmaterialet för anteckningarna är pågående och tidigare genomförd forskning, inom tre huvudsakliga områden: ungas uppväxtvillkor i en delad stad och framväxten av olika former av förebyggande socialt arbete i frivillig regi, i form av engagemang från idrottsföreningar, kyrkor och studieförbund; nyanlända migranters etablering, framför allt med inriktning mot utbildning och arbete; marknadsreformer inom olika välfärdsområden, främst utbildning och socialt arbete.
Anteckningarna ligger till grund för en skildring av ett samtida Sverige i förändring, med särskilt fokus riktat mot de forskningsområden jag ägnat mig åt sedan sent nittiotal, hur dessa förändringar påverkar arbetet i akademin och kunskapsproduktionen. Boken är samtidigt tänkt att beskriva min personliga klassresa in i akademin, hur det kom sig att jag, med en uppväxt i en släkt där ingen tidigare läst på universitet, läste vidare och sedan dess stannat kvar inom akademin.
Anteckningarna dokumenterar, dag för dag, pågående politiska skeenden, inte minst hur debatten i samband med valet kom att urholka värden som solidaritet och människors lika värde, genom ett starkt fokus på hårdare tag, strängare straff, krav på anpassning, riktade mot samhällets utsatta, i synnerhet migranter. En återkommande tematik som fördjupas i anteckningarna är den roll som det sociala arbetet fick i den politiska debatten, med stark betoning av skyldigheter och kontroll på bekostnad av mänskliga rättigheter, hjälp och stöd.
Ur min synvinkel som professor dokumenterar anteckningarna en universitetsvardag i formella beslutsrum och informella möten, i form av studiebesök, deltagande i konferenser, presentationer på forskningsseminarier, fältarbete, undervisning, arbete med att söka forskningsmedel. Här dokumenteras en kunskapsproduktion som alltmer formas av konkurrens, publicering som räknas mest, status och avundsjuka. Samtidigt påvisas en nyfikenhet och vilja att utmana samhälleliga villkor, rådande normer och konventioner som fortfarande präglar forskning inom samhällsvetenskap och socialt arbete.
Med grund i iakttagelser från egen forskning vill jag med boken beskriva vardagen på en arbetsplats och ett arbete som sällan uppmärksammas, bidra med fördjupad förståelse för den vetenskapliga kunskapsproduktionens utmaningar, och därifrån öppna upp för ett sökande efter kunskap som utmanar och kan bidra till förändring. Men framför allt vill jag utifrån denna utkikspunkt från vetenskapens verkstadsgolv både skildra och utmana en alltjämt pågående omvandling av Sverige och det svenska samhället, som på bred front urholkar värden som rättvisa, solidaritet och människors lika värde. Genom ett personligt tilltal vill jag med boken samtidigt lyfta och bearbeta några av de frågor som följt mig i spåren av min akademiska klassresa: Hur hamnade jag här? Vad har jag här att göra? Hur hänger mitt val av forskningsintresse samman med min biografi och mina personliga drivkrafter?
Några utdrag ur anteckningarna finns samlade i den populärvetenskapliga essän ”Det sociala arbetets marknadsplats – en flanerande professors betraktelser”, publicerad i webtidningen Antroperspektiv.
